Handels- och Sjöfartstidning, i anledning af
en i den förra tidningen för några veckor se-
dan införd officiös rekommendation för ett i
Stockholm påbegyndt annonsblad, som efter
de båda första numrorna blifvit då och då in-
hyst i Svenska Tidningens spalter.
Detta manifest hade följande ordalydelse:
Till följe af det rika tillopp af annonser, som
Sverska Tidningens nu vidtagna ätgärd redan för.
skaftat detsamma, blir det af det största skäl för
landsorten att derstädes äfven införa sina annonser,
enär man derigercom kan päräkna att de komma det
allmänna aftärslifvet till godo. Annonspriset är äf
ven ovanligt billigt och vittnar om en påräknad större
freqvens. Skulle denna freqvens u:eblifva, vore det
af den största förlust just för sjelfva affärslifvet.v
I anledning häraf hade Götheborgs Handels-
och Sjöfartstidning gjort följande anmärkning:
Sy. Tidn. har meddelat nägra uppsatser, inne
hällande en panegyrik öfver hr C. F. Ridderstad sä-
som romanförfattare, skald och politikus, deri mänga
intressanta detaljer förekommit. — Säsom erkänsla,
hvilken förefaller nog mycket kontant, rekommen-
derar hr Ridderstad i Östgötha Correspondenten Sven-
ska Tidningens annonsafdelning, i det han yttrar, att
det blir af största skäl för landsorten att derstädes
(i Sv. Tidn.) äfven införa sina annonser, enär man
derigenom kan päräkna att de komma det allmänna
affärslifvet till godon.
Tjenst och ätertjenst varar längst, säger ord-
spräket.s
Derpå svarar nu Östg. Corr. med att aflägga
sin tacksamhet hos Handelstidningen, för det
att den härigenom gifvit Östgötha Corr. ett
tillfälle satt öppet förklara vår (Östg. Corr:s)
erkänsla Aos redaktionen af Svenska Tidnin-
gen för det ädla sätt, hvarpå den behamdlat
oss (Ö. C.), då deremot åtskilliga af den li-
berala pressens organer, hvilkas åsigter om
samhället vi (Ö: C.) i det hela dela — om vi äf-
ven icke låta hänföra oss af allt teoretiskt fras-
makeri — gjort oss (Östg. Corr:?) till före-
mål för deras bittra anfall., Följer en stor-
ståtlig rekommendation icke allenast för Sven-
ska Tidningens handlingssätt enskildt mot
Östg. Corr., utan fastmer, för den cheva-
lereska ton, som den alltifrån början iakttagit,
samt dess hållning, dess praktiska takt, dess
lugna, gemenligen ganska opartiska och icke så
litet liberala tendensa, Mm. Mm. M. Mm.
Så att Östgötha Correspondenten i det hela
delar den liberala pressens åsigter om sam-
hället, under det hela verlden har sett honom
uppträda såsom det konservatift reformerande
partiets mest devouerade champion! Det är
ju en höget intressant nyhet.
Lika nytt och öfverraskande är underrättel-
sen om de abittra antall af den liberala pres-
sen, för hvilka Östgötha Correspondenten skall
hafva varit ett oskyldigt offer. Om med pråt-
skilliga af den liberala pressens organer, skulle
händelsevis menas Aftonbladet, så är det tem-
ligen ögonskenligt för hvar och en af våra
läsare att vi aldrig funnit oss sårade af de
burleska utfall hvarmed Östg. Corresp. under
stundora bombarderat oss, långt mindre kunnat
få i vårt hufvud att derpå ingå i något slags
svaromål. Troligt är, att Östg. Corr:s utgifvare,
br Ridderstad, förvexlat den tidning ban utger
med sin egen värda person, och då man kän-
ner den kolossala författare-egenkärleken hos
denna värda personlighet, som nyligen slog
hela den svenska pressen i ansigtet med den
utmanande förklaringen, att han. ännu aldrig
fått någon recension öfver sina arbeten, utan
endast puffar eller ovett, så är det lätt för-
klarligt att han känt såsom bittra anfall. då
någon tidning berömt vissa sidor af hans i det
hela ganska aktningsvärda författarskap, utan
att med bästa vilja vara i stånd att förklara
honom för ett öfver alla menskiiga ofullkomlig-
heter upphöjdt sekularsnille. Hade A.B. en-
dast haft samvete att egna br Riddersisds roma-
ner den obetingade förgudning, hvarmed han
fått läska sig från vissa andra sidor inom
pressen, så är det mer än troligt att han fun-
nit stilarne, hvarmed A;B:s annonser tryckas,
Jika stora och utmärkta, som han funnit
Svenska Tidningens, och annonserpa sjelfva
lika väl egnade att vkomma det allmänna af-
förslifvet till godo.:
På den högtrafvande filippik, hvarmed det
vredgade lejonet i sista numret trakterar oss,
hvarken kan eller behöfver från vår sida afgifvas
något annat svar än det, att vi uppriktigt be-
klaga, alt en man med så många goda och
aktningsvärda egenskaper, så mycken obe-
stridlig författeretalang , så mycket omisa-
känligt nit för det verkligt goda och redbara,
skall af en aldrig mätted förfettsrefåfänga låte
förleda sig till den löjliga ursinnighet -hvaral
hans framställnivg bär spår. Han synes all-
deles hafva förlorat all sjelfbeherrskning, Jik-
som han i sin stora appell bekände att han
saknar sjelfkritik. Då han med sin vanligs
oförlikneliga originalitet förehåller sina för-
menta fiender att de sakna brännpunkter inom
verklighetens, så befara vi att hr Ridderstad ;
vissa delar af sin egen varelse har så många
sbrännpunkter. att han, lik ett publicistiskt yrfö,
rusar hit och dit utan all besinning, till dess
hans hela offentliga uppträdande blir moget
för en framtida Cervantes panegyriska penna.
Vecko-uppgifter rörande Riksbanken,