SVA SUMMER 0 fp RAR
dagen danska blad af den 4 dennes.
De medförde underrättelse om dänska riks-)
dagens öppnande.
Ki 2 e. m. emottogo vi med ångfartyget
Liibeck) utländska blad med underrättelser
från London af den 1, frän Paris af den 2
och från Hamburg af den 3 dennes.
I desag biad fianer man intet om krigsför-
klaring eller utbrutna fendtligheter. Enligt
underrättelser från Galacz vid Donau af den
23 Sept., hade ännu vid ångfartygets afgång
på förmiddagen nämnde dag på ingen punki
af Donau-linien fieudiligheter utbrutit.
I Wen tror man gig ega säkra underrättel-
ser från Olmiz, att den ryska diplomatien der:
fört ett ganska fredligt språk. Czaren, heter
det önekar och söker icke kriget (2); men i
händelse det blir nödigt söker hen kristligel:
bundsförvandter. Ryssland skall stå fest vid
stt fordra Wienernotens antagande utan mo-
difiksationer; vägrar Porten detta, så skall Ryss
land icke skicka en krigsförklaring, utan för-
blifva i sina närvarande positioner och för-
stärka dessa tillräckligt, för att, om turkarne
angripa, med ett slag kunna drabba dem midt
i hjertat af landet.
Från Berlin berättas nu, att kejsaren af
Österrike bar för afeigt att den 4 dennes be-
gifva sig efter ryska kejsaren till Warschau
och att de båda kejsarne der ärna utiärda ett
manifest till den europeiska kristenheten, hvar
de motivera sitt hittills visade och sitt fram-
tida beteende. Denna notis förfullständigas
genom en telegrafaepesch från Berlin, enlig:
hvilken konungen af Preussen den 2 dennes på
aftonen afrest till Warschou. Man finner så-
lunda att den omständigheten, att ryska kej-
saren afreste från Oiniiz till Warschau i stäl-
let för till Odessa, icke innebär så utmärkt
fredliga auspicier som de österrikiska bladen
genast voro färdiga att utbasuna.
Den nya heliga alliansen roellan de tre
nordliga makterna synes äfven ha dragit för-
sorg om att få behöfliga pekuniöra medel til:
sin rådighet. Bröderna Rotechild säges ha
lemnat densamma ett län af 50 millioner gul-
den... Den i allmänhet väl underrättade öster-
rikiska tidningen Czas, uppgifver såsom al
lianseng syftemål att gemensamt göra front så
väl emot alla revolutionära steg sora hvarje
politiskt företag af de vestliga makterna.
Sigcle meddelar ur en källa, som kan be-l5.
traktas såsom så godt som officiel (man kön-
ner det förhållande i hvilket nämnde blad står
tillryska ambassaden), följande underrättelser:
Man försäkrade den 30 Sept. i ryska och
Österrikiska ambassaderna, att de bäda ami-
ralerna i spetsen för sina flottor ankommit til:
Konstantinopels redd. Detta är möjligt, till
och med sannolikt. Följande är säkert. En-
gelska och franska kabinetterna, som icke
längre trovt sig Kunna öfverlemna den aktiva
poltiken till de tveksacma ambassadörerna.
ha tillsöndt amiralerna order att passera Dar-
danellerna. Detnpa order ankom den 3 eler
4 till Begika och om lord Redeliffe och herr
la Cour då icke gjort bruk af sin fullmakt,
så skola flottorna den 8 eller 9 Okt. vara i
Konstantinopel.s
De direkta underrättelserna från Konstanti-
nopel som gå till den 22 Sept. ha ännu in
genting att förmäla om flotiornas ankomst till
Konstantinopel.
En från Bukarest till Wien kommen pri
vatskrifvelse berättar, att 1300 turkiska Re-
difB i närbeten af byn Benkasse gått öfver
Donau, plundrat byn och åter dragit sig till-
baka, utan att förföljas af Ryssarne. Dennsa
uppgift torde dock fordra bekräftelse.
DANMARKE.
Riksdagen öppnades den 3 dennes a? ko:
nurgen personligen, sedan desg ledamöter först
öfvervarit en gudstjenst i hofkapellet der pa-
stor Visby predikade. Fem roinuter efter kl.
12 ankom konungen, ledsagad af sitt hof och
statsrådets ledamöter, med undantag af ari-
prinsen och ministrarne för hertigdömena, i
Folkethingets gal, der båda thingen voro för-
samlade, Efter att ha helsat församlingen och
gatt gig på thronen, reste sig H. M. åter och
uppläste med ljudlig och fast röst följande tal:
Danske män! Motisgen eder kooungs helsning!
Dä vi vände värt t.1 till den riksdag, som för ett är
sedan sammanträdde, läg det oss synnerligt om hbjer-
tat att förvärfva dess medverkan till de Isgar, hvari-
gecom vi då sökte förbereda den af oss bebädsde för-
faitnipgsenheten mellan de. särskilda oss af Försyner
ombeirodda länder. Vi hade ock den tillfredsställel-
sen, att den gaf sitt samtycke till de tvenne lagar,
som voro nödvändiga för utförandet af det verk, som
vi äsyftade. Innan ercellertid den helstatsförfsttning,
hvarigenom vi med Guds biständ hoppas att kunna
förena alla vära länder till ett väl ordnadt belt, sä-
som blifvit bebådadt genom kongl. kungörelsen at d.
28 Januari 1852, kan gifvas, mäste ännu föregå för-
änåriogar i den för konungariket. gällande grundlag.
Vi låto äfven meddela riksdagen, innan den ätskildes,
det af oss bifallna utkastet till en ny gruudlag, men
den framskridna tiden och den redan då utbruina far-
soten gjorde att det icke på den riksdagen kunde
komma under förhar dling.
Lagen om den nya för hela den danska monar-
kien gemensamma tronföljden är nu längesedan ut-
kommen; äfvenså de Jagar som införa en fullkomlig
tullenhet mellan värt konungarike och vära hertigdö-
ren Slesvig och Ho:stein. I samma anda ha vi ock
genom flera arordningar och förhandligar i dessa vära
hertigdömen bröägt dem konungariket närmare i de
förhällanden, i hvilka, enligt den författningsplan vi
bebädat, skall vara enbet. Det vigtigaste och ange-
lägnaste af hvad som återstör, innan men definitift
kan skrida till genomförande af helstatsförfattnivgen,
är aotagandet af den nya grundlagen för konunga-
riket Danmarks särskilda angelsgenbeter. Denna kar
väl, eiter de genom den gaållande grundlagen gifna
föreskrifterna, icke ävsgabriogas på den nuvsrande
riksdagen, men vi lita med :tullt förtroende derpö,
att j bäri blott skolen se en förnyad uppmaning att
bringa den det steg framät, som på deona riksdag
kan tagas. Ehuru det fivansförslag, som för nästa
är skall bli er förelagt, i flera hänseenden uppställer
ökade foråriogsr på landets bjelpkällor, är dock finan-!h
sernas tillstånd framgent lugnande. De ötriga sa-
ker, som vi ärna förelägga eder, äro af mindra be- rd
tydenhet och omfäng än de som pläga sysselsatta ,
riksdagen. Vi önska Guds välsignelse öfver edert nu
tillstundande arbete för värt fosterlands fraratida lycka j?
och välls if
De H. M. åter satt sig på tronen utbröto
riksdagens ledsmöter i ett slefve konungenn,
åtföljdt af ett niofaldigt hurra, hvilket rop ju
förnyades, då konuvgen, efter att ba teckat4
för den honom vigede hyllningep, med Bittje
2 TN 1 1 n
- mar om