tydlighet den lilla bilden aftecknar sig mot
den purprade skyn! - Nu höres åter den me-
lodiska rösten, glädtig och qvittrande som en
fogels — än i små sångpassager, än i ett gläd-
tigt lockande på den tröge fyrfotade vännen.
Hon berättar honom någon som måtte komma
de svarta öronen att spetsa sig, ty jag upp-
fångar just orden: Han kommer,, och hem I
Jag kan ieke se.solen gå ned der jag står
på lur i mitt bakhåll ibland ormbunkar och
ruiner; men jag känner att det lysande klotet
icke längre bestrålar landskapet, jag känner det
utaf skymmningens friskare vind, utaf qvällens
djupare tystnad: Se der! Aftonstjernan fram-
träder; på dess tecken komma sstjerna efter
stjerna, alla himlens härar —
Cheran eon lui, quando Vamor divino,
Mosse da prima quelle oose belle!,
Och den ljufva rösten har tystnat.
Väktarinnan nedstiger då långsamt från höj-
den på den motsatta sidan — gestalten för-
svinner ur min åsyn. Hvilken tjusning ha
blifvit skymningen beröfvad?- Se, åter smygr
de lätta stegen genom ruinerna och öfver dea
öde gården. Ack! du djupa och trogna hjerta
gissar jag det minne som leder dig? Jag
passerade igenom hvalfporten, ned i dalen,
åtskiljde lagerträdens löfverk och skådade ett
ansigte, som blickade upp mot stjernorna —
detta samma ansigte som hvilat vid mitt bröst
under afskedets smärta för långa, långa år till-
baka: på grafven der vi hade. sutit, jag en
yngling, du ett barn — der, 0 Blanche! skår
dar jag ditt sköna anlete — skönare än den
ljufvaste dröm som glädt mig under min lands-
flykt!
Blanche, min kusin! — åter, åter — själ
vid själ, ibland de döda! Blieka upp, Blanche;
det är jag. 7
— Shakespeare, Skalden Vörösmatri öfver-
sätter Shakespeares dramer på ungerska språket och
har redan några stycken färdiga. CE Za
— Titografisk saällpress, För kort tid se.
dan Hår på Sig mekaniskä verkstad i Berlin blifvit
förfärdigad en- Titogra?sk Snällpföss på hvilken, lik-
som på trycksnällpressen, aftrycket sker genom en
cylinder, något som man hittills ansett overkställbart.