Resonerat, — ja, men hjertat äger makt-
språk som icke äro så lätt nedtystade; dock!
jag har fattat mitt beslut.
Värdigt ditt ädla, redliga hjerta, derom är
jag säker. Hvad ämnar du göra ?
Fly härifrån, innan vansinnet slår sina
mörka vingar kring min själ. O, Adele!
Adåle! Om du visste höjden af den kärlek
.som försakat sig sjelf för din bättre lyckal
utropade Rudolf häftigt och lidelsefullt.
Men detta offer blir ofullkomligt, om du
låter henne ana orsaken till ditt aflägsnande.
Jag inser visst att du gör klokast och ritt
uti art slita dig lös från hennes. tjusande
grannskap. I ikväl skulle jag råda dig att
icke alltför hastigt verkställa detta beslut.
Följ med mig till Björkhammar på en liten
tur: du Kan ju under tiden så småningom för
bereda din resa, hvilken i alla fall lärer kom-
ma att kosta dig en och annan förklaring ...
Som skall tydliggöra nödvändigheten af
densamma. Jag ämnar tala öppet med min
farbror. i i
Detta gillar jag fullkomligt; den heders-
mannen kan man tryggt vända sig till i alla
ödets omvexlingar.
Edvard tog nu Rudolfs arm, och förde ho-
nom ned, och vinnerna gjorde några slag i
den månbelysta parken, innan de gingo till
hvila.
Följande dagen fick kammarrådinnan, som
stannat qvar öfver natten, fullkomlig upplys-
ning om alla omständigheter vid Ingeborgs
upptäckande, hvilka helt enkelt bestodo der-
uti, att hon upprigtigt berittat för öfverstin-
nan sitt unga lifs hela historia, dess kärleks
sorger och lidanden. .
Sedan min mor var död stod jag ensam
och fridlös i verldea; en inre oro förde mig
från det ena stället till det anära. Jag. var
icke van vid något tungt arbete, och min oro
trifdes ej inom fyra väggar. Då beslöt jag
att vandra omkring som dalkulla, med en
liten försäljning, och på detta sätt söka berg-
ning och förströelse, gexom ett jemnt ombyte
. 8 . :
af a vistelseort. Lyckan förde mig hit och