Kongl. Maj:t anser, åtminstone till dess nägon tids erfarenhet vunnits om verkan af det nya, här i landet förut oförsökta sättet att beskatta bränvinstillverkningen, samt om beloppet af den intägt, som ge nom skattens förhöjning kan framgent vara att med tillförlitlighet päräkna, såsom grundsats böra antagas att nämnde skatt icke må i den ordinarie statsregleringen ingå med en summa, som i betydligare mån öfverstiger hvad deruti hittills bland inkomst-titlarne beräknats. Nägot direkt förslag till disposition af derutöfver för bränvinstillverkning inflytande skatte medel utgör icke ämne för detta nädiga meddelande till Rikets Ständer. Kongl. Naj:t vill här blott med nägra grunddrag antyda sin äsigt rörande denna frän den nya bränvinslagstiftningen härflytande fräga. Då, vid försvärandet och inskränkningar af bränvinsfabrikationsnäringen, de landtmän, som dermed varit sysselsatte, nödgas se sig om efter andra utvä gar att realisera sina produkter, anser Kongl. Maj:t, såsom följd häraf, främsta och naturligaste föremålet för användandet af bränvinsskattens öfverskottsmedel böra vara att, så mycket möjligt, befrämja landets jordbruk och boskapsskötsel samt bereda säkrare afsättlighet ät derifrån utgående alster. Säsom i sädant afseende maktpiäliggande ätgärder kunna anföras: förbättrandet af kommunikationsanstalterne inom riket, till ästadkommande af lättare och hastigare transporter mellan produktionsorterne och de tjenligaste afsättningsplatserne, anläggandet af rior eller andra torkningsmachiner i ändamäl att förvandla den skördade säden till en begärligare och mera förvarbar vara; anlöggandet af holländerier till boskapsracernas förbättrande i de län, hvilka deraf ännu äro i saknad: anstalter till stuteriernas befrämjande; aftappning och utdikning af sjöar och sanka trakter, hvarigenom landet kan vinna betydlig tillökning i äkeroch ängsfält; utveckling och förökande af de till landets bätnad redan anordnade undervisningsanstalterna för jordbruk och. landtmannanäringar; samt hvarjehanda andra, i särskilda provinser erforderliga företag till landtbrukets förbättrande, för hvilka, såsom utgörande föremål för hushällningssällskapens verksamhet, dessa i rikets flesta län i underdånighet anhällit, att genom proposition till Rikets Ständer måtte utverkas nödiga statsanslag. Enär den öfverdrifna tillgången på rusgifvande drycker för arbetsklassen i icke ringa mån bidragit att fostra lättingar och försvarslösa personer, finner Kongl. Maj:t lämpligt, att bränvinsskatten lemnar medel till grundfond för uppförande af nya eller utvidgande af redan befintliga arbetshus inom länen. En utgift, som, jemte kostnaderna för de: kontroller ä tillverkningen, hvilka varda anbefallda, må kunna anvisas att af den nya bränvinsskatten efter Kongl. Maj:ts befallningshafvandes pröfning och an ordnande omedelbart utgå, innan inleverering af länens uppbörd verkställes, är betalningen för sädane tillförene brukade, men eftar de nya bestämmelsern ej vidare användbara bränvinsredskap, hvilkas inl sen, säsom ofvan omförmäldt är, egarne päfordra. De bränvinsredskap, som sälunda till staten inlösas, böra genom vederbörandes försorg, likasom angäende förbruten enahanda redskap redan är förordnadt, medelst offentlig auktion försäljas, och redovisning för auktionsmedlen verkställas i sammanhang med redogörelsen för sjelfva bränvinsskatten, allt enligt de närmare föreskrifter, som, under förutsättning att den högre bränvinsbeskattningen varder af rikets ständer beslutad, Kongl. Maj:t vill särskildt meddela när den nya författningen utfärdas. De underdåniga ansökningar rörande bränvinslagstiftningen, hvilka från särskilda orter i riket till K. Maj:t ingätt, och som, till denna dag utgörande ett antal af 298, alla syfta dertill att tillgången å bränvin mätte genom skattens betydliga förhöjning eller andra kraftiga ätgärder i väsendtlig mån förminskas; vill Kongl. Maj:t låta till Rikets Ständers vederbörande utskott aflemna. Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all köngl. nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra. OSCAR. J. F. Fåhreus. AE