SFOCKHOLS, fon 20 Ikiober.
Utan att försöka ens med ett ord svars
å anmärkningen om den olikhet i framställ.
ningssätt som vår konservativa press städse
iakttagit vid bedömandet af våra östra och
vestra grannars politik, hvarvid de förres blif.
vit Iofordad eller behandlad med en ytterlig
gra af undseende, då deremoi sAlbione fal)
och det sengelska sku!dbelastede utrikes de-
partementets politiska synder, ofta idisslate i
säga om de sednare, har Svenska Tidningen
inskränkt sig till att upptaga den långt mindre
vigtiga, äfven emot densamma rigtade påmin-
nelsen, att den konservativa pressen emot Af.
tonbladet anmörgKt, ait det ej med nog besin-
ning och grannlagenhet utlåtit sig om ryske
politiken. 1 det förra långt vigtigare fallet hal
väl den konservativa tidningen, såzom gripen
ä bar gerning, funnit allt försvar omöjligt och
derföre också derifrån visligen afhållt sig;
men i dei andra mindre maktpåliggande ha
dea, nader förhoppning att i följd af de be-
gagnade slingriga uttrycken kunna bemöta
anmärksingen, uppträdt med förklarande, ati
Svenska Tiduingen aldrig anmärkt att man
icke visat nog uwndseende för vår östra grannes
och aldrig ytkats på grannlagenhet mot Ryss:
lands politiks, hvarjemte samma tidning med
hänsyftoing på Aftonbladet ordar om sändamå-
let (2?) med den djupa oärlighet, hvarmed ef-
terträdaren, trogen företrädarens politik,, till.
v:tar sin motståndare afsigter sor denne ej
eger, m. m.
Hvad den konservativa tidningen här me-
nat med det mystisk! använda uttrycket: sän-
damålets, lemna vi ät den sjelf att utrede, om
den så finner för godt; men för vär del få vi
öppet förklara, ait vi med omförmälde an-
rmärkning emot vårt lands konservativa press
i allmänhet icke baft något annat ändamäl, än
att på detta klandervärda förhållande fästa na-
tionens uppmärksamhet, i någon förhoppning
att man slutligen skulle bilygas för denna
partiska och såsom oss synes för en svensk
penna ingenting mindre ön passande hållning.
Vinna vi detta ändaraå, så att den kon-
servativa pressen hädanefter finner sig nöds2-
kad att icke mera, i de gamla välkända fot-
spåren efter de hädangångnoe publicistiska no-
tabiliteterna Svenska Minerva och Tiden, på et!
lika osvenskt som oärligt sätt nedsätta vår
mäktiga vestra granne och dess för mensklig-
hetens framsteg storartadt verksamma politik
på samma gång som de östra makternas för-
tryckssystem vinner gunstigt bifall eller åt-
minstone behandlas med den mest skonsam-
ma vänskap, skola vi blifva ganska belåtna
med ett sådant resuitat, hvilket vi då tilskrifva
icke vårt utan den vaknade ailmänna opinio-
nens inflytande, och vi kunna då fästa min-
dre afseende vid beskaffenheten af den kon-
servativa pressens anspråk på de svenska bla-
den i frågan om undseende för den ryska po-
lisiken. Hvad åter dessa anspråk angår, äro de
eljest kända at gammalt, och ehuru man van-
ligen icke rent af fordrar en obetingad an-
slutning till- det östra systemet; som dock
framställes i så ljus dager :som möjligt, för-
klaras att klokheten bjuder att icke yttra nå-
got som kuade vara obehagligt för den östra
Jetten samt möjligen reta höriom. Om detta
här blefve regel, skuile följden dock blifva
aft den mäktige grannen komme att indirekt
utöfva ett slags censur bland oss:och det;
frågor der man med allt skäl kan påstå ati
en dylikvcensar är den mest olämpliga och den
mest farliga,
Vidkommande Svenska Tidningens påstå-
eade att den ej- emot oss framställt här ofvan
omnämnde fordran på undseende för den östra
politiken, erkönnw vi gerna att-en sådan for-
dran icke framställts direkte, hvilket skulle
warit alltför olänipligt; men den har enligt vål
uppfatining framträdt undervannan mindre be-
stämd form. Sedan nyssnämnde tidning, i sit
ner 237, af-en del från Aftonbladet för förlide
är och i år ur sitt sammanhang utplockade,
förvrängda och på ett löjligt sätt hopställds
bitar ora freds- och krigsutsigterna i Europa.
sammankokat en polemisk kraftsoppa, för vära
rätt-trognaz serverande, insinueradeg i sam-
manhang dermed att vi velat göra Sv. T:s
framtida beteende i fosterländskt afseende
misstänkt då vi yttrat att samma beteende i
den orientaliska frågan kanske kunde gifva
038 en aning om huruvida vid mötet i War-
schau vår östra granne, under betraktandet af
Europ as karta, räknat Sverige till fåren eller
getternas; till bemötande af hvilken sålunda
tills. kapade misstanka Sv. T. derpå yttrade:
vVisa oss ett ord från det förflutna, som föranle.
der denna försätliga vink om en framtida handling!
Det är sannt, att vi icke aktat vär ställning säsom
svensk tidning värdigt, att kasta vanmäktiga skymforc
mot jordens mäktigaste herskare, i synnerhet dä han
:os3 veterl:gen, aldrig förnärmat Sverige, utan visa
aktning för värt land och för dess representant ide
europeiska statsförbundet — vär regering 0. 5. V
Männe icke denna till A.B. ställda alloku
tion skulle angpela derpå, att någon annan
t. ex. just A. B. aktat sin ställning såson
svenek tidning värdigt att kasta vanmäktigs
skymford; mot ifrågakomne hberskare, elle;
för att begagna lindrigare uttryck, att viicke
visat nog undseende för den ryska politiken
helst vi alldeles icke förgått oss emot der
höga personlighet som ståri spetsen för denn:
politik? :
Det är möjligt att vi misstagit ors om der
under denna framställning inneboehde menin
gen, men i så fall är vårt misstag åtminstone
roera vrsäktligt än den konservativa tidnin.
sc