lan utgifna beskrifning öfver länet. : Han har lerföre också bifogadt en karta, som ursprungligen är utgifven af stud; Landqvist i, Lund år 1844, och som hvarken till korrekthet eller utseende motsvarar de fordringar man nu mera lsör sig på en karta öfver Skaraborgs län. Ett Olifblad för folket Af Elihu Burrit. Utländsk intervention och dess följder. En utmärkt fabriksidkare i Lancashire, mr Thomas Thomasson, har framställt följande betraktelse med afseende på utländsk intervention: Han ville nu tala om intervention hos främmande nationer. Han var böjd att hysa dem tanke; att efter dessa: debatter om lord; Palmerstons utrikespolitik, frågan så godt som inträdt i ett nytt stadium. Vi hade på de sista hundrafemtio åren i vidsträckt omfång försökt systemet att intervenera hos fremmande nationer. Vi hade varit invecklade: i åtskilliga angelägenheter, om hvilka han utan tvekan vågade påstå — att hvar och en af dem vore angrepp från vår sida. Engelsmännen hade i hvarje fall varit angripare, och de hade i hvarje af dessa fall misslyckats; d. v. s. att de i intet af. dessa fall nätt det sökta målet. Om vi betrakta krigen is början af sista seklet för återställandet af hvad man kallade den. europeiska jemnvigten, — så voro dessa krig fruktlösa. Följerderpå det amerikanska revolutionskriget; hvilket äfvenledes-var ett bedröfligt misstyckande, ehuru det blef lyckligt till sina följder... Kommo -så de franska revolutionskrigen. Dessa krig hade i hans tanka företrädesvis misslyckats; ty ehuru det erkända syftemålet var den bourbonska dynastiens återupprättande, har dock-inom de sista fem åren inträffat att britiska regeringen bevittnat fyra särskilda stycelser i Frankrike, — Ludvig Filips styrelse och provisoriska regeringens, presidentens regering och kejsarens. Men icke nog dermed Vid slutet af dessa krig hade vi ådragit oss ex skuld. af 800,000,000 pund; ock vi hade icke blott misslyckats, utan sjelfva den grundsäts för hvilken krigen företagits — den uttändska i incipen— har under de sista 5 åren blifvit uttryckligen och högtidligen förkastad af alla ledande statsmän inom alla partier. Detta var en högst vigtig punktatt taga i öfvervägande. Vi ha haft sir Robert Peel, lord Palmerston, lord Derby och den nuvarande ministern lord Aberdeen, alla, — men främst och förnämligast lord Derby — hafva uttalat sitt ogillande. af den utlänska interventionsprincipen såsom ett lands erkända politik. Lord Derby gick ända derhän att säga, att hvilken regeringsform en nation än funne för godt att införa, hade det engelska folket ingen anledning att intervenera i dess angelägenheter — att franska folket egde att efter sitt godtfinnande upprätta en kostitutionel eller en absolut monarki, eller republik; han gick ända derhän att säga, att detta folk, om det behagade, kunde upprätta en röd republik, och det skulle dock. icke vara förenligt bvarken med Engelsmännens intresse eller politik att intervenera i saken. Vidare, huru bete sig med de åtta hundra miliioner pund sterling i skuld? Denna-skuld åsamkades på gränd af principer, hvilka nu förkastas af alla våra ledande statsmän, och vi häfva icke längre att intervenera hos fremmande folk. Allt hvad vichafva att.göra, är således att uppmana våra statsmän att bringa i praktisk utöfning hvad de bekänna i teorien.n Svärdets skiljedom. Vi höra folk ofta tala om svärdets skiljedom,. Men det synes som om den skiljedom vi nu hafva är af det mest oefterrättliga och otillfredsställande slag. Våra skiljedomare uppgå, efter hvad jag tror, till omkring tvåhundratusen man, — ett högst otillfredsställande antal när det gäller att bedöma rättvisan af en sak. Men detta skiljedomaresystem erfordrar också vidsträckta dock och :varfs-etablissementer ; skepp till ett antal af femeller sexhundrade, späckade med kaaomer; krut, till en okänd och oberäknelig mängd; utgifter, oerhördare än något folk vare sig i forntid -eller samtid någonsin egnatåt sådana föremål; okunnighet utspridd i landet, och pauperism frambragt genom kapitslernas bortdragande och förödande; frestelser till brott, framkallade genom pauperismens och okunnighetens öfverhandtågande; och: under det. närsarande förfaringssättet vid detta skiljedomare: systems verkställande, se vi död och fasa spridda öfver hela regioner och bragta öfver :usende; ja öfver millioner af våra medmenniskors-Nåväl, den stående skiljedom vi nu hafva — svärdets skiljedom — förorsakar en utgift af omkring 16,000,000 pund sterling om året. Jag föreställer mig, att om vi berakta alla menniskors eller alla nationers bandlingar i alla tider, skola vi ej kunna apptäcka--en enda i rhvilken finnes mindre sundt förnuft, mindre utsigt. till något prekiekt godt resultat, än den utväg som detts och andra fölk tillgripa genom att bibehålla dessa ofantliga krigsrustningar för-ordnandet afogakerpssom krigetoraldrig visat sigskunna på ett -tillfredsställande sätt ordna, : N Parlamentsledamoten Jokn Bright. pda. — ker AA nt RN RR. NV ÅR Kl — En officers vittnösbörd. — Huru litet veta unga män om kriget och alla dess eländen! Jag har icke för afsigt att hos de unge väcka aferaak för krigareyrket, som jag, med alla less skuggsidor, dock föredrager framför något annat; men hurusberedd. är icke den unge mannen att förledas, då han hemma ser en officer utan sina vapen, att säga till sig sjelf: Ack hvad jag önskar att likna denna officer! Han förgäter de lidanden som måste uthärdas nonan omån kommer i aktion, de kalla och TM MM MM ÅA MM ÅH SA mm AMA Mm