igt till sin heder. Programmet, som honl: haft blygsamheten att öfverlemna endast såsom i en promemoria, bestämd att underlätta diskusgionen, bar genomgått det dubbla profvet af granskning söväl inom sektionerna som vid! allmäna sgammankomsi. Dei har med någraj modifikationer i detaljerna blifvit i sin helheti antaget och hviar nu såsom grund för det gemensamma systemet. Detta programm omfattar 11 frågor, hvilka gensst underställdes försimlingen, som fördelades på trenne sektioner. Den tförstå fektionea har haft att syssels) sätta sig med statistikens afparsande för hvarje. land, folkräkningen, beskattsingen och emigrationen; således i det hela fyra frägor. Akerbrukets, industriens och handelns stfatistik har utgjort föremölet för den andra sektionens arbeten. Slutligen har folkens, isynnerhet de faitigare klassernas materielia ochl moraliska ställning lemnat materialier, för-! delade i fyra bufvudfrågor, för den tredje sektionens undersökningar. Hvarje medlem afl kongressen hade låtit inskrifva sig i den sektion, hvarest de frågor som specielt intresserade honom borde förekomma; men utomdess kunde enhvar fritt förflytta gig och efter behag öfvergå från en sektion till en annan. Tack vare denna kloka anordning, som var antagea vid den hygieniska kongressen, kommo sektionerna att utgöras af de män, som voro mest egnade att diskutera de förekommande frågorna. Sålunda läto de lärde, hvilka mest sysselsatt sig med beräkningar öfver nativitet! och mortalitet jemte dermed sammanhäagande I frågor, inskrifva sig i den första sektionen; de hvilka hufvudsakligen riktat sin uppmärksamhet på beräkninger öfver produktionen ingingo i den andra o. 8. v. Såsom en följd häraf voro äfven debatterna l inom sektionerna de mest intressanta, och vi få endast beklaga att dessa debatter, hållna i en anspråkslös ton och såsom en konversation örver vetenskapens vigtigaste delar, ickel upptecknades af snabbskrifvare. Sedan hvarje fråga blifvit tillräckligt utredd genom diskussionen, utsågs en rapportör, som hade att vidl altmänsa sammankomsten aflemna en sam-l! mandragen redogörelse för den diskussion som ! i frågan egt rum, samt att försvara de amendementer som kunnat blifva gjorda till programmet. Morgnarne användes till arbeten mom sektionerna. Derefter följde allmän! sammankomst för att afhörasektionernas rapporter, besluta öfver dem och efter behof göra nödiga tillägg. Hvarje fråga underkastades. sålunda tveane gånger diskussion, och ehuru denna andra granskning nödvändigtvis blef nog summarisk i anseende till det stora antal frågor köngressen hade att under en ganska begränsad tidrymd undersöka, så kompletierade den dock på ett ullfredsställande sin den utredaiag som förut biifvit tillvägabragt inom sektionerna. Rapporternas resuitater blefvo förofrigt i allmävhet godkända utan ändringar. Rapportörernas: bestyr var förenadt med verkliga svårigheter, ty de hade som oftast! att på eftermiddagen sammandraga en diskussion som uppisgis hela förmiddagen. Emellertid utförde de detta till allmän belåtenhet. Vi namngifva här särskildt hr Horace Say,! som för sektionen JV 2 afgaf en detaljerad repport rörande den industnella produktionen; hr: Joseph Garzier, som afgifvit rapporter rörande statistikens. ordnande samt rörande befolkningen; her Fallati, A. Guillard, Czieskowski, dAvila, Visschers, Cogels, Partoes m. f., hvilka utmärkt väl resumerat sektionernas arbeten. Frågor af större vigt hafva sålunda efter hvarandra diskuterats inom sektionerna och vid de allmänna sammankomsterna. Så har t. ex. förbållandet varit inom första sektionens med frågan rörande den officiella statistikens ordnande. Tvenne systemer härför voro å bane — det ena med en statistisk centralkommission samt underafdelningar i orterna, såson förhållandet är i Belgien och Sardinien; det andra med en centralbyrå, stående under en direktör och begagnande, såsom i Preussen och de flesta tyska stater, landets administrativa myndigheter för uppgifternas insamlande. Begge systemen hade varma försvarare, och! för att begagna oss af repportörens, hr M.I Joseph Garniers uttryck, gaf kongressen tvisten en eklektisk lösning, afhållande sig från att uteslutande antaga något af dessa tvennej, systemer. Den inskränkte sig helt enkelt till att erkänna nyttan af en statistisk central-l. institution i hvarje land samt öfverlemna åt regeriogarne omsorgen att gifva dessa institutioner den efter administrationens beskaffenhet och landets ställning bäst passande formen. Såsom ett tillägg härtill antogs äfven nyttan! af ett periodiskt sammanträde mellan representanterra för dessa centralinrättningar, byråer j:! och kommissioner, ; Iaom den andra sektionen uppstod en ganska intressant debatt rörande de i så mänga afseenden ofullständiga och felaktiga rubri-! kerva för produktionen. Resultatet af öf-! verläggningen blef att för framtiden den allmänna statisuken öfver produktionen skullel indelas i fyra klasser, nemligen: Statistiken öfver åkerbruksindustrien, 2 bergverksoch jernvägsindustrien, . manufakturindustrien, ; Hhandelsindustrien. p Ännu en femte klass hade blifvit föres-j lsgen, nermligen för hafsoch flodfisket,! hvilket bitills blifvit oegentligt nog Indegriper!. under åkerbruket. Det beslöts att en äiskilnad !: Se meddela honom hennes önskan och hon sade derpå tankfullt: S