Article Image
lemna en plausibel förklaringsgrund till friherrens anmärkta underlåtenhet med förbehåll för den mera giltiga som herr friberrn sjelf tilläfventyrs lemnar. 1:o Det kan ju hända att friherrn glömt bort saken, då han har mycket att göra och bland annat haft mycket mera bekymmer än som bort vara behöfligt att pröfva enskilda reglementen om aktiebolag med flera andra öfverflödiga och för en regering till en viss grad löjliga förmynderskapsbestyr. Det är sannt, att en temligen ampel, ja amper pårsinnelse en gång förut kommit fram genom Aftonbladet, och en gång från Skaraborgs län; men hvad kan ej hända i glömskans väg, när man bar mera att göra än man hinner med och ändå vill släppa ingenting irån sig? Afvaktom derföre med tålamod, huruvida ej det omtalta beslutet i tidens längd kommer till verkställighet. 2:o Ponera det andra alternativet — vi bara tala om möjligheten, men vilja ingalunda söga alt så ar — ati friherre Palmsstjerna, som enligt hvad bekant är, i allmänhet opponerat sig mot reformerna i skatteväsendet, mot afskaffaridet af mantalsräntan. m. m. och som öfver hufvud varit en af cheferna för det öfvermäktiga antireformpartiet på Riddarhuset — antag möjligheten att frihberrn väl icke glömt det citerade beslutet om ändring i sättet för de indelta räntorgas utgörande, men icke vill att det skall komma till verkställighet, eiler ätminstone att detta skall ske så sent som möjligt; — hvad slags äfventyr eller fara möter bonom på grund derai? Hvad säger erfarenheten i detta afseende? Han har att frukta några påföljder af en Riksrättskomedi, säsom man att döma efter resuliaterna väl kan kalle denna enligt bokstafven utan iviivel konstitutionellav apparat? Behöfver han, med det afgjorda öfvertag som regeringen har i ledningen sf utskottens tillsättande, frukta en anmälan enl. 107 S regeringsformen, från konstitutionsutzkottet?. Eller att en sådan anmälan, om den emot förmodan skulle från besagde utskott framkomma, skulle gillas af tre ständ? Eller, om också tre ståndanmälde hovom hos Konungen till entledigande, ock Konungen funne godt att göra något afseende derpå, kan han ej hafva i utsigt en hygglig reträtt, beqvämare än statsrådsplatsen och mec lika god imkomst (ty en statsrådsplats är ji gig sjelf ej synnerligen afundsvärd) hvarifrår ban om 4 eller 5 år kan draga sig tilbaka med fuila lönen i behåll och hvila på sine lagrar? 3:o Då stränga påminnelser redan förut förekommit angående den anmärkta uraktiåtenheten, som säledes redan blifvit dragen under offentligheten, männe ej skulden derför till ep viss grad solidariskt faller på hela statsrådet gemensemt, och på de konsultativa statsråderne synnerligen, som tyckas hafva god tid att efterse åtminstone att de från riksdager hvilande ärender ej läggas under bordet? 4:o Antaget också, att såsom förf. i Handelstidningen förmodar, friherre Palmstjernr skulle af trots ocb förakt lerwezra ärendet å sido, väl vetande att han har intet slags an svar derför att frukta, bör icke orsaken til: möjligheten af ett sådant förbållande mäntro. sökas, ej blott i den på papperet skrifna an svarighetens och vära så kallade konatitutionella formers numera temligen allmänt insedd: skuggspelsnatur, utan ock fullt ut lika mycker i den slapphet och egoism, som genomgår d: bildade och förmögnare klassersa i vär mnärvarande period, att långt hellre fördraga missbruk eller försunamelser från meakiens sida. om dessa ej allt för hördt ligga efter derar eget skinn, än de känva någon vilja, än minåre göra sig någon möda att få dessa ständig: öfverklagade och löngt för detta utdömda former ändrade och förvandlade från sken, till er på rätt och sanning, humanitet och -oväld mellan statens medlemmar grundad verklighet. Denna lojhet och domning funnes ej hos der arbetande klassen; gif densamma ett menskligt och fosterländskt lystringsord och Ni för svar — flera bevis kunna framdragas härpå. Men hvem representerar deas enspråk på delaktighet i rättigheter? Med ytterst få undantag icke pressen; ty det bar ne kommit så långt med denna, att bland 60 eller 70 tidningar som utkomma i serskilda provinser, icke finnes en, som nyss före er r.kadag i något exda nummer innehållit ens ett försök til öfverblick öfver landets siöllning i allmärhet, eller till ledning vid riksdagemannavalen med afseende på bestämmandet af någon viss öfvertygelse i de vigtigarc politiska frågorna. Icke en enda!! Och då vill man undra på om en bakom all denns lyckliga bekymmerslöshet förskarsad minister. som är reaktionär eller konservativ till si: rosbekännelse, tycker sig kunna behandis Stönders beslut i motsatt anda sårom en ba gatel:? ABCD i politiken.

17 september 1853, sida 3

Thumbnail