Ådrienne Le OCouvreur. (Slut från lördagsbladet.) Mille Le Couvreurs sista lefnadsår oroades af ett besynnerligt äfventyr, som har gifvit styrka åt ryktet om förgiftning. Jag skall söka frigöra min berättelse om denna händelse från de allmänt gängse obestyrkta rykten, som nblandats deri, och dem man finner återgifna i mille Aissås bref och advokaten Barbiers tidning. I Juli månad 1729 infann sig en liten ouckelryggig abbe och miniaturmålare, vid namn Bouret, son af en räntmäståre i Metz, .venne gånger hos mille Le Couvreur, och 1å han icke träffade henne hemma, lemnade nan sednare gången en biljett, hvari han tiilkännagaf, att han hade saker af vigt ått omala för henne, och att, om hon ville få kunskap derom, hon dagen derpå skulle infinna sig i en enslig all i Luxembourg, som han närmare betecknade; att hon der skulle igenkänna honom derpå, att han slog trenne slag på sin hatt, och att hon der skulle få veta allt af honom. Sedan m:lle Le Couvreur rådfört sig med sina vänner, begaf hon sig till det uppgifna stället, dock icke ensam. Hon träffade den lilla puckelryggingen, som i korthet uppgaf, att en bofdam, hvars porträtt han målat, hade anmodat honom att låta presentera sig hos mille Le Couvreuri egenskap af målare, och gifva henne en kärleksdryck, som skulle aflägsna grefven af Sachsen från henne; att straxt derpå tvenrie maskerade personer, som med honom skulle uppgöra i afscende på detaljerna af utförandet, hade förklarst, att det ingalunda vore friga om en kärleksdryck, men väl om en giftdryck; att