kristna känslan för ett verksamt brödraskap
verkligt allmänsinne, innerlig, om ock någo
grofhyflad, broderlighet. Den frivilliga asso
ciationen af individer och familjer är i be
ständig verksamhet; sedån den uppgjort grun
derna för ett beskattningssystem, bildar der
en besparingskassa, och gör deraf en loka
bankinrättning. Denna bank utger assignationer
som endast hafva kurs på stället; den ger en nyt
tig användning åt hvarje enskilts penningar, och
arbetaren, som måste köpa en häst eller er
plog, finner här de kapitaler han behöfver
Man begagnar strömmarna till anläggande
af vattenqvarnar, der enhvar låter mala sitt
mjöl och såga sina bräder; man utvidgar dessa
anläggningar, som genom sin framgång draga
till sig alla kapitaler, äfven de minsta, enkor-
nas, de fader- och möderlösas och daglönar-
nes; hvem skulle våga sätta eld på dessa
gvarmar? De tillhöra alla. Kapitalet hopas
ej på en enda hand; penningarna gå genom
tusende händer. De små summorna hvila al-
drig, och stora bankirer uppkomma ej. För-
troendet lifvar hvarje gren af verksamhet.
Rhode-Island, med en befolkning af 100,000
själar, räknar 65 banker, hvilkas kapital be-
löper sig till 100,000 å 250,000 dollars och
hvilkas totalbelopp öfverstiger 40 millioner
dollars. Dessa banker räkna 11,645 aktier;
nästan hvarenda person äger åtminstone något
i de små bankerna; hvarje arbetare är kapi-
talist, Köper en aktie, derpå ännu en och
tillhandlar sig slutligen ett magasin eller ett
skepp. Banken uppehåller sig sjelf, och öf-
verskottet af kostnaderna kommer aktieegaren
till godo. .
Det är visserligen en stor fördel för arbe-
taren att hafva en anstalt att tillgå, der han
kan köpa penningar, och hvarutur förpaktare-och
Kandtverkare efter sina tillgångar och den
kredit de ega kunna låna. Innevånare i den
minsta köping behöfver ej sända sina bespa-
ringar till den stora staden, för att der göra
dem fruktbärande. Skomakare, skräddare,
enkor och faderlösa äro här egare af lokal-
banken, som utlemnar lån till 6 procent och
utdelar dessa 6 procent som dividender åt
aktieegarne. Aktiegaren lifvar sin handel med:
kapitalet, som han utlånar, och förökar sitt
kapital genom den industri, som detta kapi-
tal framkallar. Hvilken samhällsmedlem, om
än aldrig så ringa och okunnig, är ej intres-
serad af ett samfunds bestånd, som till slut
är ingenting annat än föreningen af alla sär-
gskilta intessen?
Det nordamerikanska samhället styr sig
sjelft, så stat som grefskap, kommun som
individ. Dess lösen är ej: hvar och en för
sig, utan: hvar och en genom sig sjelf och
för de andra. Ingenting sätter amerikanaren
mer i förvåning än när han hör, att i gamla
verldens länder en statsmyndighet handlar i
samhällets ställe, underhåller skolor, prester-
skap, teatrar och hospitaler, bygger broar,
säljer tobak oeh salt oeh besoldar en hel
arm af embetsmän. Men ännu mera förvånas
han när han hör att, om regeringen inställde
sin verksamhet, enhvar genast skulle börja
uppror. Han begriper ingenting af den gamla
verldens begge egendomligheter, af detta ra-
seri att vilja bli styrd och likväl bita i den
tygel som styr.
Friheten i enheten, ordningen i oberoendet
behöfver i Amerika ingen lag för att hålla
sig uppe. Det står fabrikanten fritt att be-
hålla eller afskeda sin arbetare, arbetaren att
mottaga eller afslå en erbjuden lön, kapitali-
sten att använda sina penningar efter eget
behag, landtbrukaren och köpmannen att ka-
pitalisera sin vinst. Staten, lagen bekymrar
sig ej det minsta derom; hvar och en har
lagen inom sitt bröst: Ingen tvungen och
tillskapad association, utan en verksam och
sedvanlig sympati; ett anglosaxiskt clubbing,
varaktigt och oförstörbart såsom sederna, re-
gera landet; utan det skulle self-government
vara en chimår; — öfverallt ingår man frivil-
liga föreningar för att hjelpa hvarandra.
Hvad. religionen beträffar, äro nio tionde-
delar af medborgarna protestanter, och isyn-
nerhet bibehålla ännu de norra staterna den
amla puritanska strängheten, medan de sö-
ra luta till presbyterianism eller katolicism,
som gjort Mississippi-dalen till hufvudscenen
för sin verksamhet. Det är kapitalisterna, —
Whigs, som man äfven kan kalla de mode-
rata och konservativa, — som äro stämda
för protestantisk tolerans, medan den krigi-
ska och företagslystna andan hos demokra-
terna, landtfolket och arbetarna, som glöm-
ma det närvarande för framtiden, mer lutar
mot det gamla puritanska elementet. Deraf
mormonerna,. som i Klippbergen söka åter-
ställa bibelns patriarkaliska myndighet, deraf
milleristernas populära sekt, profeten Millers
anhängare, .som vänta verldens snara under-
gång. Mångfald, frihet och tradition herrskä
den religiösa sferen, liksom i:sederna och
politiken. ,
Man får icke tro att Amerikas politiska in-
titutioner äro nya, enkla och utarbetade ef-
er en abstrakt typ. De fornengelska inrätt-
lingarna äro bibehållna; amerikanarna hafva
lott utstrukit orden konung: och vicekonung.
Vvalsystemet är det gamla; de särskilda sta-
erna styra sig sjelfva efter sina gamla lagar:
nan har blott utvecklat, i stället för att kull-
törta, gjort en evolution i stället för en re-
olution. De 31 staterna hafva hvar och en
ina särskilda konstitutioner, sina särskilda
solitiska systemer,. sina särskilta verkställande,
agstiftande och dömande myndigheter. De
afva icke tillskapat sina institutioner efter
ilosofiska teorier; hvad som: lyckats deras
äder hafva de bibehållit; hvad de sjelfva icke
ner kunde bibehålla, hafva de förkastat.
Man rådde dem att insätta en enda rådplä-
ande kammare; de inrättade tvenne kammare,
åda utgångna ur den allmänna rösträtten, den
na representerande den federala unionen, den
ndra de särskilda staternas intressen. Hvar
ch en af dessa båda lagstiftande myndighe-
— TORP I AL Ra as RR
pm dd vn ÅR AL KN
- AN
hd LUM