(sten, m. fl.
Vid der tid, då koleran först uppträdde il.
Europa, ansågs bon allmänt ef lökarne såsom
xontagiös eller såsom smittsam i den sednare
meningen, och de åtgärder, som på den ti-1
Jien af regerisgarne vidtogos för hennes af-
värjande, stödde sig på denna då allmänt an-l.
tagna åsigt. När läkarne likväl snart fingo
tillfälle att på närmare håll studera sjukdo-
men, och en mänga gånger förnyad erfaren-
Ihet visade, att koleran, oaktadt de sirängasrte
spärrningar genom kordonger, på allt flera och
dera ställen uppstod sjelfstäsdigt, utan att nå-
gon beröring, vare sig personlig eller medelst
Ivaror eller klädespersedlar, egt rum med förut
Ismittad ort eller person, öfvergingo de små-
Jaingom till en annan åsigt. Många läkare
ville numera icke ens erkänna att koleran vore
någon smittsam sjukdom alls, i vanlig konta-
giös mening, utan förklarade henne vara helt
och hållet af miasmatisk natur. Andra, Bå-
som det vill synas, mera opartiska erkände
Jväl på ena sidan den erfarenheten, att de al-
draflesta sjukdomsfallen inträffat genom mias-
matisk inverkan utan sitta medelst beröring, .
jmen trodde sig likväl icke kunna neka, ati
bon äfven stundom visat sig såsom kontagiög.
Denra mening har vunnit allt flere anhängare.
1 samma mån en vidsträcktare erfarenhet vun-
nits, och kan anses vara den, som numers
hyllas af vetenskapens både förnämste och
fleste målsmän. Kolezzn är således enligt denne
åsigt hvad man kallar en missmatisk-kontagiös
sjukdom, d. v. 8. en farsot, som visserligen
företrädesvis utbreder sig genom ett smittämne
i luften,. men som också derjemte, ehuru jem-
förelsevis i vida mindre talrika fall, förtplan-
ar sig genom beröring. Det är längesedan
bekant, att enahanda förhållande eger rum
med flera andra epidemiska sjukdomar, såsom
aexvfeber, rödsot, mesaling, skarlakansfeber,
sikhosta och till och med snufva (influenza).
Utan ait här inlåta oss i den strid, som
inora läkarevetenskapen varit förd emellan
kontagionister och antikontagionister, torde
det tillåtas att i största korthet anföra de re-
sultater, hvartill vetenskapen genom en för-
domesfri iakktagelse af kolerans utbredning kom-
mit i afseende på denna sjukdoms egna epi-
demiska beskaffenhet. Dessa resultater äro:
A) Till grund för koleran ligger ett smittämne
i luften eller s. k. miasma, som högst sanno-
likt kommer ifrån jorden, men sprides med
luften och genom sin inverkan alstrar sjukdo-
men hos de personer, som hafva anlag derför.
Tillvaron af eit sädant miasma bevisas af
Erfarenheten på flera sätt, nemligen :
1) Genom de talrika underlifsåkommor och
symptomer för nerfsystemet, som vanligtvis
både föregå koleran och råda samtidigt med
tienne. Personer, sora komma från trakter,
hvarest koleran är rådande, och som der li-
dit af dylika åkommor, känna sig vanligen
på en gång befriade derifrån, så snart de
komma till andra, af koleran icke angripna
orter. Och omvändt blifva personer, som
koroma från frisk ort till en sådan der kole-
ran är gängse, vanligen genast mer eller min-
dre angripne af dylika åkommor.
2) Den ojemiförligt störste delen af de per-
soner, som angripits af. koleran, hafva icke
varit 1 den ringaste beröring med kolerasjuka
eller med deras saker eller omgifning; möngsa
hafva erhållit henne oaktadt den strängaste
afsköndring från all beröring med andra, till
oeh med i cellfängelser o. s. v.
3) Man har ofta i trakter, hvarest koleran
varit rådande, iakttagit en likartad sjuklighet
bos djuren; till och med växter uppgifvas hafva
under sådan tid icke sällan angripits af sjuk-
domar.
4) Koleran utbreder sig lättast och företrä-
degvis i djupt liggande, sumpiga trakter, ef-
ter flodstränder och vattendrag.
5) Spärrningen af hela länder, liksorå af
särskilta, folkrikare, i synnerhet handelsgid-
kande städer har föga eller intet gegnat; och
om farsoten någon gång genom spärrningen
blifvit till en tid uppehållen, har den vanli-
gen i stället, när den ändock omsider utbru-
tit anställt desto svårare hörjningar.
6) När koleran utbryter i folkrikare städer,
angripes vanligen redan inom de första vec-
korna en vida större mängd menniskor, än
att någon personlig beröring dem emellan
rimligtvis ens skulle kunnat på denna tid
bipna ega rura.
7) På andra sidan hafva på många orter,
till och med i folkrika städer, åtskilliga per-
soner blifvit angripne af koleran, utan att öf-
verflytta sjukdomen på andra, ehuru de sjuka
varit i mängfaldig beröring med fiera perso-
ner; hvilket endast kan förklaras genom till-
varon af ett miasma, som i sådana fall lik-
väl sannolikt haft alltför ringa intensitet att
inverka på massan af befolkningen.
8) Många städer och hela trakter hafva blif-
vit förskonade för koleran, ehuru deras invå-
aare stodo i oafbruten soch lifiig beröring med
invånarne i smittade orter; hvilket icke kan
förklaras annorlunda än derigenom, att de
miesmatiska inflytelser, gom funnos på det
ena stället, för tillfället saknades på det an-
dra. (Exempel äro Leipzig, Dresden, Karls-
bad, Versailles m. fl.) .
9) Koleran har vid flera tillfällen sjelfstän-
digt uppkommit på fartyg, som hvarken va-
cit i beröring med smittade orter eller med in-
sjuknade menniskor. ;
Alla dessa omständigheter;. Kvaraf erfaren-
heten på intet sätt Kan jäfvady äro icke af be-
skaffenhet att kunna förklaras genom anta-
gandet att koleran smittar medelst beröring,
uten häntyda mer eller mindre direkt på när-
varon äf ett smittämne i Iuften.
B) Men på ahdra sidan utbredes koleran åj-,ae
ven genom smilta medelst beröring eller g. k. con-fe
tagium, och det antingen genom omedelbarjnö
beröring med sjuka och i synnerbet med denå
- For Du et
TU mmm NULAP 4 HB mo
.
dem ofngifvande Juften, eller genom deras ut- 5
sömningar. ha
Skälen för detta antagande äro i korthetjso
följande: Mm
1) Alla missmatiska sjukdomar. såsom nery-!de