alt sträfvs, en be
löning för min flit, Lit mig vid hvarje fre-
Btande nöje, vid hvarje dyr lax: få tänka:
Nej, nej, jag vill spara för den Stors Boken!
Och mianet af fadren skall a!ltjerat hilia 80-
nen från vilifarelser, Ack, huru ver det icke.
jag, gif mig en arle nia
sir! Mr Tzsevanion erbjöd mig det lån af
1500 som jag behöfde at börja md; men
genast sade ni ädelmodigt: Nei; du för icke
börja ditt ii under bördsn af ssuld. Och
j.g vet att ni hade rått, och jag fogade mig
descher med så mycker större tacksamhet,
som jag ej kunde un:gå att kännafdet en vi:s
manlig stol:het uppreste sig emot ait åsamka
mig en sidan förbindels: till — il — raiss
Trcevaniors fer. Derföre har jag mottagit denna
summa af er — en summe :om :kuile i det
närmaste ha varit tillräcklig att för altid i
veridea införa ert yngre och värdigsre barn.
T,åt mig :3 återbetela den till detta barn, el-
jest vill jag Fj moitega den. Låt rig erhålls
den sårom ett lån a: den Stora Boken; och
lofva mig att den Stora Boken skol! vara fär-
dig då er vandrare ötervänder och gör räteu-
skap för det honom an örtrodda pund.
Och min far knotade något litet, och tor-
kade af dea dagg som bade samlats på harr
glasögon. Men jag ville icke lemna honom
i fred förr än haa hade gifvitsaig sit ord på
att den Stora Boken skulle framgkrida med
jättesteg — nej, icke förr än jag sett honom
sätta sig ned och arbets derpa ai bjertsna
lust, icke förr än bjulet åter gick rundt i detta
milda lifs lugna mekanism.
Slutligen, och såsom kulminationspunkten
af min diplomati, tillvägabragte jag en för-
säljoing ef traktens apotekares praktik till
Squitls, på vilkor hvilks denn? gerna uvder-
skref; ty förlusten af bana favoriipatienter hade
eroärtat den stackars mannen, ehuru Gud skall
veta att de icke mycket förökade hans inkom-