SVA SUMMER 0 fp RAR dagen danska blad af den 4 dennes. De medförde underrättelse om dänska riks-) dagens öppnande. Ki 2 e. m. emottogo vi med ångfartyget Liibeck) utländska blad med underrättelser från London af den 1, frän Paris af den 2 och från Hamburg af den 3 dennes. I desag biad fianer man intet om krigsförklaring eller utbrutna fendtligheter. Enligt underrättelser från Galacz vid Donau af den 23 Sept., hade ännu vid ångfartygets afgång på förmiddagen nämnde dag på ingen punki af Donau-linien fieudiligheter utbrutit. I Wen tror man gig ega säkra underrättelser från Olmiz, att den ryska diplomatien der: fört ett ganska fredligt språk. Czaren, heter det önekar och söker icke kriget (2); men i händelse det blir nödigt söker hen kristligel: bundsförvandter. Ryssland skall stå fest vid stt fordra Wienernotens antagande utan modifiksationer; vägrar Porten detta, så skall Ryss land icke skicka en krigsförklaring, utan förblifva i sina närvarande positioner och förstärka dessa tillräckligt, för att, om turkarne angripa, med ett slag kunna drabba dem midt i hjertat af landet. Från Berlin berättas nu, att kejsaren af Österrike bar för afeigt att den 4 dennes begifva sig efter ryska kejsaren till Warschau och att de båda kejsarne der ärna utiärda ett manifest till den europeiska kristenheten, hvar de motivera sitt hittills visade och sitt framtida beteende. Denna notis förfullständigas genom en telegrafaepesch från Berlin, enlig: hvilken konungen af Preussen den 2 dennes på aftonen afrest till Warschou. Man finner sålunda att den omständigheten, att ryska kejsaren afreste från Oiniiz till Warschau i stället för till Odessa, icke innebär så utmärkt fredliga auspicier som de österrikiska bladen genast voro färdiga att utbasuna. Den nya heliga alliansen roellan de tre nordliga makterna synes äfven ha dragit försorg om att få behöfliga pekuniöra medel til: sin rådighet. Bröderna Rotechild säges ha lemnat densamma ett län af 50 millioner gulden... Den i allmänhet väl underrättade österrikiska tidningen Czas, uppgifver såsom al lianseng syftemål att gemensamt göra front så väl emot alla revolutionära steg sora hvarje politiskt företag af de vestliga makterna. Sigcle meddelar ur en källa, som kan be-l5. traktas såsom så godt som officiel (man könner det förhållande i hvilket nämnde blad står tillryska ambassaden), följande underrättelser: Man försäkrade den 30 Sept. i ryska och Österrikiska ambassaderna, att de bäda amiralerna i spetsen för sina flottor ankommit til: Konstantinopels redd. Detta är möjligt, till och med sannolikt. Följande är säkert. Engelska och franska kabinetterna, som icke längre trovt sig Kunna öfverlemna den aktiva poltiken till de tveksacma ambassadörerna. ha tillsöndt amiralerna order att passera Dardanellerna. Detnpa order ankom den 3 eler 4 till Begika och om lord Redeliffe och herr la Cour då icke gjort bruk af sin fullmakt, så skola flottorna den 8 eller 9 Okt. vara i Konstantinopel.s De direkta underrättelserna från Konstantinopel som gå till den 22 Sept. ha ännu in genting att förmäla om flotiornas ankomst till Konstantinopel. En från Bukarest till Wien kommen pri vatskrifvelse berättar, att 1300 turkiska RedifB i närbeten af byn Benkasse gått öfver Donau, plundrat byn och åter dragit sig tillbaka, utan att förföljas af Ryssarne. Dennsa uppgift torde dock fordra bekräftelse. DANMARKE. Riksdagen öppnades den 3 dennes a? ko: nurgen personligen, sedan desg ledamöter först öfvervarit en gudstjenst i hofkapellet der pastor Visby predikade. Fem roinuter efter kl. 12 ankom konungen, ledsagad af sitt hof och statsrådets ledamöter, med undantag af ariprinsen och ministrarne för hertigdömena, i Folkethingets gal, der båda thingen voro församlade, Efter att ha helsat församlingen och gatt gig på thronen, reste sig H. M. åter och uppläste med ljudlig och fast röst följande tal: Danske män! Motisgen eder kooungs helsning! Dä vi vände värt t.1 till den riksdag, som för ett är sedan sammanträdde, läg det oss synnerligt om hbjertat att förvärfva dess medverkan till de Isgar, hvarigecom vi då sökte förbereda den af oss bebädsde förfaitnipgsenheten mellan de. särskilda oss af Försyner ombeirodda länder. Vi hade ock den tillfredsställelsen, att den gaf sitt samtycke till de tvenne lagar, som voro nödvändiga för utförandet af det verk, som vi äsyftade. Innan ercellertid den helstatsförfsttning, hvarigenom vi med Guds biständ hoppas att kunna förena alla vära länder till ett väl ordnadt belt, säsom blifvit bebådadt genom kongl. kungörelsen at d. 28 Januari 1852, kan gifvas, mäste ännu föregå föränåriogar i den för konungariket. gällande grundlag. Vi låto äfven meddela riksdagen, innan den ätskildes, det af oss bifallna utkastet till en ny gruudlag, men den framskridna tiden och den redan då utbruina farsoten gjorde att det icke på den riksdagen kunde komma under förhar dling. Lagen om den nya för hela den danska monarkien gemensamma tronföljden är nu längesedan utkommen; äfvenså de Jagar som införa en fullkomlig tullenhet mellan värt konungarike och vära hertigdören Slesvig och Ho:stein. I samma anda ha vi ock genom flera arordningar och förhandligar i dessa vära hertigdömen bröägt dem konungariket närmare i de förhällanden, i hvilka, enligt den författningsplan vi bebädat, skall vara enbet. Det vigtigaste och angelägnaste af hvad som återstör, innan men definitift kan skrida till genomförande af helstatsförfattnivgen, är aotagandet af den nya grundlagen för konungariket Danmarks särskilda angelsgenbeter. Denna kar väl, eiter de genom den gaållande grundlagen gifna föreskrifterna, icke ävsgabriogas på den nuvsrande riksdagen, men vi lita med :tullt förtroende derpö, att j bäri blott skolen se en förnyad uppmaning att bringa den det steg framät, som på deona riksdag kan tagas. Ehuru det fivansförslag, som för nästa är skall bli er förelagt, i flera hänseenden uppställer ökade foråriogsr på landets bjelpkällor, är dock finan-!h sernas tillstånd framgent lugnande. De ötriga saker, som vi ärna förelägga eder, äro af mindra berd tydenhet och omfäng än de som pläga sysselsatta , riksdagen. Vi önska Guds välsignelse öfver edert nu tillstundande arbete för värt fosterlands fraratida lycka j? och välls if De H. M. åter satt sig på tronen utbröto riksdagens ledsmöter i ett slefve konungenn, åtföljdt af ett niofaldigt hurra, hvilket rop ju förnyades, då konuvgen, efter att ba teckat4 för den honom vigede hyllningep, med Bittje 2 TN 1 1 n mar om