— Kongl. Maj:ts proposition angående åtgär-
er för behöfvandes undsättning i. missvextår.
Utaf denna proposition inhemtas att de till-
ångar, som nu förefinnas- att disponera för
ndsättning i missvextår, utgöras af:
ti riksgäldskontoret den 28 Juli detta år innestå-
ende undsättningsmedel.. . .. 954,179: 39.
amt å statskontorets räkning i rikets
ständers bank insatte 785: 26.
Tills:s bko rdr 954,965: 17.
vartill kommer spanmålstullen för år 1852 med
68,641 rdr 14 sk., samt för innevarande år influtne
mkring 156,000 rdr, förutom hvad som i afbetal-
ingar för undsättningslån ytterligare inflyter.
Dessa tillgångar uppgå sälunda för närvarande,
jrutom hvad sem af inbetalningar å undsättningslå-
en kan påräknas, till ett sammanräknadt belopp, i
undt tal, af 1,480,000 rdr bko.
Kongl. Maj:t föreslår, att 700,000 rdr häraf må
flemnas - till: rikets ständers. disposition, såsom en
kad tillgång för de utgifter, hvilka i andra afseen-
en äro nödiga och: hvarom Kongl. Maj:t till Rikets
tänder aflåtit nådig proposition; och föreslär Kongl.
Maj:t för öfrigt, att Rikets Ständer måtte till Kongl.
laj:ts fortfarande disposition för behöfvandes und-
ättning vid inträffande missvext öfverlemna:
a) den, efter afdrag af förenämnde 700,000 rdr,
els uti banken, dels i riksgäldskontoret innestående
ehållning af ej mindre 1830 års kreditivmedel, än
e- till dylik undsättning redan anvisade, hittills in-
lutnatullafgifter för utländsk spanmål, jemte hvad
om kan inflyta genom återbetalningar ä meddelade
ndsättningslån ;
b) de tullafgifter för utländsk spanmål, som intill
854 års slut ytterligare kunna ingä; och ;
c) de dylika medel, som från och med början af
ir 1855 och så länge de i sådant hänseende då gäl-
ande tullbestämmelser blifva oförändrade, komma att
nflyta:
Kongl. Maj:t, som, i afseende på användandet af
;erörde -undsättningsmedel i allmänhet, funnit ena-
landa, hittills följda grunder, som Rikets sednast för-
amlade ständer fastställt, lämpligen kunna oförän-
Irade bibehållas, måste likväl fästa Rikets Ständers
ippmärksamhet derpå, att omständigheter lätt kunna
nträffa, då 50,000 rdr till understöd utan återbetal-
vingsskyldighet blifva otillräckliga, helst K. M:t all-
id är nödsakad att deraf innehålla en betydlig del
för den händelse att nöd i vidsträcktare mån uppstår,
ifven det sista året innan rikets ständer änyo sam-
manträda. Kongl. Maj:t föreslår alltså:
att af nyssnämnda medel en summa afhögst 100,000:
rdr må från och med år 1854 under tiden för nästa
statsreglering få begagnas till undsättningar utan åter-
betalningsskyldighet åt sådane behöfvande, som icke
äro i tillfälle att sjelfve farskaffa sig arbete-eller i
stånd att af egna tillgångar återgälda de undsätt-
ningsanslag, hvilka dem tilldelas; börande dock dy-
lika understöd företrädesvis tillgodokomma de kom-
muner, som tillförbinda sig att så använda desamma,
att för dithörande fattiga och arbetslösa personer deri-
genom beredes sysselsättning och möjlighet att me-
delst eget arbete förtjena sitt uppehälle; s
att härofvan omförmälda tillgångar för öfrigt må
användas endast till räntefria låneunderstöd med be-
stämda betalningsterminer och emot vederbörande större
eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet,
eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet;
att, såvidt omständigheterna medgifva, tillfällen för
de behöfvande skola beredas att erhålla sysselsättning
och förtjenst vid allmänna arbetsföretag; samt
att de för undsättningar vid missvexter eller fel-
slagna skördar afsedda medel må, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderlige, till
riksgäldskontoret öfverlemräs, emot skyldighet för
detta verk att det sålunda emottagna belöppet, vid
skeende reqvisition, för dermed åsyftade ändamål K.
M:t tillhandahälla.
