FAMILJEN CAXTON. 9
En familjtafla
Av SIR EDWARD BULWER LYTTON.
Nionde Delen.
Jag tror att det här skall vara min peku-
niära skuld till er; inom få dagar skoll jag
afbörda mig den. Gif mig er adress.s
Ack! sade jag särad, vkan ni tala med
mig om penningar, Vivian ?a
Det är en af dessa hedersinstinkter som ni
så ofta åberopats, svarade han, rodnande.
Förlåt mig
sDetta är min adress, sade jag, i det jag
lutade mig ned för att skrifva och på samma
gång dölja mina känslor. Jag hoppas ni ofta
skall begagna er deraf för att underrätta mig
att ni mår väl och är lycklig.
Då jag blir lycklig, skall ni få veta derom.s
Önsker ni icke en introduktion till Treva-
nion ?a
Vivian tvekade: Nej, jag tackar er. Om
jag framdeles skulle önska det, skall jag skrifva
er till derom.r
Jag tog min hatt och stod i begrepp att
gå — ty jag könde ännu hos mig en iskyla
och en st.ckande smärta — då Vivian, liksom
enom en oemotståndlig impuls, hastigt nal-
fa mig, slog sina armar om min hals och
kysste mig sårom en gosse kysser sin brors
,Haf fördrag med: mig! utropade han med
stammande röst: jag trodde icke attjag skulle
kunna älska någon så som ni bragt mig att
älska er, så mycket det än ligger emot mitt
) Se A. B. n:ris 161—164, 166, 167, 169, 173, 175
—179. 181—183, 185, 187, 188, 190, 191, 193—
195, 197, 199, 200, 202—204, 206, 208 och 209.