Näringsfriheten har dessutom, enligt hvad,
i Aftonbladet förut blifvit med siffror visadt,
icke bland bandtverksidkarne åstadkommit nå-
gon försämring i de ekonomiska vilkoren och
- mästernes antal har under denna frihet betydli-
gen ökats, hvaraf följer att den hatade för-
sörjningsrättea icke hindrat de större handt-
verkstäderuas bestånd. Petitionärenes före-
gifvanden Ä denna riktning äro blottade på
alla bevis ech strida emot verkliga förhål-
landet,
Lika litet som man bör kunna hindra nå-
gon-arbetare att på landet borätta sig för att
lefva af-oarbeten vid landtmannayrkena, såsom
gift eller, ogit, utan någon föregående offi-
ciel pröfaing, Hvarken af auktoriteter eiler
mindre hemma segare, lika litet eller snarare
ännu mindre bör man Kunna förbjuda någon
arbetare att borätta sig i stad för att lefva af
sina händerg arbete, vare sig i handtverk e-
ler på anvist sätt! Att såsom petitionärerne
fordra inskrivka denna rätt för- handtverks-
arbetare i städerna till de mindre srbetsföra,
är ett orimligt barbari, och skulle sannolikt
vid tillärapningen äfven blifva det grymmaste,
i fall säsom petitionärerne . begärt, det skulle
1 hufsudsaklig m aakomma på handt-
verksmästarne att vira sig om, hvilka som
voro så pass pmindre arbetsföras, att dem
kunde förannas sjelfförsörjningsrätt genom ar-
bete.
Petitionärerna betrakta rättigheten till arbete,
då den tages i anspråk af andra än skråmä-
gtare, endast såsom en rätt att lifnära sig så
till vida att man ej skall falia den allmänna
fattigvården till last. Att en så ömklig åsigt
af arbetet icke kan boforåra dess eller det-
sammas idkares framsteg i förkofran och sk cx-
Jighet faller af sig sjelf och vi måste på det
högsta ogilla sådana framställningar i petitio-
nen som denna: G
att Kongl. Maj:t mätte sålunda i nåder förklar
föreskrifterna om sjelfförsörjningsrätten, att densamma
hvarken må kunna af i goda ekonomiska omständighe
ter stadde mauspersoner utöfvas, eller anförtros (!) ät
andra, än allenast sädane, hvilka antingen erhällit
afsked från innebafd allmän tjenst, eller ock, säsom
varande mindre arbetstöre, verkligen äro i behof af
sjelftörsörjning, säsom ett till deras lifsuppehälle di-
dragande medel,
Handtverksmästarno, som vilja låta påskina
alt de äro så måna och bekymrade om sina
arbetares bästa, vilja således icke åt en af-
skedad handiverksarbetare förunna sarama rätt
till sielfförsörjning genom arbete, derest han
är arbetsför, som åt en från statens tjenst af-
skedad person. Är detta månhet om handt-
verkserbetarne eller är det icke snårare begär
att göra alla sådana nödsakade att arbeia på
mästarnes verkstäder antingen de wvilja eller
icke? Det är öfver allt sk:åmästarnes intres-
sen, men icke handtverkeriernas eller handt-
verksarbetarnes i allminbet som petitionen
framhåller.
Enligt vårt förmenande måste det fortia-
rande få ankomma på handtverksarbetarne
sjelfva, antingen de vilja arbeta på mästarnes
verkstäder eller för sig sjelfva,och att numera
i detta Bänseende söka att införa någon mä.
etaredespotism öfver arbetarne, skulle erdast
bidraga att i större skala utsträcka den erni-
gration af arbetare som redan synes hota ati
göra ganska kännbara luckor inom landets be-
folkning. Men mästarne ville väl äfven för-
bjuda arbetarne ati emigrera, Derom . säges
dock ingenting i den stora petitionen.
Petitionens andra stora syftemål i afseende
på sättet för h-adiverkeriernas ordnande inom
städerna är, att utvidga mästareprofven ill
flera yrken som nu derifrån äro befriade, samt
att öfverflytta pröfningen af profven från ma-
gistraten till bandtverksföreningen, der herrar
mästare således sjelfva skulle taga om hand
skyddet af sina egna enskilda intressen emot
all öfverflödig konkurrens. Väl vilja de med-
gifva att gesäller, anställde hos handtverksid-
kare, skola få, till en ijerdedel af ledamöter-
pes antal i handtverkaföreningen, deri deltaga;
saen hvad garanti erbjuder en minoritet af en
fjerdedel emot mästarnes majoritet a! trefjer-
dedela:? Denna eftergift är således helt och
bållet skenbar och innefattar ingenting betryg-
gande emot obehörigt förtryck, — Petitiona-
rerpe vilja äfven att den rätt, som nu tillkom-
mer polisisyadighet att vaka deröfrer att fa-
briks- och handtverksmästare fullgöra sina skyl-
digheter mot sina lärlingar och arbetare, skall
i afzeende på handiverkarne öfverflyitas tili
handtverksföreningarne, d. v. s. till handtverks-
mästerne, så att desa må ega att sjelfva döma
i egen sak,
Allt går ut på att emancipera mästarne från
kontrollerande myndigheter, gifva dem uteslu-
tande privilegium på handtverksarbeten samt
ställa arbetarne under deras godtyckliga be-
handling. Derför vilja petitionärerna äfven
att kontrakterna om lärlingars antagande skola
afskaffas, såsom varande en af de skadliga
juridiska former,, hvilka undantränga de äldre
patriarkaliska, förbålandena mellan mästare
och lärlingar (!)
Petitionärerne lägga en utomordentlig. vigt
på mästareprofven och yrka att sådana må
införas för öfser 20 yrken, som nu dezifrån
äro befriade; god: och väl att de ej fordra
dem för sådana ;bandtverkare, som notåskare,
fiskköpare, trädgårdsmästare, hyrkuskar, ms. fl.
Men de anse mäsiareprofven oumbärliga för
borstbindare, korgmakare, stenhuggare, jemte
många andra. De begära mästareprof för yr-.
ken, som i sjelfva de skråmessiga österrikiska
staterna äro befriade derifrån, och de begära det
utan hvarje tecken till urskiljning, endast föl-
FIRE RATE a 1 EK NE by -