Article Image
Under den stormiga ärstid som nu ingår, torde i är, likasom förr, mänga fartyg nödgas att söka hamn vid vär kust, Vi fästa derföre vederbörande redares och skeppares uppmärksamhet på nödvändigheten af att vara försedde, om icke med penningar, ätminstone med ett litet kreditiv frän någon solid köpman, för att kunna betäcka sins utgifter, hvilka, fill följe af karentänsstadgarne, genom dubbia lotsumgälder, bevakningspenningar etc., nu blifva högre än vanligt. — Denna vink gäller särdeles de smärre norska och svenska fartyg, som segla öfver till Danmark. — Till följe af föregäende ärs ledsamma erfarenhet, är dessa fartygs kredit mycket svag här på kusten. — De nödgas derföre ofta, för att bereda sig tillgångar, sälja af lasten, eller afrakta hjelp hemifrån, hvaraf uppkommer stor förlust och tidsspillan, hvilket allt kunde undvikas, om skepparne voro, för sädane händelser, försedde med ett kreditiv å t. ex. 10 specier.s (Insändt.) I följd af sednare erhållna upplysnivgar, anser författaren till en korrespondansartikel från Wisby, icförd uti Aftonbladet för den 7 September, för sin pligt att medsifva det ett par, dock troligen mindre väsentliga misstag deri egt rum: E:t är, att den ene af de unge engelsmännens pass möjligen var viseradt på nägon annan svensk ort än Stockholm, och det andra, att det var vittnen inom manskapet vid depötkompaniet och icke krigsrättsposter, som med befälets förbigäende reqvirerades. Hvad hr doktor Andrees anmärkning rörande hans eget deltagande uti kolerahistorien anbelangar, så vill man gerna tro, att det förhäller sig sä som hr doktorn skritvit; men att hans egna yttranden gifrvit full anledning relaters saken, säsom skedde uti Aftonbladet, kan bevisas genom flera trovärdiga personers intyg. Detta medgifvande för ändrar likväl föga sjelfva hufvudsaken. sms

27 september 1853, sida 3

Thumbnail