alt sträfvs, en be löning för min flit, Lit mig vid hvarje freBtande nöje, vid hvarje dyr lax: få tänka: Nej, nej, jag vill spara för den Stors Boken! Och mianet af fadren skall a!ltjerat hilia 80nen från vilifarelser, Ack, huru ver det icke. jag, gif mig en arle nia sir! Mr Tzsevanion erbjöd mig det lån af 1500 som jag behöfde at börja md; men genast sade ni ädelmodigt: Nei; du för icke börja ditt ii under bördsn af ssuld. Och j.g vet att ni hade rått, och jag fogade mig descher med så mycker större tacksamhet, som jag ej kunde un:gå att kännafdet en vi:s manlig stol:het uppreste sig emot ait åsamka mig en sidan förbindels: till — il — raiss Trcevaniors fer. Derföre har jag mottagit denna summa af er — en summe :om :kuile i det närmaste ha varit tillräcklig att för altid i veridea införa ert yngre och värdigsre barn. T,åt mig :3 återbetela den till detta barn, eljest vill jag Fj moitega den. Låt rig erhålls den sårom ett lån a: den Stora Boken; och lofva mig att den Stora Boken skol! vara färdig då er vandrare ötervänder och gör räteuskap för det honom an örtrodda pund. Och min far knotade något litet, och torkade af dea dagg som bade samlats på harr glasögon. Men jag ville icke lemna honom i fred förr än haa hade gifvitsaig sit ord på att den Stora Boken skulle framgkrida med jättesteg — nej, icke förr än jag sett honom sätta sig ned och arbets derpa ai bjertsna lust, icke förr än bjulet åter gick rundt i detta milda lifs lugna mekanism. Slutligen, och såsom kulminationspunkten af min diplomati, tillvägabragte jag en försäljoing ef traktens apotekares praktik till Squitls, på vilkor hvilks denn? gerna uvderskref; ty förlusten af bana favoriipatienter hade eroärtat den stackars mannen, ehuru Gud skall veta att de icke mycket förökade hans inkom