igt till sin heder. Programmet, som honl:
haft blygsamheten att öfverlemna endast såsom i
en promemoria, bestämd att underlätta diskus-
gionen, bar genomgått det dubbla profvet af
granskning söväl inom sektionerna som vid!
allmäna sgammankomsi. Dei har med någraj
modifikationer i detaljerna blifvit i sin helheti
antaget och hviar nu såsom grund för det
gemensamma systemet. Detta programm om-
fattar 11 frågor, hvilka gensst underställdes för-
simlingen, som fördelades på trenne sektioner.
Den tförstå fektionea har haft att syssels)
sätta sig med statistikens afparsande för hvarje.
land, folkräkningen, beskattsingen och emi-
grationen; således i det hela fyra frägor.
Akerbrukets, industriens och handelns stfati-
stik har utgjort föremölet för den andra sek-
tionens arbeten. Slutligen har folkens, isyn-
nerhet de faitigare klassernas materielia ochl
moraliska ställning lemnat materialier, för-!
delade i fyra bufvudfrågor, för den tredje sek-
tionens undersökningar. Hvarje medlem afl
kongressen hade låtit inskrifva sig i den sektion,
hvarest de frågor som specielt intresserade
honom borde förekomma; men utomdess kunde
enhvar fritt förflytta gig och efter behag öf-
vergå från en sektion till en annan. Tack
vare denna kloka anordning, som var anta-
gea vid den hygieniska kongressen, kommo
sektionerna att utgöras af de män, som voro
mest egnade att diskutera de förekommande
frågorna. Sålunda läto de lärde, hvilka mest
sysselsatt sig med beräkningar öfver nativitet!
och mortalitet jemte dermed sammanhäagande I
frågor, inskrifva sig i den första sektionen;
de hvilka hufvudsakligen riktat sin uppmärk-
samhet på beräkninger öfver produktionen in-
gingo i den andra o. 8. v.
Såsom en följd häraf voro äfven debatterna l
inom sektionerna de mest intressanta, och vi
få endast beklaga att dessa debatter, hållna i
en anspråkslös ton och såsom en konversa-
tion örver vetenskapens vigtigaste delar, ickel
upptecknades af snabbskrifvare. Sedan hvarje
fråga blifvit tillräckligt utredd genom diskus-
sionen, utsågs en rapportör, som hade att vidl
altmänsa sammankomsten aflemna en sam-l!
mandragen redogörelse för den diskussion som !
i frågan egt rum, samt att försvara de amen-
dementer som kunnat blifva gjorda till pro-
grammet. Morgnarne användes till arbeten
mom sektionerna. Derefter följde allmän!
sammankomst för att afhöra- sektionernas rap-
porter, besluta öfver dem och efter behof göra
nödiga tillägg. Hvarje fråga underkastades.
sålunda tveane gånger diskussion, och ehuru
denna andra granskning nödvändigtvis blef nog
summarisk i anseende till det stora antal frå-
gor köngressen hade att under en ganska be-
gränsad tidrymd undersöka, så kompletierade
den dock på ett ullfredsställande sin den ut-
redaiag som förut biifvit tillvägabragt inom
sektionerna. - Rapporternas resuitater blefvo
förofrigt i allmävhet godkända utan ändringar.
Rapportörernas: bestyr var förenadt med
verkliga svårigheter, ty de hade som oftast!
att på eftermiddagen sammandraga en diskus-
sion som uppisgis hela förmiddagen. Emel-
lertid utförde de detta till allmän belåtenhet.
Vi namngifva här särskildt hr Horace Say,!
som för sektionen JV 2 afgaf en detaljerad
repport rörande den industnella produktionen;
hr: Joseph Garzier, som afgifvit rapporter rö-
rande statistikens. ordnande samt rörande be-
folkningen; her Fallati, A. Guillard, Czies-
kowski, dAvila, Visschers, Cogels, Partoes
m. f., hvilka utmärkt väl resumerat sektio-
nernas arbeten.
Frågor af större vigt hafva sålunda efter
hvarandra diskuterats inom sektionerna och
vid de allmänna sammankomsterna. Så har
t. ex. förbållandet varit inom första sektionens
med frågan rörande den officiella statistikens
ordnande. Tvenne systemer härför voro å
bane — det ena med en statistisk central-
kommission samt underafdelningar i orterna,
såson förhållandet är i Belgien och Sardinien;
det andra med en centralbyrå, stående under
en direktör och begagnande, såsom i Preussen
och de flesta tyska stater, landets administra-
tiva myndigheter för uppgifternas insamlande.
Begge systemen hade varma försvarare, och!
för att begagna oss af repportörens, hr M.I
Joseph Garniers uttryck, gaf kongressen tvi-
sten en eklektisk lösning, afhållande sig från
att uteslutande antaga något af dessa tvennej,
systemer. Den inskränkte sig helt enkelt till
att erkänna nyttan af en statistisk central-l.
institution i hvarje land samt öfverlemna åt
regeriogarne omsorgen att gifva dessa institu-
tioner den efter administrationens beskaffenhet
och landets ställning bäst passande formen.
Såsom ett tillägg härtill antogs äfven nyttan!
af ett periodiskt sammanträde mellan repre-
sentanterra för dessa centralinrättningar, byråer j:!
och kommissioner, ;
Iaom den andra sektionen uppstod en gan-
ska intressant debatt rörande de i så mänga
afseenden ofullständiga och felaktiga rubri-!
kerva för produktionen. Resultatet af öf-!
verläggningen blef att för framtiden den all-
männa statisuken öfver produktionen skullel
indelas i fyra klasser, nemligen:
Statistiken öfver åkerbruksindustrien,
2 bergverks- och jernvägsindu-
strien, .
manufakturindustrien, ;
Hhandelsindustrien. p
Ännu en femte klass hade blifvit föres-j
lsgen, nermligen för hafs- och flodfisket,!
hvilket bitills blifvit oegentligt nog Indegriper!.
under åkerbruket. Det beslöts att en äiskilnad !:
Se
meddela honom hennes önskan och hon sade
derpå tankfullt: S