kunna samman till en likformig af 4 s.
lod; men med antagandet af två portosatser, är än
damålet ej i sin helhet vunnet, utan flere af nuva
rande systems olägenheter qvarstå och satserne af
och 6 sk. skulle i allt fall medfört, enligt uträknin
garne och förhållandet 1851, en minskning i post
intraderne af 27,837 rdr 16 sk., obetydlig om ända
målet vunnes, men för stor derförutan. Styrelsen
har alltså frångått denna åsigt och håller sig vid et
likformigt porto; vid hvars föreslående styrelsen til
lika afser, att postintraden måtte blifva sådan, at!
postverket må kunna, icke allenast utan serskildt an-
slag från statsverket bestrida sina utgifter samt di-
sponera tillräcklige medel för nödige och oumbärlige
förbättringar i postanstalterne, utan ock i en eller
annan form lemna bidrag till statsverket till ungefär-
lig likhet med hvad nu eger rum.
Antages nu säsom erkände sanningar, att portot
för inrikes bref bör vara lika för alla afständ och att
det å ena sidan bör vara sä billigt, att det ej blifver
kännbart för någon samhällsmedlem att utgifva, så
ofta han har behof af meddelande genom bref; att
det förmår korrespondenten att till postverket för be-
fordran aflemna alla bref och att det framkallar äfven
sädane bref, som vid högre porto ej kommit att af-
lätas, men å andra sidan så högt, att det lemnar er-
forderlig intäkt för ofvanberörde behof och ändamäl,
skulle styrelsen för sin del tro, att sådant allt kunde
uppnås, om portot för inrikes bref bestämmes, utan
afseende ä afgängs- eller destinationsorterne, till ett
medelbelopp af 5 sk., (fem skillingar bko) för hvarje
bref om till och med 1 lod, att ökas för bref af hö-
gre vigt med enkelt porto för hvarje lod mera, lik-
väl med bibehällande dervid af nu gällande portomo-
deration för bref af mer än 8 lods vigt, af hvilken
moderation den korresponderande allmänheten fortfaran
de torde böra blifva i ätnjutande, så länge handlin-
gar, räkenskaper m. m., som fordra afsändning på
bestämd tid, ej kunna genom postverket fås, säsom
paketer och emot derföre stadgade låga afgifter, be-
fordrade till alla orter inom riket. Antagande af 3
sk. medelporto skulle enligt beräkningarne medföra
en förlust för postkassan af 187,011 rdr 1 sk., och
af 4 sk. medelporto en förlust af 98,738 rdr 34 sk.;
så att i intetdera fallet postverket skulle kunna med
dess inkomster hvarken bestrida de mer och mer ve-
xande utgifterne och derjemte hafva nägot öfver för
postverkets tidsenliga utveckling, eller lemna något
bidrag till statsverket.
Då ett medelporto af 5 skillingar blefve högre än
hvad nu betalas, endast för de distancer, för hvilka
nu gällande taxa bestämmer porto af 2, 3 och 4 sk.;
men lika och längre för alla öfrige afständ, om bref-
vexlingen inom förstnämnde distancer, enligt hvad
bilagde uppgifter utvisa, är mindre än öfrige bref-
vexlingen samt för öfrigt förekommer, att samma
korrespondenter, som skriftvexla på närmare orter, i
allmänhet väl också hafva brefvexling på aflägsnare
ställen, hvarigenom den högre portoutgift, de för en
del af deras brefvexling emot nu skulle få vidkännas,
blefve fullt och deröfver ersatt genom den besparing,
de genom ett medelporto af 5 skillingar kommo att
vinna i utgift för den öfriga delen, är det styrelsens
öfvertygelse att, serdeles om rikets ständer ät Eders
Maj:t öfverlemnade, att, när helst efter vunnen er-
farenhet, sådant utan postkassans obestånd kunde
ske, nedsätta portot till 4 sk., ett medelporto af 5
sk., borde för alla korrespondenter och alla sam-
fundsklasser blifva välkommet ochj att: på samma
gäng egentlig minskning i korrespondensen emellan
närrmare orter, ej till följd af detta porto, behöfde
befaras, detsammaa skulle föranleda, att korre-
spondensen emellan aflägsnare orter i väsendtlig
mån komme att ökas. Med detta porto bör ej eller
komma i fråga, att säsom nu ofta torde vara fallet,
postverket för brefs befordran förbigås, utan man
deremot kunna med temlig visshet antaga, att, med
ett eller annat undantag, afgift för alla bref bör
kunna ingå till postkassan, enär portot är för ringa
att nägon, för besparing deraf, skulle vilja besvära
enskildte personer med brefs fortskaffning, och för
öfrigt större visshet eges, att ett bref riktigt fram-
kommer, då det befordras genom posten, än med an-
nan lägenhet.
