1CKC alhort och anse den ej heller möjlig
oaktadt alla de försåt som man synes vilj:
utlägga emot föreningsrätten.
Vecko-uppgifter rörande Riksbanken, afgifn:
- den 27 Oktober.
Bankodiskonten.
Allmänna fonden. Den 20—27 Okt.
Utestående den 20 Okt. — - - 4,885,944: 38.
Influtne kapital-afbetalningar . 50,200: 24.
: N Sgr 4,835,794: 14.
d ; 58,910: —
Utestående län 4,894,704: 14.
Fonden för publika papper.
Utestående lån den 20 Okt. . . 144,344: 34.
Influtne kapital-afbetalningar . 5,500: —
Sgr 138,844: 34.
Utlänt denna dag -. .-. . . 4,850: —
Utestående lån 143,694: 34.
Handels- och närings-diskonten.
Utlåningsräkningen.
Utestäende lån den 20 Okt. . . 1,155,857: 30. 9.
Influtne kapital-afbetalningar . 35,100: — —
Sgr 1,120,757: 30. 9.
9
Utlänt denna dag
ol I och I ao
cl I tl va
Utlånt denna dag . so so co cv 38,400: te
Utestäende lån 1,159,157: 30.
Räkningen öfver diskonterade vexlar.
Utestående den 20 Okt. . . . . 552,892: 20.
Inbetalningar so ss oo 2. s ov 11106: 1.
: Sgr 541,780: 19.
Bifallna diskonteringar . . .- - 335,369: 33.
Utestående 577,156: 6.
Kassa-kreditiv-rörelsen.
Utestående den 20 Okt. . . . . 509,107: 30. —
Inbetalningar under veckan . . . 98,290: — —
i Sgr 410,817: 30. —
Uttagningar under-veckan . . . 78,820: — —
Utestående 489,637: 30. —
Väntningstiden i allmänna diskonten en vecka.
Den. 29 Okt: var:
Bankens utelöpande sedlar och in-
visningar m. Mm. . . . . 25,632,590: 26. 4.
Behållning, tillhörande allmänna
verk och inrättningar, samt bo-
lag och enskilde personer .: . 5,721,452: 15... —
Bankens guld- och silfvertillgång,
förvandlad i silfver . . . -. 6,364,964: 24.
eller i rdr bko . . . . - 16,973,238: 33.
Teaier.
Mindre teatern. Hr Zetterholms recett; — Skoma-
makaren och grefvinnan, komedi i 3 akter, med säng;
från danskan; — Barndomsvännerna, komedi i en
akt, af Fournier; öfversättning. -
Vi befinna oss på bekant botten, på den
första franska revolutionens välkända mark.
Ni känner deremot måhända icke till: slottet
Montfort, dess unga egarinna grefvinnan Athe-
rais och framför allt den förträffige Patron
skomakare I en by på godset Montforts gård
och grund.
Med detta slott, med denna grefvinna, fram-
för allt med denne skomakare, och ännu medl.
åtskilliga andra dessutom, är tillfälle att for-
mera bekantskap på Mindre teatern. Kanske
tillåtes det oss emellertid att gifva en liten
vink om hvad slags folk och hvilka förhål-
landen ni der kommer att möta.
Athenais de Montfort, den rika arftagerskan
(mll Valborg Torsslow), är fader- och mo-
derlös. Under hennes omyndighetstillstånd
vårdas godset af hennes tant, med förvalta-
ren Remys (hr Björkmans) hjelp och bistånd,
och det har i det allra närmaste lyckats dem
att genom sina utpressningar, sin hårdhet, sin
brutalitet utplåna minnet af Athenais fars ädel-
het och rättrådighet. Revolutionens förödande
lavaström framvältar emellertid genom Frank-
rike; redan jäser det bland traktens och god-
sets invånare, det kittlar i den glade Barnabe
Patrous gesäll (hr Norrby) att få se revolu-
tionen, att få vara med; och Patrou (hr Zetter-
holm), en af de få som för fadreös skull
vilja dottrens väl, önskar att hon snart måtte
blifva förenad med sin kusin och trolofvade,
baron de Beauval (hr Thegerström) på det
att sinnena genom deras mildhet måtte kunna
lugnas och godset Montfort uti sina under-
hafvandes belåtenhet och lycka ega ettskydd
när ovädret en gång bryter ut i dess grann-
skap. Tanten och Remy låta sig af ingen-
ting varnas; ännu i sista ögonblicket hotäs
Patrou att blifva utkastad ur sin koja, som
nåste, bort emedan den skymmer utsigten
från herrgården; den deltagande Athenais är
innu icke förenad med Beauval, hon förmår
icke omintetgöra det fattade beslutet, och allt
hvad hon kan uträtta är att gifva Patrou sin
fyllda börs för att han må kunna på annat håll
söka sig ett hem.
Men redan höres den annalkande stormens
lån; granngodsen härjas; Barnabe kan knap-
vast styra sin patriotiska ifver, och snart ser
lan, till sin outsägliga fröjd, revolutionen
tiga öfver gärdesgården, får vara med och
opa frihet, jemlikhet, hjelper till att slå
önder speglarne på slottet Montfort. an-
ägger röda mössan, och har god utsigt att
lifva öfverhet,. ;
Skiljd från sina anhöriga tager Athenais sin
llflykt till Patrous koja; Patrou lofvar henne
n fristad, men den förföljande mängden, an-
örd. af en ovän till Patrou, uppspårar och
tfordrar henne. I sin förtviflan ser den red-
ge skomakaren ingen annan räddning än-att
istå, att Athenais är hans fästmö och att
on skall blifva hans hustru. Han hoppas
IV detta sätt vinna tid och bereda Athenais
Mfälle att fly. Patrioterna begära ingenting
ittre än att se en förnäm adelsdam gift med
n fattige skomakaren. Men man anar Pa-
ous list, och nationen befaller att ovftar.
Flaten
nad
dott
sme
att
mod