Franska styrelsen har för någon tid sedan
fattat ett beslut som äfven förtjenar att bär
ådraga sig upmärksamhet; den hår nemlige:
afstätt från vidare fullföljd af det i Frank:
rike ända sedan 1836 för alla fängelsebygg-
nader antagna cellfängelsesystemet, efter det un:
der tiden 46 fängelser blifvit enligt detia sy-
stem konstruerade; och fängelserna skola nu
ioräitas för fångarnes emottagande efter indel-
ning i klasser. Väl anser man att de enormea
kostnaderna för genomförandet af cellfängelse-
systemet, beräknade till omkring 200 milli-
oner francs eller 100 millioner rdr bko vari
en hufvudsaklig orsak till detsammas öfver-
gifvande der i landet; men att sluta al de
framställningar i ämnet hvilka blifvit gjorda
af generalinspektören öfver alla franska fån-
gelser Leon Vidal synes franska styrelsen ä-
ven, hvad sjelfva principen vidkormmer, hafve
funnit berörda system ej böra vidare följas
för straff-fångar. Vi ha ännu icke haft till-
fälle att sz Leon Vidals helt nyligen angående
denna fråga utgifna brochyr, men af franske
tidningar inhemtat, att han förkastar envändan-
det af ceilfängelser för straff-fångarne, eme-
dan erfarenheten ådagalagt, att dessa fingelse:
icke medföra de resultater man väntat sig.
I England, Nordamerika och Frankrike bar
man funnit, att brottsligheten och återfallen till
brett i allmänhet ha hvarje år ökats äfven ef
ter införandet af cellfängelserna, och Vida
tror ej på de dömde brottsliogarnes moreali-
ska förbättring genom csllifvet.
Ean brottslicg, som för längre tid blifvit dömd
att vistas ensam i en csil af 4 å5 alaars läsgö
och 3 alnarg bredd, en verklig fånghåla efte:
vetenskapliga grunders, synes nämnde förfat-
tare vara ämnad att blifva galen cler fånig.
såvida hen ej blir sjelimördara. Oaktadt slit
ansträngningar att minska enusligheten i celler
genom besök, hade man i Frankrike i
kunnat bereda cellfångarne, öfver hufvud tu-
get, mera än 15 minuters saiwtel om dager
med andra menrniskor. I celltängelset Mazas
med 1500 celler, ha sjelfmorden bland för ö!-
rigt lika slag af fångar varit 12 gånger talri-
kare än i fängelset la Force, ordnadt efte
gamla systemet.
Nämnde författare andrager äfven, hvad vi
vilja erinra oss jemväl hafva blifvit anmärk:
i Sverige, att ifrågavarande fängelsesysterc
upphäfver skillnaden mellan straffen. De blifvs
alla lika. Den ringaste förbrytelse och derv
gröfsta missgerning drabbas af samma straff
art; skillnaden består blott i längvarigheten
af straffet, hvilket så länge det undergås öä
detsamma för mördaren och snattaren. Ati
anskaffa arbete åt cellfångarne är också för-
enadt med nästan oöfvervinnerliga svårighe-
ter, och arbete är dock första. vilkoret för
förbättringen.
Så snart vi hunnit förskaffa oss ofvannämnde
brochyr, skola vi återkomma till denna fråga,
som är af så stor vigt äfven för oss. Som
bekant är har det också här i landet varit aj
: regeringen föreslaget och, hvad principen an-
går, äfven vunnit representationens bifall, at:
införa cellsystemet vid fängelsestraff. Någon
allmän lag har emedlertid derom icke utkommit
och det är endast i enskilda fall, der brottslinger
af kongl. nåd befrias från svårare straff, som
Kongl. Maj:t förordnat att de skola, vanligen
blott en kortare tid och högst två är, hållas i
cellfängelse. Ändamålet härmed synes hafva
varit att förvärfva någom erfarenhet om de
verkliga resultaterna, som dock i så liten skala
ej äro mycket att rätia sig efter.
Skulle nu opinionen om cellfängelsesyste-
mets fördelar ändras i utlandet, hvartill er
god början redan synes vara gjord, miste
naturligtvis följden blifva att detta utomordent-
ligt kostsamma system kommer att, hvad straff-
fångarne angår, helt och hället öfvergifvas
jemväl i vårt land sami att förslagen till det-
sammas införande böra förkastas. Cellfön-
gelsesystemet har en iång tid varit nästan er
modesak, och alla som velat följa med vål
tids filautropi ha med ifver omfattat detta frår
en förfluten tids klosterceller hemtade, mer
besynnerligt nog i sjelfva frihetens och upp
lysningens land Amerika först införda förbätt
rings- och straff-system, hvilket också uppta:
gits uti kungörelsen den 13 sistl. Juli säsor
straff för försvarslösa på minst två och högs
fyra månader. Hos vår- styrelse synes de
således ännu icke hafva förlorat något af sit
anseende.
Hvad de hos oss redan uppförda celifängel
ser. angår, är det eljest bekant att de äro beräk
nade blott för ransakningsfångar samt för fån
gar som under kortare tider undergå fängelse
straff i stället för böter eller ris och spö. Fö
dessa fångar måste cellfängelset alltid bibe
hålla sin fördelaktiga användbarhet; erfaren
beten inora vårt eget land har i detta hän
geende hittills ganska tydligt ådagalagt nytta
af cellfängelserna, och ingen anledning finne
ast ett annat förhållande framdeles zkull
kunna inträffa. De af Sverige för dylika fän
gelser af statemedel redan beviljade 1,900,00
rdr bko äro således icke borikastade, det m
för öfrigt. gå med cellsystemets teort emo
straff-fångar huru som helst. Ransaknings
fångarne böra alltid: hållas afskilda från hver
andra. .
Emot våra cellföngelssbyggneder synes ick
kunna göras någon annan anmärkning, än at
de dels blifvit i ullmänhet lagda på nog myc
ket framståerde platser och dels att de blifvi
uppförda med mera arkitektonisk lyx i
EEE GENE RSS ETT
TYSKE NDS IRENE ARTE
mm TE roat YA SNART IE