le sökande till den lediga professionen i administra-
iv-rätt och national-ekonomi, docenten Theodor Ra-
enius frän Upsala, sin profafhandliog Om Tiondena
92 sid. 8:0). Sistlidne gärdsg ventilersade juris kan-
lidaten: mag. H. L. Rydin irän Upsala sin säsom
specimen för adjunkturen i nämnde vetenskap förfat-
ade afhandling Bidrag till svenska skogs-lagstiftnin-
jens historias (71 sid. 8:0).r
— Fattigvårdsfrågan, som hör i landet för-
orsakar så många svårigheter både för lag-
stiftningen och förvaltningen inom komnmu- .
nerna, är äfven i brödrariket föremål för fort-
satt behandling. Sedan fattigväsendet i Norge
är 1845 ordnades genom nya lagar, har pu
nyligen en kommitte af fera personer blifvit
tillsatt, för att undersöka fattigväsendet i landt-
distrikterna.. jemte de förhållanden som. der-
med. stå i sammanhang, samt. afgifva betän-
kande -omvoch förslag till de: åtgärder å sam-
hälletg sida, hvilka kommittden på grund af
denna undersökning finner skäligt att förorda.
Kommitteen b-står af amtmanden i Hede-
markens amt. Manthey, lektorn i lagfarenheten
vid universitetet i.Christiania -Aschehoug,-pa-
stor i Balestrandens pastorat Sverdrup, hem-
mausbrukaren Anders Lysgaard och teologie-
kandidaten Sundt, hvilken sistnämnde förut,
enligt uppdrag af regeringen; rest omkring i
iandet och anställt undersökningar angående
de: Jägre samhäöllsklassernas tillstånd.
Biand orsakerna till fattigdom bland de jord-
brukande arbetarne i Norge framhålles; att
derasg arbete i somliga delar af riket är för:
litet produktift, antingen detta då härrör af
brist på flit, skicklighet och omtanka hos ars
betarne eiler af brist på insigt och ekonomi-
skartillgångar hos arbetegifvarne- eller också
af båda dessa orsaker i förening. Äfven an-
märkes att jordbruket och boskapsskötseln på
tera orter icke förkofrats och utvecklats i samma
förhållande som andra näringsgrenar eller i
samma mån som folkmängden tillväxt.
Detsamma skulle väl för närvarande kunna
sägas om framstegen i jordbruk och boskaps-
skötsel inom betydliga delar af vårt eget land;
men i alla fall omfattas numera hososs för-
bättringarne inom dessa hufvudkällor. för fol-
ketg bergning och förkofran med:detatigande
intresge, att man deraf bör vänta sig goda
resultater för en icke aflägeen framtid, och
det svenska landtmangtaytket har också mycket
bättre fält för sin verksamhet än brödrariket.
— VWVWid agsistanekantaret ha ifrån och med