lan utgifna beskrifning öfver länet. : Han har
lerföre också bifogadt en karta, som ursprung-
ligen är utgifven af stud; Landqvist i, Lund
år 1844, och som hvarken till korrekthet eller
utseende motsvarar de fordringar man nu mera
lsör sig på en karta öfver Skaraborgs län.
Ett Olifblad för folket
Af Elihu Burrit.
Utländsk intervention och dess följder. En ut-
märkt fabriksidkare i Lancashire, mr Thomas
Thomasson, har framställt följande betraktelse
med afseende på utländsk intervention: Han
ville nu tala om intervention hos främmande
nationer. Han var böjd att hysa dem tanke;
att efter dessa: debatter om lord; Palmerstons
utrikespolitik, frågan så godt som inträdt i
ett nytt stadium. Vi hade på de sista hun-
drafemtio åren i vidsträckt omfång försökt sy-
stemet att intervenera hos fremmande nationer.
Vi hade varit invecklade: i åtskilliga angelä-
genheter, om hvilka han utan tvekan vågade
påstå — att hvar och en af dem vore angrepp
från vår sida. Engelsmännen hade i hvarje
fall varit angripare, och de hade i hvarje af
dessa fall misslyckats; d. v. s. att de i intet
af. dessa fall nätt det sökta målet. Om vi
betrakta krigen is början af sista seklet för åter-
ställandet af hvad man kallade den. europeiska
jemnvigten, — så voro dessa krig fruktlösa.
Följerderpå det amerikanska revolutionskri-
get; hvilket äfvenledes-var ett bedröfligt miss-
tyckande, ehuru det blef lyckligt till sina följ-
der... Kommo -så de franska revolutionskrigen.
Dessa krig hade i hans tanka företrädesvis
misslyckats; ty ehuru det erkända syftemålet
var den bourbonska dynastiens återupprättande,
har dock-inom de sista fem åren inträffat att
britiska regeringen bevittnat fyra särskilda sty-
celser i Frankrike, — Ludvig Filips styrelse
och provisoriska regeringens, presidentens re-
gering och kejsarens. Men icke nog dermed
Vid slutet af dessa krig hade vi ådragit oss
ex skuld. af 800,000,000 pund; ock vi hade
icke blott misslyckats, utan sjelfva den grund-
säts för hvilken krigen företagits — den ut-
tändska i incipen— har under de
sista 5 åren blifvit uttryckligen och högtidligen
förkastad af alla ledande statsmän inom alla par-
tier. Detta var en högst vigtig punktatt taga i öf-
vervägande. Vi ha haft sir Robert Peel, lord
Palmerston, lord Derby och den nuvarande
ministern lord Aberdeen, alla, — men främst
och förnämligast lord Derby — hafva uttalat
sitt ogillande. af den utlänska interventions-
principen - såsom ett lands erkända politik.
Lord Derby gick ända derhän att säga, att
hvilken regeringsform en nation än funne för
godt att införa, hade det engelska folket in-
gen anledning att intervenera i dess angelä-
genheter — att franska folket egde att efter
sitt godtfinnande upprätta en kostitutionel el-
ler en absolut monarki, eller republik; han
gick ända derhän att säga, att detta folk, om
det behagade, kunde upprätta en röd repu-
blik, och det skulle dock. icke vara förenligt
bvarken med Engelsmännens intresse eller po-
litik att intervenera i saken. Vidare, huru
bete sig med de åtta hundra miliioner pund
sterling i skuld? Denna-skuld åsamkades på
gränd af principer, hvilka nu förkastas af alla
våra ledande statsmän, och vi häfva icke längre
att intervenera hos fremmande folk. Allt hvad
vichafva att.göra, är således att uppmana våra
statsmän att bringa i praktisk utöfning hvad
de bekänna i teorien.n
Svärdets skiljedom. Vi höra folk ofta tala
om svärdets skiljedom,. Men det synes som
om den skiljedom vi nu hafva är af det mest
oefterrättliga och otillfredsställande slag. Våra
skiljedomare uppgå, efter hvad jag tror, till
omkring tvåhundratusen man, — ett högst
otillfredsställande antal när det gäller att be-
döma rättvisan af en sak. Men detta skilje-
domaresystem erfordrar också vidsträckta dock
och :varfs-etablissementer ; skepp till ett antal
af fem- eller sexhundrade, späckade med ka-
aomer; krut, till en okänd och oberäknelig
mängd; utgifter, oerhördare än något folk vare
sig i forntid -eller samtid någonsin egnat- åt
sådana föremål; okunnighet utspridd i landet,
och pauperism frambragt genom kapitslernas
bortdragande och förödande; frestelser till brott,
framkallade genom pauperismens och okunnig-
hetens öfverhandtågande; och: under det. när-
sarande förfaringssättet vid detta skiljedomare:
systems verkställande, se vi död och fasa
spridda öfver hela regioner och bragta öfver
:usende; ja öfver millioner af våra medmen-
niskors-- Nåväl, den stående skiljedom vi nu
hafva — svärdets skiljedom — förorsakar en
utgift af omkring 16,000,000 pund sterling
om året. Jag föreställer mig, att om vi be-
rakta alla menniskors eller alla nationers
bandlingar i alla tider, skola vi ej kunna
apptäcka--en enda i rhvilken finnes mindre
sundt förnuft, mindre utsigt. till något prek-
iekt godt resultat, än den utväg som detts
och andra fölk tillgripa genom att bibehålla
dessa ofantliga krigsrustningar för-ordnandet
afogakerpssom krigetoraldrig visat sigskunna
på ett -tillfredsställande sätt ordna, : N
Parlamentsledamoten Jokn Bright.
pda. — ker AA nt RN RR. NV ÅR Kl —
En officers vittnösbörd. — Huru litet veta
unga män om kriget och alla dess eländen!
Jag har icke för afsigt att hos de unge väcka
aferaak för krigareyrket, som jag, med alla
less skuggsidor, dock föredrager framför nå-
got annat; men hurusberedd. är icke den unge
mannen att förledas, då han hemma ser en
officer utan sina vapen, att säga till sig sjelf:
Ack hvad jag önskar att likna denna officer!
Han förgäter de lidanden som måste uthärdas
nonan omån kommer i aktion, de kalla och
TM MM MM ÅA MM ÅH SA mm AMA Mm