-Ihelm icke ar gut och hans broder Carl, som
al 1831 mäste afträda regeringen, genom forbunds-
-Ibeslut blifvit förklarad. oskicklig till regent.
0) Braunschweigska blad förneka emellertid
jldenna uppgift och påstå, att hertigen tvert-
alom tänker att förmäla sig.
SCHWEIZ.
Motståndarne af den liberala regeringen i
Tessin ha velat begagna sig af differensen med
Österrike för att sätta regeringen i förlägen-
het och hade derföre sammankailat en folk-
församling i Lugano till den 22 Aug. Men
denna demonstration, som gick ut på att
störta regeringen och ersätta den genom en
reaktionär styrelse, blef ett fullständigt fiasko.
.IJermnt 15 personer infungo sig på uppmanin-
gen och d-nna folkförsamling, fann det råd-
ligast att icke företags någonting.
Emeilan österrikiska gränsjägare, som ja-
gade på Graubiindens område, och åtskilliga
graubiindniska landtjägare och bönder har en
strid egt rum, i hvilken flera österrikare blefvo
afväpnade och tillfångatagna.
ITALIEN.
Från Genua förmäles att grefve Persano,
som midt på ljusa dagen satte på grund ång-
fartyget Governolas, ombord på hvilket be-
fann sig konungen a! Sardinien, nu blifvit af
krigsrätten dömd till 6 månaders suspension
från sin linieskeppskaptens-grad.
Genueserbladet Corriere Mercantile, förmä-
ler, att i Rom och Kyrkostatens provinser nya
arresteringar skett, hvarjemte upproriska skrif-
ter, hemliga tryckpressar och revolutionära
korrespondenser blifvit tagna i beslag. En
bland de häktade, som ångrat sig och bekänt,
hade, säger man, ledt myndigbeterna ill för-
brytelsens upptäckande.
I AMERIKA.
Nyare underrättelser från Buenos Ayres,
meddelade i franska blad, dock utan angif-
vande af datum, omförmäla, att Urquiza, för-
Irådd och öivergifven af en stor delaf de sina,
Joch underrättad om general Fiorez och Ger-
Ivasio Rosas anmarsch från norcen, upphäft
belägringen af Baenos Ayrea, och på sitt äter-
tåg nedbrännt orten San Isidro. Regeringen
Ju Buenos Ayres afskickade ett ångfariyg till
hans förföljande. Emellertid hade mani
Montevideo, okunnig om den vändning sa-
kerna sålunda tagit, genom stora ansträng-
ningar sammeanbragt nägra tusen dubloxer och
afsändt dem till Urquiza för att sätta honom
1 stånd att fortsätta belägringen af Baenos Ayres.
Dessa subsidier hafva nu efter Urquizas återiåg
ffallit i regeringens af Buenos Ayres. bänder
loch kommit synnerligen väl till pass för upp-
bjelpande af stadens finanser. Man finner
för öfrigt att regeringen i Buenos Ayres an-
vändt bestickningar i stor skala för att få blo-
kaden upphäfd. Sålunda erfar man att ami-
ral Coe, som kommenderade Urquizas eska-
der, erhållit en summa af 13,000-dubloner
och hans manskap hela sin innestående sold
och än ytterligare tre månaders gage. Ur-
quiza hade blifvit underrättad om dessa be-
stickningsförsök och derföre förordnat att Coe
ombord på sina skepp skulle upptaga en
truppafdelning af 500 man; Coe vägrade, och
det kom till öppen tvist mellan honom och
Urquiza, hvarvid regeringen i Buenos Ayres
begagnade sig af tillfället för att utföra be-
stickningen. Penningarne utbetalades af det l
af representanikammaren beviljade anslag af
10) millioner piaster pappersmynt (omkring
300,000 piaster silfver). Krigsministern Torres
begär dessutom ett anslag af 25 millioner i
papper till krigets afslutande.
Från Newyo:k berättas att det i Washing-
ton skall vara fråga om att af bolländska re-
geringen fordra utbetalandet af 82,000 piaster
i skadestånd till en amerikansk kapten Gib-
son. Denne Gibson lärer nemligen för om-)
kring ett år sedan ha blifvit inspärrad i Ba-
tavia såsom anklagad att hafva retat till upp-
ror mot holländska auktoriteterna en prins på
det holländska ostindiska kompaniets område.
Gibson frigafs emellertid sedermera. -. Den
holiöndska domstolen i Indien hade tillerkönt
bonom ofvannärnde summa: såsom: skade-
stånd och detta skulle nn ,utkräfvas. Dess-
utom lärer kapten Gibson hafva för afsigt att
framställa klagomål mot de holländska myn-
digheterna i afseende på några till honom afl!
dessa provinser afträdda kollager. j
New-Orleans Delta skiidrar den härjning
som gula febern för närvarande anställer i
New-Orleans såsom exempellös i de epidemi-
ska sjukdomarnes historia. - Af stadens 80,0001
innevånare anses blott 30,000 såsom icke ac-
klimatiserade och derföre blottställda för sjukdo-
mens härjningar; af dessa bade redan omkring
3000 aflidit och dagligen tillkommo omkring
200, döda. (Den 16 Augusti, de sednaste un-
derrättelsernas datum, dogo 198 personer.)
Fortfar dödligheten att vara lika stark, så skola
tili den 1 September redan 5000 mepniskor
ha aflidit, och denna dag plögar under van-
liga år anses såsom epidemiens utbrottstid,
efter hvilken den vanligen fortgår i minst trel
månader. Fortfar sjukdomen, så komma dess
härjningar att likna svarta dödens i 14 årbun-
dradet, och öfverträffa pestens i London år
1665, då af 500,000 menniskor 60,000 dogo
på ett år. NewOrleans OCrescents berättar
att dödgräfvarne, hufvudsakligen negrer, aflö-
nas med 5 dollars (20 rår rgds) i timman.
Huru stora gula feberns härjningar än äro, så
är dock intet hinder lagdt för offentliga för-
lustelser a? alla slag, regaitor, baler o. 8. V.y
hvilka friskt fortgå liksom tillförene.
Om Cumanas förstöring -erfer man följande
närmare detaljer: Den 15 Juli, sedan om för-
middsgen den skönagete väderlek varit rådan-
de, vände sig vinden plötsligen omkring kl.
2 eftermiddagen till sydlig och ena fjerdedels
timma sednare inträffade den första jordstö-
ten, som emellertid icke uppväckte någon be-
störtning, då dylika jordatötar ofta pläga fö-
rekomma. Men nästan omedelbart. derefter
inträffade en fruktansvärd jordskakning, åtföljd
af förfärande dån och ett tjockt mörker.
Larmet uppstod genom de öfverallt samman-
störtande byggnaderna. Tre kyrkor, kastellet
San Antonio, teatern, tvenne hospitaler, uni-
versitetsbyggnaden, regeringspalatset och ett
stort antal privathus iostörtade ögorblickli-