skulle dessa resultater gifva åtminstone glan-
gen af ett slags aftonrodnad åt vårt gamla
ståndsväsende. Det kunde då mera försonan-
de, än man eljest föreställt sig, framdeles af-
träda från skådeplatsen, och huru föga till-
gifvenhet vi än hafva för ståndsförfattningen,
missinna vi den icke ett dylikt hedrande-slut.
Skulle den åter denna gång misslyckas, blir
detta blott en ny spik i dess likkista, hvarpå
så länge arbetats.
Men onr man derföre kan antaga såsom en
lycklig, ehuru ännu tvifvelaktig, möjlighet att
vid aenna riksdag, såvidt förenärande ärenden
angår, en väsentlig förändring kan inträda i
riksdags, artiernas sammansättning, så måste
åtminstone i en del af förhandlingarne, och
det just i den vid alla riksdagar mest vigti-
ga, nemligen statsregleringen, den vanliga
spänningen komma att ega rum.
Som man tror sig veta ämnar regeringen vid
denna riksdag begära ovanligt stora anslag,
och försvarsväsendet lärer väl äfven denna
gång vara det mest älskade barnet, eller
sjelfva fideikommissarien till regeringens fri-
kostighet. Här kunna icke detskattdragande
folkets valda representanter tänka lika med
statens löntagare och de stora statsanslagens
kände vänner, som af gammalt äro vanda att
för styrelsens fötter såsom offergåfvor ned-
lägga, vore det blott för lustan efter ett stor-
artadt lustläger, folkets till och med sista skil-
ling, äfven om de vigtigaste materiella in-
tressen derigenom försummades. Här visar
sig således rätta fältet för riksdagsstriden,
ehuru vi ännu se den på afstånd, och sanno-
likt blir den på detta område vid nu ingångna
riksdag skarpare än på läng.
Det är derföre också nu redan vid riksda-
gens början som statsregleringsfrågorna träda
fram till sjelfva förgrunden afriksdagsscene-
riet, och representanterna kunna. icke nog
fästa sin uppmärksamhet på angelägenheten
att taga detta i noggrannt öfvervägande vid
den nu snart börjande organisationen af riks-
dagsförhandlingarne. -
När riksdagens egentliga skaplynne för när-
varande visar sig vara nationalekonomiskt,
borde man väl äfven kunnå hoppas, att stats-
regleringen och beskattningen skulle blifva
behandlade efter bättre nationalekonomiska
grunder än förr varit fallet. , Då man ifråga-
sätter att genom ekonomiska förbättringar i
grunderna för produktionen, penningecirkula-
tionen, handelsomsättningen och kommunika-
tionsanstalterna lyfta nationens välstånd, borde
det väl icke heller undfalla någon, att ett af
de vigtigaste medlen :härtill är, dels-att be-
skattningen icke: hämmar och förtrycker något
slag af nyttig företagsamhet, och dels att de
uppburna statsintraderna så mycket som möj-
ligt användas till ytterligare höjande-af lan-
dets produktionsförmåga ochså litet söm möj-
ligt till de s. k. inproduktiva anslagen.
Vi frukta emellertid att höga vederbörande,
oaktadt allt skenbart deltagande för de na-
tionalekonomiska framstegen, icke nu mera
än tillförene se saken från denna synpunkt,
utan : snarare: omfatta de ekonomiska refor-
merna, synnerligast i afseende på bränvinet,
af hufvudsaklig beräkning att derigenom öka
tillgångarne just för de inproduktiva statsan-
slagen. Något mera positivt omdöme kan
dock härom icke fällas; förr än: den kongl.
propositionen om :statsverkets tillstånd och
behof trädt i dagen. Den lemnar alltid den
säkraste ledningen. för. bedömandet af rege-
ringssystemets riktning.
Om nu, såsom man, förmodar, regeringen
icke vid riksdagens. öppnande i plenum ple-
norum på rikssalen atiemnar nämnde .propo-
sition- utan först sedermera till: statsutskottet,
sedan detta och alla andra utskott äro bildade,
vinner regeringen derigenom den fördel, att
oppositionen och alla de mera sjelfständigare
representanter, vare sig liberala eller konser-
vativa, hvilka ej tillhöra. det-egentliga mini-
steriella eller regeringspartiet, hållas före de
så utomordentligt. vigtiga utskottsvalen i en
för vederbörande angenäm okunnighet om siff-
rorna-i den stora statsregleringspropositionen
ocK således icke af dessa betydelsefulla siit-
ror kunna finna en anledning till samman-
hållning vid utskottsvalen, hvaremot regerin-
gens män, på förhand invigda ipropositionens
hemligheter just med afseende på dem kunna
med den slugaste beräkning verka på utskotts-
valen, så att de. så mycket som möjligt ut-
falla enligt vederbörandes önskningar..
Blir. detta fallet, finnes häruti, och då man
vet att fråga är om ovanligt stora statsanslag,
den starkaste. anledning för alla sjelfständiga
representanter,. äfven-de konservativa, att hålla
tillsammans vid utskottsvalen, så att det mi-
nisteriella partiet dervid ej må få den öfver-
vigt, att det sedermera med lätthet kan i ut-
skotten. genomdrifva sina statsregleringspla-
ner. Detta är nu vid riksdagens.början, och
då man ännu sväfvar i ovisshet: om regerin-
gens planer, em sak af den aldrahögsta vigt;
och om vi i de andra -statsekonomiska. frå-
gorna våga hoppas på ett försoningsfullt när
mande emellan kämparne för olika riksdags-
partier, så ville vi äfven..gerna hysa någor
förhoppning; att samdrägt jemväl kunde,i nyss-
nämnda vigtiga-sak. ega rum mellan salla de
representanter som allvarsamt nitälska för fol:
kets och riketsframtida väl, äfvenom dessa re:
presentanter, i andra för tillfället ej påtryckande
angelägenheter, kunna vara af mer eller mindre
skiljaktiga meningar.