Hvad äter beträffar frågan, om detta porto skall
komma att lemna tillräcklig intrad för postverkets ut-
gifter och dess framtida behof, så synes väl vidjem-
förelse af hvad nu gällande posttaxa iportointrad för
är 1851 lemnat, nemligen 448,824 rdr 2 sk. och
hvad ett lika antal och lodtal bref skulle hafva in-
bringat, om portot derföre utgfitt efter ett medelbe-
lopp af 5 sk., nemligen 436,359 rdr 3 sk., att en
minskning i intraden skulle komma att uppstå af
12,465 rdr 19 sk., hvarjemte införandet af brefmär-
ken skulle, såsom styrelsen här nedan får näden upp-
lysa, för postkassan medföra en ej ringa utgift, dels
för sjelfva brefmärkenas förfärdigande, dels för ound-
viklig ersättning till postförvaltarne för förlorade
sportler, äfvensom postverkets utgifter genom ökad
skjutslega och på mänga andra sätt ärligen ökas;
men dä i beräknig tages att inrikes brefvexlingen
med nu gällande portosystem år för är tillvext, enär
uppbörden, som sistlidet är uppgick tillomkring 457,000,
under de sednast förflutne ären ökats med omkring
10,000 rdr bko pr medium om äret; att utom denna,
af i landet tilltagande rörelse, ökad folkmängd, all-
männare skrifkunnighet med flere orsaker, beroende
ändock uppkommande tillökning, en ny ganska vä-
sendtlig tillökning i samma brefvexling bör uppstå
genom det nya systemets införande, att förändringen
i afseende å brefvigten, nemligen att, i likhet med
hvad nu gäller för all Sveriges utrikes brefvexling;
ett enkelt bref ej fär uppgå till mer än 1 lod i stäl-
let för att det, enligt nu gällande bestämmelser, fär
väga till och med 17, lod, i sin män bör komma att
höja portointägten samt att af frimärkenas införande
för portots betalande, en indirekt, om ej serdeles
stor vinst för postverket, bör komma att uppstår deri-
genom, att ätskillige sädane märken, för hvilka be-
talning till postverket ingätt, blifva utan attför bref-
ven användas, på ett eller annat sätt förstörde, lärer
med full visshet få antagas, att postverket bör kunna
med sina inkomster draga sina utgifter, äfven om
ärliga bidraget till statsferket skulle utgå till unge-
färligt lika belopp som för närvarande; eller ock
samma belopp användas för postverkets förbättrande,
eller för annat dermed sammanhang egande föremål,
enär ej bör förbises, att, på sätt här ofvan är antydt,
staten af postinrättningen, som hufvudsakligen genom
de enskildtes korrespondens underhålles, serskildt dra-
ger stora fördelar, dä dels all den brefvexling, som
ätnjuter fribrefsrätt, genom postinrättningen kostnads-
fritt befordras, hvarmedelst en ganska betydlig ärlig
utgift besparas, enär, efter en är 1847 uppgjord be-
räkning, denna brefvexling skulle, om den varit un-
derkastad porto, hafva fätt vidkännas en kostnad af
omkring 300,000 rdr, hvilken summa, dä fribref-
vens antal, som nämnde är uppgick till 368,818, för
sistlidet år utgjorde 406,488, kan beräknas hafva
Okats med 10 7,, dels alla tidningar, periodiska skrif-
ter, brochyrer med mera, som, i anseende till sin
och mer stigande mängd och storlek, jemte de digra
fribrefven, till största delen ökat posternes tyngd och
gjort ett större hästantal för posternes befordran er-
forderligt, hvarigenom ock postverkets utgifter blifvit
ej ringa förhöjde, af postinrättningen kostnadsfritt
befordras, men inbringa till staten en ej obetydlig
ärlig inkomst i stämpelafgift, dels ock af postverkets
tillgångar bekostas utgifterne för befordrandet inom
utlandet af utrikes departementets, Kongl. Maj:ts be-
skickningar till utrikes makter, kommers-kollegii och
de i främmande land anställde svenske och norske
konsulers cmbetsbrefvexling, hvilka utgifter för är
1851 uppgingo till öfver 16,000 rdr, underhållet af
de optiske telegrafinrättningarne inom riket med nä-
got öfver 12,000 rdr, och understöd till diligensin-
vr AD