lemna en plausibel förklaringsgrund till fri-
herrens anmärkta underlåtenhet med förbehåll
för den mera giltiga som herr friberrn sjelf
tilläfventyrs lemnar.
1:o Det kan ju hända att friherrn glömt
bort saken, då han har mycket att göra och
bland annat haft mycket mera bekymmer än
som bort vara behöfligt att pröfva enskilda
reglementen om aktiebolag med flera andra
öfverflödiga och för en regering till en viss grad
löjliga förmynderskapsbestyr. Det är sannt,
att en temligen ampel, ja amper pårsinnelse
en gång förut kommit fram genom Aftonbla-
det, och en gång från Skaraborgs län; men
hvad kan ej hända i glömskans väg, när man
bar mera att göra än man hinner med och
ändå vill släppa ingenting irån sig? Afvak-
tom derföre med tålamod, huruvida ej det om-
talta beslutet i tidens längd kommer till verk-
ställighet.
2:o Ponera det andra alternativet — vi
bara tala om möjligheten, men vilja ingalunda
söga alt så ar — ati friherre Palmsstjerna,
som enligt hvad bekant är, i allmänhet oppo-
nerat sig mot reformerna i skatteväsendet,
mot afskaffaridet af mantalsräntan. m. m. och
som öfver hufvud varit en af cheferna för det
öfvermäktiga antireformpartiet på Riddarhuset
— antag möjligheten att frihberrn väl icke
glömt det citerade beslutet om ändring i sät-
tet för de indelta räntorgas utgörande, men
icke vill att det skall komma till verkställig-
het, eiler ätminstone att detta skall ske så
sent som möjligt; — hvad slags äfventyr eller
fara möter bonom på grund derai? Hvad säger
erfarenheten i detta afseende? Han har att frukta
några påföljder af en Riksrättskomedi, säsom
man att döma efter resuliaterna väl kan kalle
denna enligt bokstafven utan iviivel konsti-
tutionellav apparat? Behöfver han, med det
afgjorda öfvertag som regeringen har i led-
ningen sf utskottens tillsättande, frukta en an-
mälan enl. 107 S regeringsformen, från kon-
stitutionsutzkottet?. Eller att en sådan anmä-
lan, om den emot förmodan skulle från be-
sagde utskott framkomma, skulle gillas af tre
ständ? Eller, om också tre ståndanmälde ho-
vom hos Konungen till entledigande, ock
Konungen funne godt att göra något afseende
derpå, kan han ej hafva i utsigt en hygglig
reträtt, beqvämare än statsrådsplatsen och mec
lika god imkomst (ty en statsrådsplats är ji
gig sjelf ej synnerligen afundsvärd) hvarifrår
ban om 4 eller 5 år kan draga sig tilbaka
med fuila lönen i behåll och hvila på sine
lagrar?
3:o Då stränga påminnelser redan förut före-
kommit angående den anmärkta uraktiåtenhe-
ten, som säledes redan blifvit dragen under
offentligheten, männe ej skulden derför till ep
viss grad solidariskt faller på hela statsrådet
gemensemt, och på de konsultativa statsrå-
derne synnerligen, som tyckas hafva god tid
att efterse åtminstone att de från riksdager
hvilande ärender ej läggas under bordet?
4:o Antaget också, att såsom förf. i Han-
delstidningen förmodar, friherre Palmstjernr
skulle af trots ocb förakt lerwezra ärendet å
sido, väl vetande att han har intet slags an
svar derför att frukta, bör icke orsaken til:
möjligheten af ett sådant förbållande mäntro.
sökas, ej blott i den på papperet skrifna an
svarighetens och vära så kallade konatitutio-
nella formers numera temligen allmänt insedd:
skuggspelsnatur, utan ock fullt ut lika mycker
i den slapphet och egoism, som genomgår d:
bildade och förmögnare klassersa i vär mnär-
varande period, att långt hellre fördraga miss-
bruk eller försunamelser från meakiens sida.
om dessa ej allt för hördt ligga efter derar
eget skinn, än de känva någon vilja, än min-
åre göra sig någon möda att få dessa ständig:
öfverklagade och löngt för detta utdömda for-
mer ändrade och förvandlade från sken, till er
på rätt och sanning, humanitet och -oväld
mellan statens medlemmar grundad verklighet.
Denna lojhet och domning funnes ej hos der
arbetande klassen; gif densamma ett mensk-
ligt och fosterländskt lystringsord och Ni
för svar — flera bevis kunna framdra-
gas härpå. Men hvem representerar deas
enspråk på delaktighet i rättigheter? Med yt-
terst få undantag icke pressen; ty det bar ne
kommit så långt med denna, att bland 60 el-
ler 70 tidningar som utkomma i serskilda pro-
vinser, icke finnes en, som nyss före er
r.kadag i något exda nummer innehållit ens
ett försök til öfverblick öfver landets siöll-
ning i allmärhet, eller till ledning vid riks-
dagemannavalen med afseende på bestämman-
det af någon viss öfvertygelse i de vigtigarc
politiska frågorna. Icke en enda!! Och då
vill man undra på om en bakom all denns
lyckliga bekymmerslöshet förskarsad minister.
som är reaktionär eller konservativ till si:
rosbekännelse, tycker sig kunna behandis
Stönders beslut i motsatt anda sårom en ba
gatel:? ABCD i politiken.