kegångssättning, lämpad efter priserne under
vintermånaderne, hemmansräntorne fortfarande
förblifva utsatte i persedlar, lösen för dem i
alla ofvannämnde fall blifver betydligt högre, !
än efter hittills gällande förhållanden, och
således en motsvarande tillökning uti hvad
nämnde skatter, efter hittills följde grunder
utgjort, blifver en ovilkorlig följd. Då komma
ju likväl de skattdragande i mycket sämre vilkor
än förut? Detta är så klart, att vi förmoda, i:
ätt hvarken Sv. Tidningen eller dess insän-1
dare kunna förneka det. Om ett sådant re-j:
sultat varit förbisedt af dem, som uppgjorti.
förslaget, eller det verkligen är åsyftadt att
äfven på detta sätt få hemmansräntorne för-
ökade; är svårt att afgöra. Båda delarne äro
möjliga. Men vi taga likväl för afgjordt, att)
om konungen, då detta förslag underställdes j
hans pröfning, blifvit upplyst derom, att det- 1
samma skulle leda till ett sådant resultat, l:
att de länge ifrågaställde åtgärderne för hem-
mansräntornes förenkling, i stället att bereda
en af de skattdragande väntad lättnad, komme
att medföra en betydlig tillökning i deras hit-
tills - vanliga utskylder, det säkerligen icke
blifvit föremål för en kongl. proposition. —
Det må visserligen vara rigtigt att, när mar-
kegång skall finnas, den bör vara lämpad ef-
ter de priser, hvartill persedlarne vid leve-
reringstiden kunna realiseras. Men då sta-
ten allt hitintills- medgifvit lösningssättet ef-
ter markegång satt om hösten, då priserne
alltid äro lägre, bör det väl icke skäligen
ifrågasättas, att på ett sådant sätt ordna åt-
gärder, hvilka förespeglas skola bereda lätt-
nad för de skattdragande, att de leda till ett
alldeles motsatt resultat, eller en skatteför-)
höjning. För temmeligen säkert bör emed-
lertid antagas, att bondeståndet förbisett detta,
då det vid sista riksdagen lyckades att förmå
dess pluralitet att, sannolik i det - likväl hit-
tills felslagna hoppet, att få se äfven ränte-
tagarnes uppsägningsrätt försvunnen och for-
sellönen upphörd, antaga det framställda för-
slaget att verkställa ränteförenklingen medelst
de flesta persedelräntornes bibehållande. Hvad
som passerade vid de sedermera hållne pro-
vinsmötena, hvarvid temligen allmänt ut-
talades den önskan, att hemmansräntorne
måtte förvandlas till bestämd penningeskatt,
bevisar emellertid att de skattdragande sjelfve
egde klar insigt af det framställda förslagets
att beskaffenhet. Den omständigheten att
markegångssättningen kommer att undergå en
förändring, som bestämdt leder till förhöjda
priser, måste således för de skattdragande ut-
göra en ökad anledning att påyrka nämnde
förvandling af hemmansräntorne, så framt de
icke vilja underkasta sig en påtaglig förhöj-
ning af denna skatt. Berörde förändring
kommer ändock att leda till en sådan förhöj-
ning hvad angår den kronan behållna tion-
den, hvars förvandlande till bestämd pen-
ningeränta aldrig varit ifrågasatt, och hvilken
framgent måste lösas efter högre markegång,
än om denna fortfarande varit bestämd efter
hittills gällande grunder. - Men denna upp-
offring blefve likväl mindre betydlig och
kunde anses ersatt, derest de skattdragande
samtidigt erhållit de ifrågaställde fördelarne,
att, genom hemmansräntornes förvandling i
penningar, vinna säkerhet emot- deras fram-
tida stegring, och, genom indelta räntornes
påyrkade indragning till staten, befrias ifrån
alla prejerier af räntetagare. : Allt detta var
af den s. k. skatteregleringskommitteen till-
styrkt i sammanhaag med förslaget om för-
ändring i markegångssättningen. Men när man
sönderplockar ett förslag, som är uppgjordt
efter en viss plan oeh vill antaga det ena,
men förkasta ett annat, ehuru de sinsemellan
ega det närmaste sammanhang, uppkomma
lätt sådana rnsultater som vi anmärkt. Det
är alldeles, som derest man; i följd af:ett
förlikningsförslag, hvilande på ömsesidiga ef-
tergifter, ville begagna dessa å ena sidan,
men det oaktadt utkräfva allt hvad på den
andra sidan blifvit yrkadt.
Efter hvad redan i det föregående är vi-
sadt, skulle hemmansräntornes så ifrigt be-
stridda förvandling till fix penningeskatt icke
medföra någon minskning uti statens nu egande
inkomster, utan endast leda derhän att dessa skat-
ter icke kunna blifva: ytterligare stegrade. Så-
dant kan väl svårligen rubriceras såsom för-
lusty, i ordets rätta bemärkelse. Men om
man än så vill benämna den eftergift af för-
hoppningarne på en möjlig prisstegring, som
derigenom skulle afstås, så hemställa vi till
hvarje fördomsfritt och oförvilladt omdöme,
om icke den rättvisa: och billighet, som sta-
ten dermed skulle utöfva -emot en mängd
tungt beskattade medlemmar, samt den lätt-
nad. och belåtenhet vid: utgörandet af deras
skatter, söm derigenom beredes; äfven böra
väga något i vågskålen vid denna frågas be-
handling. . Och - månne under en tid, då man,
om än under motstånd från vissa håll, be-
mödäar sig att lossa på de band, som trycka
näringar och industri, landets :modernäring
jordbruket, eller rättare sagdt, dess mest be-
tryckta idkare,- innehafvarne af den skatt-
I skyldiga jorden, icke kunna ega skäliga an-
språk att, sent omsider, få åtnjuta åtminstone
eh sådan lättnad, som vid mer än ett tillfälle
af Konung och Ständer- erkänts vara billig och
Trättvis — ja — en gång på sådan grund be-
i viljad, fastän kort. derefter, för löntagare-
intressets tillfredsställande; dem fråntagen, el-
fler att, genom en bestämd, grundskatt, alla
IT jordegendomar blifva lika betungade, som
AT SES Ar a