amerikanska unionens ställning till den europeiska politiken i allmänhet, har med anledning häraf blifvit framdraget, nemligen det Ital som hölls af hr Dudley-Mann, Förenta Staternas sändebud i Schweiz, vid en festmåltid som gafs i Bern med anledning af den Idå nyss afslutade handelstraktaten mellan Schweiz och Förenta Staterna. Detta tal är högst märkligt, och vi meddela det här nedan, tillika med några betraktelser hvarmed det föregås och efterföljes i en fransk tidning, I hvarur vi hemta det: De tidningar, yttrar nämnde franska blad, hvilka äro fiender till det politiska framåtskridandet och aktningen för nationaliteterna, hafva alltsedan Smyrna-tiilldragelserna företagit sig att predika ett korståg mot Förenta Staterna, -hvilka för närvarande styras af det unga Amerikas parti. Österrike har skymfligen kränkt ett neutralt områdes rättigheter och den amerikanska. flaggans skyddsrätt, då det lät arrestera Kosta utan alla juridiska formaliteter och af personer utan någon officiel karakter. Detta betyder ingenting: Österrike är Österrike, en ordnad regering, sågzom hvar man vet, och kapten Ingraham har begått ett oförlåtligt fel då han genomdref utlemnandet af en man, som blifvit bortröfvad till trots för alla folkrättens lagar. Veten, att Förenta Staterna beslutat att icke längre hålla sig utanför Europas politiska angelägenheter, och att detta är en afsigt som man måste qväfva redan i sin linda, om man icke vill att deraf skola härflyta följder, hvilka dessa tidningar ingalunda anse önskvärda. Vi för vår del tro att Förenta Staterna, som nu uppnått sin mannaålder, hafva fast beslutat att taga del i den gamla verldens politiska tilldragelser. Det synes oss som om gamla verlden, från hvilken amerikanarne hemtat en fullfärdig civilisation, och från hvilken de mottagit understöd af mer än ett slag under frihetsstridens dagar, icke bör förvånas att se söner som mot honom utsträcka armarna och säga till honom: Om j behöfven våra tjenster, så sen oss här i stånd att återgälda vår tacksamhetsskuld. Med det slags behändighet, som är dem egen, vända sig reaktionärernal bör till passionen. Presidenten Monroe, sägal: de, har antydt att Förenta Staterna icke böra: fördraga någon europeisk inblandning i sinal. egna angelägenheter. Nåväl, om en. sådani sats är god för Förenta Staterna, är den äfven god för Europa. Dessa af presidenten Monroe år 1823 uttalade ord hafva blifvit märkvärdigt missbrukade. Det var fråga om buruvida England l! skulle erkänna de spanska koloniernas oberoende, och af denna anledning förklarade den nordamerikanska unionens förste embetsman, att Förenta Staterna icke borde fördraga att de europeiska nationerna grunda nya kolonier på den amerikanska kontinenten, Detta är långt ifrån att säga det Europa icke skall kunna intervenera i de amerikanska angelägenheterna, Förenta Staterna ha icke med välbehag ansett Frankrikes och Englands intervention i Plataangelägenheterna, men de hafva deraf gjorti, varken en casus belli eller en protestanledning. Det vill säga Monroe-principen var icke illämpl:g i annat fall än om Frankrike och England hade velat bemäktiga sig en del af Plata-området och der grundlägga en koloni. Orm man på detta sätt betraktar saken, hafva vi ingenting att säga emot reciproeiteten. Om i stället att inskränka sig att i Europa göra detsamma, som vi i Amerika gjort mot Rosag till förmån för Montevideo, Förenta Staterna skulle vilja bemäktiga sig Venedig eller bvilken annan punkt som helst vid det Adriatiska hafvets kuster för att der grundlägga en amerikansk koloni, så skulle vi helt gäkert bekämpa ett sådant företag. Men det ir icke fråga om något sådant. Handelsinressena ha alltid en större eller mindre anlel i de politiska intressena, och som Förenta Staternas handel med hvarje dag vinner ny itsträckning, föranledes deras regering naurligtvis att genom sina välönskningar, och ridare genom ett moraliskt inflytande, bidraga ill den gamla hemisferens staters sjelfbetänd. Kan det vält. ex. finnas någon statsman som å föga förmår blicka in i framtiden, att han an påstå att det är Förenta Staterna likgiligt om näset vid Suez befinner sig i Turkits eller Rysslands händer? Men för atticke emna ur sigte hvad som ligger 038 närmast. an väl någon redbar man, hvilka hans åsiger än må vara, förneka det materiella och noraliska intresse som förbinder Förenta Staerna med det fria och oberoende Schweiz? ngen är okunnig derom, att Förenta Staerna som dittills icke haft någon traktat med lien Schweiziska konfederationen, år 1851 ogo företa steget för tillvägabringandet af en ådan och att vid denna tidpunkt en traktat plifvit afslutad. Det var icke det unga Amerika, det var whigpartiet som då satt vid styret, och emedertid har man underhandlat om och förklaat denna traktat enligt grundsatserna i den politik, som kommer att difinitift invigas geom bådekapet af den 4 December, En festnåltid geafs i Bern för den amerikanske miistern, och hr Dudley-Mann, för närvarande ;residenten Pierces biträdande statssekreteare, höll vid detta tillfälle ett tal gom viäro tillfälle att kunna meddela våra läsare: Det fördrag som vi hafva afslutat skall, jag är fvertygad derom, förverkliga de förhoppningar hvarill det gifvit Schweiz anledning. Jag har äå min egerings vägnar gerna gjort alla de medgifvanden om kunnat vara eder till nytta och som hon kunnat evilja; och i det jag handlat sålunda, erfar jag pgen anpan saknad än den att icke hafva haft nära ytterligare fördelar att bevilja ett folk, så fri innadt i sina politiska grundsatser, sä rätträdigt i sin andelspolitik, sä regelbundet och samvetsgrannt isitt olitiska uppförande som det hvars regeriog är eder nförtrodd. Det är. Schweiz exempel som bidragit ut gifva Amerika friheten, som bidragit att, innan le 13 förtryckta kolenierna hade afskakat oket, ingifva lem denna ädla och upphöjda grundsats, att mattänd mot tyrannerna är ätlydnad af Guds bud. Fördraget ionebäller alla de fördelar som de tvenne jationerna hade rätt att deraf vänta, Med undanag af de ämnen som äro föremäl för offensivoch jefensivförbund och utöfningen af de politiska rättigberna sköts hä dsnaofter då hända vnnhlilavna HA ende