F. A. Palme. C. D. Jederholm.
Kamererare i manufaktur- Grosshandlare.
diskonten.
Vi tillägga, att äfven på Aftonbladskonto-
ret vid Mynttorget finnes en lista tillgänglig
för dem, som vilja der teckna och atiemna
något bidrag för detta ändamål.
— Till rådhusrätten äro idag nedanstående
cessionsansökningar inlemnade:
Vinhandlaren Fr. Falck, skuld bko rdr 12,573: 5.1
7; borgensförbindelser 2966: 32; tillgångar, säkra for-
dringar 258: 32, osäkra d:o 1264 rdr; viner på ne-
derlag (hypoteserade till en fordringsegare) 992 rdr;
viner i källaren 182 rdr 10 sk.; inventarier 341: 13,
4; lösegendom (köpeafhandling hypoteserad) 673::32.
Summa tillgång 3711: 39, 4.
Enkefru Johanna Margaretha Dubost, tillgång bko
rdr 13,491: 24; skuld 15,830. (Fru Dubosts förmyn-
dare har uppgifvit orsaken till afträdande af boets
tillgångar härleda sig derutaf att Kongl. Maj:t fast-
ställt utslaget emellan fru Dubost och förre handlan-
den Hellström, hvarigenom hon blifvit dömd att ut-
betala 10,000 rdr bko för en till Hellström utfärdad
revers, hvilken hon sjelf erkänt endast till belopp af
1000 rdr).
Bagaren J. Thiel, tillgång bkordr 30,525: 46: skuld
27,258: 9.
Revalenta Arabica.
Sedan detta omtalade universalmedel i en
ovanlig grad väckt allmänna uppmärksam-
heten, hafva vi förskaffat oss del af svenska
Jäkaresällskapets utlåtande deröfver, hvilket
vi här nedanföre meddela våra läsare:
Utdrag af protokollet, hållet i svenska
äkaresällskapets sammankomst tisda-
gen d. 4 Oktober 1853.
4 7. Hr von Diben anförde följande. Dä allmänna
uppmärksamheten genom alnslänga puffar i ätskilliga
tidningar en tid fästats på ett nytt universalmedel,
Burrys Revalenta Arabica, och sällskapets ledamöter
utan tvifvel ofta tillspörjas om detta medels egenska-
per, trodde hr von D., att meddelande af de resul-
tater, till hvilka han kommit vid undersökning af
revalentan, skulle kunna för sällskapet vara af in-
tresse, men förbehöll sig, att dessförinnan få gifva
en historik, om ock ofullständig, af detta me-
del, för att derigenom lemna ett bidrag till univer-
salmedlens och puffarnes historia.
Så vidt hr von D. hade sig bekant, tog Warton
1847 till England ett franskt arcanum, Ervalenta,
hvilket til en början hade stor afsättning; men dä
det 1848 undersöktes af Pereira och befanns vara en
blandning af lins- och durra-mjöl, föll i anseende.
Omkring 1848 började Barry du Barry Comp. (i
sjelfva verket en tysk. jude vid namn Christian Klug)
fabricera revalenta arabica till 2 rdr 24 sk. skålpun
det af linsmjöl, hvilket han köpt till 4 sk. . Hr
Klug tog saken klokare än föregångarne; han puffa-
de storartadt, och betalade puffarna bra, hvarjemte
han utfästade det vilkor vid betalningen, att intet
mot revalentan finge i de anlitade tidningarna infö-
ras. Så fortgår det ännu, och man måste beklaga,
att tidningar kunna göra sig skyldiga till sädana puf-
far på sädana vilkor. Både i England, Tyskland och
Trankrike har man visat öfverdrifter i puffarna, och
yevalentans verkliga sammansättning. Emellertid be-
fanns industrien god, och icke mindre än 56 olika
rivaliserande fabriker uppstodo, hvilka benämnde det
undergörande mjölet Revolenta, revelanta, ravalenta
e., allt ordlekar på det ursprungliga af ervum lens
fabricerade Ervalenta. Hr von D. hade till under-
sökning haft profver tagna utur tvenne olika dosor
Barrys revalenta arabica af bästa sort, 4 rdr 16 sk.
bko I. Det är ett fint malet, ljust, rödlett mjöl, af
tydlig ärtsmak. Vid mikroskopisk undersökning be-
finnes mjölet utgöras af öfver hälften kornmjöl, och
resten linsmjöl. Hr von D. trodde, att detta lins-
mjöl var af den arabiska röda linsen, ty han hade
funnit fragmenter af det röda skalet och mjölets färg
antydde detsamma.
Då prof. Winckler uppgifvit den af honom under-
sökta revalentan bestå af bondbönor med tillsats af
saffranstinetur, och då Winckler är en högst trovär-
dig och kunskapsrik person, så torde detta möjligen
bero derpå, att att W. haft till undersökning reva-
lenta af sämre qvalitet, hvilken hr von D. icke fätt
tag uti; ty det läter alldeles icke otroligt, att den,
som gör så mycket väsen af linsmjöl, äfven kan väs-
nas öfver bondbönor. Dä linsen allmänt begagnas i
det öfriga Europa såsom mat, och särskildt i Eng-
lands fattighus, för sin billighet och sina närande
egenskaper användes, samt mjölet är starkt qväfhal-
tigt, ansåg hr von D. revalentan ganska duglig så-
som näringsmedel och derutinnan lik andra legumi-
noser, såsom bönor, ärter, o. s. v. men också ingen-
ting mera. Om linsen i dessa hänseenden egde nå-
gra företräden, återstode ännu att utröna, och detta
kunde ske vida billigare genom begagnande af de
gottländska linserna, än af den skamlöst dyra reva-
Jentan. Hr von D. trodde, att revalentan fullkom-
ligt kunde motsvaras af en blandning af två delar
kornmjöl, en del lins — eller ärtmjöl och vederbör-
lig qvantitet salt.
Hr Hamberg hade vid jemförelse af pulvriserad
ervum lens och revalenta kommit till samma resul-
tat som hr von Diben.
En och annan af sällskapets ledamöter hade med
fördel användt den omnämnda revalentan säsom nu-
triment ät personer; hvilka lidit af oordningar i
digestionsorganerna.
In fidem,
G. Böttiger.
Svenska läkare-sällskapets
sekreterare.
nr an