(sten, m. fl. Vid der tid, då koleran först uppträdde il. Europa, ansågs bon allmänt ef lökarne såsom xontagiös eller såsom smittsam i den sednare meningen, och de åtgärder, som på den ti-1 Jien af regerisgarne vidtogos för hennes af värjande, stödde sig på denna då allmänt an-l. tagna åsigt. När läkarne likväl snart fingo tillfälle att på närmare håll studera sjukdomen, och en mänga gånger förnyad erfarenIhet visade, att koleran, oaktadt de sirängasrte spärrningar genom kordonger, på allt flera och dera ställen uppstod sjelfstäsdigt, utan att någon beröring, vare sig personlig eller medelst Ivaror eller klädespersedlar, egt rum med förut Ismittad ort eller person, öfvergingo de småJaingom till en annan åsigt. Många läkare ville numera icke ens erkänna att koleran vore någon smittsam sjukdom alls, i vanlig kontagiös mening, utan förklarade henne vara helt och hållet af miasmatisk natur. Andra, Båsom det vill synas, mera opartiska erkände Jväl på ena sidan den erfarenheten, att de aldraflesta sjukdomsfallen inträffat genom miasmatisk inverkan utan sitta medelst beröring, . jmen trodde sig likväl icke kunna neka, ati bon äfven stundom visat sig såsom kontagiög. Denra mening har vunnit allt flere anhängare. 1 samma mån en vidsträcktare erfarenhet vunnits, och kan anses vara den, som numers hyllas af vetenskapens både förnämste och fleste målsmän. Kolezzn är således enligt denne åsigt hvad man kallar en missmatisk-kontagiös sjukdom, d. v. 8. en farsot, som visserligen företrädesvis utbreder sig genom ett smittämne i luften,. men som också derjemte, ehuru jemförelsevis i vida mindre talrika fall, förtplanar sig genom beröring. Det är längesedan bekant, att enahanda förhållande eger rum med flera andra epidemiska sjukdomar, såsom aexvfeber, rödsot, mesaling, skarlakansfeber, sikhosta och till och med snufva (influenza). Utan ait här inlåta oss i den strid, som inora läkarevetenskapen varit förd emellan kontagionister och antikontagionister, torde det tillåtas att i största korthet anföra de resultater, hvartill vetenskapen genom en fördomesfri iakktagelse af kolerans utbredning kommit i afseende på denna sjukdoms egna epidemiska beskaffenhet. Dessa resultater äro: A) Till grund för koleran ligger ett smittämne i luften eller s. k. miasma, som högst sannolikt kommer ifrån jorden, men sprides med luften och genom sin inverkan alstrar sjukdomen hos de personer, som hafva anlag derför. Tillvaron af eit sädant miasma bevisas af Erfarenheten på flera sätt, nemligen : 1) Genom de talrika underlifsåkommor och symptomer för nerfsystemet, som vanligtvis både föregå koleran och råda samtidigt med tienne. Personer, sora komma från trakter, hvarest koleran är rådande, och som der lidit af dylika åkommor, känna sig vanligen på en gång befriade derifrån, så snart de komma till andra, af koleran icke angripna orter. Och omvändt blifva personer, som koroma från frisk ort till en sådan der koleran är gängse, vanligen genast mer eller mindre angripne af dylika åkommor. 2) Den ojemiförligt störste delen af de personer, som angripits af. koleran, hafva icke varit 1 den ringaste beröring med kolerasjuka eller med deras saker eller omgifning; möngsa hafva erhållit henne oaktadt den strängaste afsköndring från all beröring med andra, till oeh med i cellfängelser o. s. v. 3) Man har ofta i trakter, hvarest koleran varit rådande, iakttagit en likartad sjuklighet bos djuren; till och med växter uppgifvas hafva under sådan tid icke sällan angripits af sjukdomar. 4) Koleran utbreder sig lättast och företrädegvis i djupt liggande, sumpiga trakter, efter flodstränder och vattendrag. 5) Spärrningen af hela länder, liksorå af särskilta, folkrikare, i synnerhet handelsgidkande städer har föga eller intet gegnat; och om farsoten någon gång genom spärrningen blifvit till en tid uppehållen, har den vanligen i stället, när den ändock omsider utbrutit anställt desto svårare hörjningar. 6) När koleran utbryter i folkrikare städer, angripes vanligen redan inom de första veckorna en vida större mängd menniskor, än att någon personlig beröring dem emellan rimligtvis ens skulle kunnat på denna tid bipna ega rura. 7) På andra sidan hafva på många orter, till och med i folkrika städer, åtskilliga personer blifvit angripne af koleran, utan att öfverflytta sjukdomen på andra, ehuru de sjuka varit i mängfaldig beröring med fiera personer; hvilket endast kan förklaras genom tillvaron af ett miasma, som i sådana fall likväl sannolikt haft alltför ringa intensitet att inverka på massan af befolkningen. 8) Många städer och hela trakter hafva blifvit förskonade för koleran, ehuru deras invåaare stodo i oafbruten soch lifiig beröring med invånarne i smittade orter; hvilket icke kan förklaras annorlunda än derigenom, att de miesmatiska inflytelser, gom funnos på det ena stället, för tillfället saknades på det andra. (Exempel äro Leipzig, Dresden, Karlsbad, Versailles m. fl.) . 9) Koleran har vid flera tillfällen sjelfständigt uppkommit på fartyg, som hvarken vacit i beröring med smittade orter eller med insjuknade menniskor. ; Alla dessa omständigheter;. Kvaraf erfarenheten på intet sätt Kan jäfvady äro icke af beskaffenhet att kunna förklaras genom antagandet att koleran smittar medelst beröring, uten häntyda mer eller mindre direkt på närvaron äf ett smittämne i Iuften. B) Men på ahdra sidan utbredes koleran åj-,ae ven genom smilta medelst beröring eller g. k. con-fe tagium, och det antingen genom omedelbarjnö beröring med sjuka och i synnerbet med denå For Du et TU mmm NULAP 4 HB mo . dem ofngifvande Juften, eller genom deras ut5 sömningar. ha Skälen för detta antagande äro i korthetjso följande: Mm 1) Alla missmatiska sjukdomar. såsom nery-!de