vid Kobbergrundet i Kattegat vid 57 gr. 8y, min.
nordlig latitud och 11 gr. 20!, min. ostlig longitud
från Greenwich, äfvensom tvä prickar blifvit utsatte
vid inloppet till Horsens fjord.
— Läsaren fianer på ett annat ställe här
nedan underrättelse om utgingen af hr Nord-
ströms afsägelse af riksdagsmannaskapet för
Vetenskapsakademien. Vi hafva länge tvekat
huru mana rätteligen borde anse denna afsä-
gelse, och då vi förut lemnat rum för ett par
ingändares betraktelser i ämnet, hafva vi hit-
tills afbållit oss frän uttalandet af någon egen
tanke derom.
Ehuru vi icke delat den insändares me-
ning, som antog att hr Nordström med bi-
träde af några andra ledamöter af akademien
spelat en komedi, när han läte likasom truga
sig att antaga valet, hafva vi likväl numera,
efter den utgång saken fått, svårt ait öfver-
tyga oss det hr Nordström haft fullt allvar
med afsägelsens förnyande. Skälet till vårt
tvifvel i detta afseende är följande.
Såsom bekant är åtnjuta vetenskapsakade-
miens riksdagsmän icke något riksdagsmanna-
arfvode. De äro de ende af aila genom val
utsedde riksdagsmän, som sakna sådant. Sam-
ma grundlagsparagraf, som förmenar riksdags-
man rätt att utan lsgliga hinder afsäga sig
valet, bjuder visserligen äfven i allmänhet att
han af dem som äro berättigade att välja skall
njuta anständigt och tillräckligt underhåll (Riks-
dagsorda. S 17); mena det sedaare tillkomna
stadgande, som tillerkänner vetenskapsakade-
mien rätt att inom sig utse tvenne ofrälse ci-
vile ledamöter till riksdagsfullmäktige i preste-
ståndet, gör i detta fall ett undantag för dem
genom det uttryckliga tillägget dock utan rätt
till riksdagsmannaunderhålla. (B.O. S 13).
Denna omständighet är af beskaffenhet att
synbarligen ålägga de väljande inom denna
korparation en grannlagenhet, som inom hvarje
annan valkrets icke behöfver komma i fråga.
Det är redan osannolikt att vid sådant förhål-
lande akademiens ledamöter skulle med sitt
val falla på en person, om hvilken de icke
på förhand haft anledning antaga att han vil-
ligt skulle emottaga uppdraget. Men visar det
sig efter förrättadt val, att de väljande miss-
tagit sig i sin förmodan om den utkorades
villighet att gå deras önskan till mötes, och
att denne bestämdt afsäger sig uppdraget med
anförande af hinder, hvilket det otvifvelaktigt
endast beror på valmännen sjelfve att anse
för lagliga, om de så finna för godt, då är
det i sanning rent af otänkbart att den valdes
egna vänner ännu skulle fortfara att mot hans
vilja ytterligare tvinga bonom till ett åtagande,
som vore förenadt med så mycken uppoffring
utan all ersättning.
Vi kunna således icke annat än föreställa
033 att, ehuru konseqvensen ansetts å hr Nord-
etröms sida fordia ett skriftiigt fuilföljande ai
den redan förut gjorda muntiga afeägelsen,
hr Nordström likväl under tiden låtit tala med
gig få, att han icke nu med alltför stor mot-
vilja emottagit. sina vänners afslag på afsägel-
sen. Ett motsatt antagande skuile å dessas
sida förutsätta en brist på grannlagenhet, som
vore i lika hög grad sårande för hr Nordström
sjelf, som stridande mot den humanitet man
hos ledamöterna af denna vetenskapliga kor-
poration mäste ega rätt att antaga.
Hurbvida för öfrigt vetenskapsskademiens
representanter vid riksdagen till följe af detta
val komma att intaga någon väsentligen för-
ändrad ställning, och i hvad måtto detta åter
kan komma att inverka på akademiens egen
politiska ställning, kommer förmodligen fram-
tiden snart att utvisa.
— Re