VO SAME OSVAPSUGILNDIUR TIL Sa AVISSGRE
vandringar under de sednare åren.! Det må
likväl i korthet erinras, hurusom koleran år
1832 redan hade afstannat i Frankrike och
Irland, och dermed tycktes alldeles hafva upp-
hört i Europa, då hon plötsligen i början af
1833 sjelfständigt utbröt i Coimbra i Portu-
gal, och under detta :och de följande åren på
ena sidan utbredde sig öfver Portugal och
Spanien, södra Frankrike och Italien, och på
den andra äfven uppträdde i Norge (1832 och
1833) och i Sverge (1834); huru hon 1836
ifrån Italien öfvergick till Tyrolen och Bäjern,
men oaktadt den lifligaste trafik mellan dessa
länder och Schweitz då likasom alltid seder-
mera lemnade sistnämnde land : alldeles fritt,
med undantag blott af ett par enstaka fall i
Geneve; samt slutligen huru hon 1837 äter
hörjade i Preuggeng östliga prövinser, i Berlin
och i Hamburg, men med samma år änyo
tycktes alldeles afstanna i Europa.
Man var nu också verkligen i flera år fri
för koleran i Europa, till dess: hon 1847 å
nyo uppdykade i Ryssland, åter utbredande
sig från trakterna vid Kaspiska och Svarta
hafven. Under vintern tycktes hon väl af-
stanna, men utbröt om igen på våren 1848
med förnysd styrka, härjade i Jusi å nyo i
Petersburg, utbredde sig till Östersjöprovin-
serna, uppträdde i slutet af Juli i Berlin och
något sednare i Stettin, Magdeburg, Halle
m. fl. orter inom Preussen och Saxen (äfven
i Wurzen, i närheten af Leipzig, men icke i
denna stad) äfvensom i Nordsjö- och Öster-
sjöhamnearne, hemsökte Moidau och Waila-
chiet, Galiziep och. Ungern och mot årets slut
äfven Wien, samt visade sig i London, Edin-
burg och andra städer i England, utan att
likväl äfven denna gång der anställa några
svårsre härjningar, äfvensom i Hoiland, Bel-
gien och Frankrike. Om hennes uppträdande
i Peterzeburg vid detta tillfälle må erinres,
hurusom bennes härjningar derstädes blefvo
särdeles fasansfulla, i synnerhet till följe af
den skrämsel, som hennes utbrott förorsakade
bland invånarne. Måvcga rika och mer än
100.000 invånare ef de fattigare klarserra!
flydde i förskräckeleen på landet, men tillba-
kävisades med icke mindre förskräckelse af
lendsbygdens befolkning, samt omkommo
järomerligen i massa på landsvägarne af brist
på de nödvändigaste lifsmedel. — Det var
samma är 1848, som den stora michaeli-mes-
gan i Leipzig dit försarslade 40 tiil 50,000
menniskor ifrån alle länder och väderstreck
utan det ringaste hinder af spörrninger, un-
der det koleran likväl härjade på flera orter
rundt omkring, men fom Leipzig icke desto
mindre. ä nyo gick alldeles fritt. En fabri-
kant, en blend de tusenden som kommit till
Leipzig direkt med jemmvögen från Magde-
burg, der koleran just då hade nått sin böjd,
insjuknede väl genast efter sin ankomat i ut-
bildad kolera och fördes till ett lasarett, men
tillfrisknade efier några få dagar, utan attrnå-
got vidare kolerafall inträffade, hvarken påla-
garettet, der han vårdatg, eller i staden. .
I Norge uppträdde koleran denna gång midt
i vintern (i Bergen). Under året 1849 af-
giamnade hon emåningom och upphörde sll-
deles på Europas kontinent, men uppkom ä
nyo sjelfständigt i Februsri 1850 helt oför-
modadt midt inne i Tyskland (i Halberstadi),
Hennes uppträdande i Sverge 1850, i Malmö,
Göteborg och några andra orter, är änpu i
friskt minne, Jikasom att Köpenhamn och
Helsingör då förskonades för hennes besök,
ehuru inga spärrningar derstädes egde rum
emot den lifuga trafiken med de smittade
svenska och tyska hamnarne.
Seden våren 1851 fanns koleran veterligen
icke mera någonstädes i Europa, och icke
heller i de angränsande delarne af Asien, då
hon under sömmeren 1852 på en gång sjelf-
ständigt uppstod i Keliscb, en stad med sum-
pig belägenhet och utmärkt för sin smuis och
orenlighet. När bon derifrån spridde sig till
Ryssland och vidare till Persien, började man
väl hoppas att farsoten, som dittills meren-
dels vandrat ifrån öster mot vester, nu skulle
vända om i motsatt riktning och för alltid öf-
vergifva Europa för att åter uppsöka sina asia-
tieka hemländer. Men detta hopp blef ic:
långvarigt. Koleran dröjde icke länge stt äre
uppträda vid Östersjön, och huru hon sec:r-
vera hemsökt och ännu hemsöker de flesta
länder i det nordliga Europa, är bekant nog.
Såsom ett af de märkligare dragen från denna
gieta period af hennes vandringar må ännu
blott erinras, buru hon sökte sig en väg ifrån
Kailiech genom Polen, Posen och Schlesien till
Berlin, der hona inträftade i Augusti sistl. år,
men åter afstannade, utan att derifrin öfver-
föras till Magdeburg, Harsburg, eller ens det
nörbelägna Potsdam om, fl. städer, som dock
stodo i den lifigaste, genom inga spörrningar
afbrutna förbindelse med Berlin medelst jern-
vögar, på hvilka hundratals menniskor och en
myckenhet varor af alla slag flera gånger om
dagen befozdras inom loppet af några få tim-
Vi sakna icke belier inom vårt eget land
mångfaldiga erfarenheter af samma art som
de här ofvan ifrån utlandet anförda. Det må
vara tillröckligt att endast bland de nyaste
erinra om buru Carlskrona, Norrköping, Jön-
köping, Gefle m. fi. städer, oaktadt mer eller
mindre omsorgsfulla spörrningar, angripits af
koleran, under det t. ex. Södertelje, som icke
spärrat sig och haft oafbrutna koramunikatio-
ner med Stockholm, Norrköping och flera an-
dra smittade orter, gått fritt (och det oaktadi
sjukdomen likväl uppirädt vid ett i grannska-
pet beläget tegelbruk); huru Carlstad och
Christipehamn, som spärrat sig, icke desto
mindre hemsökts ef kolerar; under det Filip-
stad, som icke spärrat Big, gålt fritt; hurv
Wenersborg och Westerås rm. fl., som icke
spärrat sig, visserligen fått henne, men af sär
deles lindrig beekaffenhet, då deremot de fie-
sta spärrade städer, som angripits af koleran. i:
såsom Carlskrona, Nozrköping na. fl, fåt
henne vida mera elakartad3 0. 8. v. i
Sådan är i korthet historien om kolerans,
- w KO ES AK -— - sm Mm om
Mm FF MMA am Ae ÖR
rm mine AKA