Nn nn me ke
—- Eongl. Maj:ts proposition rörande anslag till
ombyggnåag af Nockebybro, å vägen emellan Stockholm
och Vrottninghölms lustslott, innehåller hufvudsakli-
gen att, med afseende ä brons bristfälliga skick, ve-
stra delen deraf oundvikligen mäste oförtöfvadt om-
byggas, och att ä östra delen af samma bro, derest
densamma vidare skall kunna begagnas, en alltför
kostsam reparation erfordras, genom hvilken likväl
brons bestånd endast kan för en kortare tid betryg-
gas; vid: hvilket förhällande K.M. ansett mest ända-
mälsenligt, att bron i hela dess sträckning med ens
.ombygges: och som kostnaden för denna ombyggnad,
på det sätt, att vestra delen deraf förändras till
chausså på faschinbäddar och östra delen hufvudsak-
ligen ersättes genom flottbro, blifvit förslagsvis be-
räknad:
.För vestra brodelen till rdr 27,000,
och för den östra till . 55,944;
hvartill medel på annat sätt helt och hället saknas,
har K. M. funnit: sig nödsakad föreslå, att rikets
ständer måtte till .omförmälda ändamål anvisa en jemn
summa af 83,000 rår bko.
Ridderskapet och Adeln,
Ridd, och Adelns plenum i går afton upptogs ensam
af frågan om hr Nils Rudolf Munck af Rosenschöld:
skyldighet - att återställa den pollett till inträde.å
riddarhuset, som vid andra anteckningen hos riddar-
husdirektionen ansågs hafva obehörigen blifvit tillho-
nom utlemnad (så lydde hr advokatfiskalen C. Print
zenskölds motion). Påståendet härom grundade sig
på 7 6 2 mom. Ridd.ordn., hvilken frän rätt till in
träde å riddärhuset såsom riksdagsman uteslute:
delsman, som för nesligt brott, genom behörigt, se
dermera ickellagligen upphäfdt, utslag, antingen blif
pvit till straff fälld, eller med mer än halfva skä
aesvärad, så att domaren funnitsaken böra till fram
tiden lemnas,. Detta stadgande förmente motionä
ren ega tillämpning på br Munck af Rosenschöld
som genom consistorii academici i Land utslag
I December 1852, i anseende till af honom. utspridd:
Tläreröriga rykten och utgifna smädeskrifter m. m: blif
lvit för alltid från universitetet förvisad; och då dett:
futslag, ehuru öfverklagadt, likväl icke blifvit upphäfdi
I yrkade motionären, att hr R. icke egt rätt att utbe
I komma pollett till inträde å riddarhuset, hvarföre de:
Taf riddarhusdir. i detta hänseende utan kännedonia
det i frågavarande utslaget vidtagna ätgärd bord
tex capite nullitatis undanrödjas.
1 Som läsaren erinrar sig, bordlades denna motioj
JT vid ridd. och adelns plenum sistl. lördag, men satte
Ådå främst på föredragningslistan, hvarföre ett sär
Å skildt aftonplenum blifvit utsatt för-behandlingen a
I detta ärende, hvilket också tycktes så mycket intres
Åsera det höglofl. ståndet, att huset var nöra full
som man säger, med undantag af läktarn, som denn
afton icke uppläts till ähörare, i anseende dertill a
I saker betraktades såsom en ståndet enskildt rörand
I angelägenhet. :
1 Debatten öppnades af hr frih; Raab, Adam Christian
I som ansåg den väckta frågan alltför litet utredd, fö
att kunna af ridd. och adeln omedelbart afgöra:
hvarföre frih. ansåg nödigt att densamma remitter:
des till riddarhusutskottet innan den afridd. och adel
definitivt afgjordes. Grefve Lagerbjelke, Gustaf, oc
motionären hr Printzensköld voro deremot af den mc
ning, att en remiss var öfverflödig samt att besh
derförutan kunde fattas; och företedde hr Printzer
sköld, för sådant ändamål, en bestyrkt afskrift
consistorii utslag angående hr Rosenschöld, och up)
läste tillika den i de akademiska konstitutionern:
enligt hvilken han blifvit ansedd saker till relegatio!
och hvilken
-) 1 kap. 76- innehåller, att senatus academic
ilskall hafva rätt att döma till straff, såsom, böt