-Ihelm icke ar gut och hans broder Carl, som al 1831 mäste afträda regeringen, genom forbunds-Ibeslut blifvit förklarad. oskicklig till regent. 0) Braunschweigska blad förneka emellertid jldenna uppgift och påstå, att hertigen tvertalom tänker att förmäla sig. SCHWEIZ. Motståndarne af den liberala regeringen i Tessin ha velat begagna sig af differensen med Österrike för att sätta regeringen i förlägenhet och hade derföre sammankailat en folkförsamling i Lugano till den 22 Aug. Men denna demonstration, som gick ut på att störta regeringen och ersätta den genom en reaktionär styrelse, blef ett fullständigt fiasko. .IJermnt 15 personer infungo sig på uppmaningen och d-nna folkförsamling, fann det rådligast att icke företags någonting. Emeilan österrikiska gränsjägare, som jagade på Graubiindens område, och åtskilliga graubiindniska landtjägare och bönder har en strid egt rum, i hvilken flera österrikare blefvo afväpnade och tillfångatagna. ITALIEN. Från Genua förmäles att grefve Persano, som midt på ljusa dagen satte på grund ångfartyget Governolas, ombord på hvilket befann sig konungen a! Sardinien, nu blifvit af krigsrätten dömd till 6 månaders suspension från sin linieskeppskaptens-grad. Genueserbladet Corriere Mercantile, förmäler, att i Rom och Kyrkostatens provinser nya arresteringar skett, hvarjemte upproriska skrifter, hemliga tryckpressar och revolutionära korrespondenser blifvit tagna i beslag. En bland de häktade, som ångrat sig och bekänt, hade, säger man, ledt myndigbeterna ill förbrytelsens upptäckande. I AMERIKA. Nyare underrättelser från Buenos Ayres, meddelade i franska blad, dock utan angifvande af datum, omförmäla, att Urquiza, förIrådd och öivergifven af en stor delaf de sina, Joch underrättad om general Fiorez och GerIvasio Rosas anmarsch från norcen, upphäft belägringen af Baenos Ayrea, och på sitt ätertåg nedbrännt orten San Isidro. Regeringen Ju Buenos Ayres afskickade ett ångfariyg till hans förföljande. Emellertid hade mani Montevideo, okunnig om den vändning sakerna sålunda tagit, genom stora ansträngningar sammeanbragt nägra tusen dubloxer och afsändt dem till Urquiza för att sätta honom 1 stånd att fortsätta belägringen af Baenos Ayres. Dessa subsidier hafva nu efter Urquizas återiåg ffallit i regeringens af Buenos Ayres. bänder loch kommit synnerligen väl till pass för uppbjelpande af stadens finanser. Man finner för öfrigt att regeringen i Buenos Ayres användt bestickningar i stor skala för att få blokaden upphäfd. Sålunda erfar man att amiral Coe, som kommenderade Urquizas eskader, erhållit en summa af 13,000-dubloner och hans manskap hela sin innestående sold och än ytterligare tre månaders gage. Urquiza hade blifvit underrättad om dessa bestickningsförsök och derföre förordnat att Coe ombord på sina skepp skulle upptaga en truppafdelning af 500 man; Coe vägrade, och det kom till öppen tvist mellan honom och Urquiza, hvarvid regeringen i Buenos Ayres begagnade sig af tillfället för att utföra bestickningen. Penningarne utbetalades af det l af representanikammaren beviljade anslag af 10) millioner piaster pappersmynt (omkring 300,000 piaster silfver). Krigsministern Torres begär dessutom ett anslag af 25 millioner i papper till krigets afslutande. Från Newyo:k berättas att det i Washington skall vara fråga om att af bolländska regeringen fordra utbetalandet af 82,000 piaster i skadestånd till en amerikansk kapten Gibson. Denne Gibson lärer nemligen för om-) kring ett år sedan ha blifvit inspärrad i Batavia såsom anklagad att hafva retat till uppror mot holländska auktoriteterna en prins på det holländska ostindiska kompaniets område. Gibson frigafs emellertid sedermera. -. Den holiöndska domstolen i Indien hade tillerkönt bonom ofvannärnde summa: såsom: skadestånd och detta skulle nn ,utkräfvas. Dessutom lärer kapten Gibson hafva för afsigt att framställa klagomål mot de holländska myndigheterna i afseende på några till honom afl! dessa provinser afträdda kollager. j New-Orleans Delta skiidrar den härjning som gula febern för närvarande anställer i New-Orleans såsom exempellös i de epidemiska sjukdomarnes historia. Af stadens 80,0001 innevånare anses blott 30,000 såsom icke acklimatiserade och derföre blottställda för sjukdomens härjningar; af dessa bade redan omkring 3000 aflidit och dagligen tillkommo omkring 200, döda. (Den 16 Augusti, de sednaste underrättelsernas datum, dogo 198 personer.) Fortfar dödligheten att vara lika stark, så skola tili den 1 September redan 5000 mepniskor ha aflidit, och denna dag plögar under vanliga år anses såsom epidemiens utbrottstid, efter hvilken den vanligen fortgår i minst trel månader. Fortfar sjukdomen, så komma dess härjningar att likna svarta dödens i 14 årbundradet, och öfverträffa pestens i London år 1665, då af 500,000 menniskor 60,000 dogo på ett år. NewOrleans OCrescents berättar att dödgräfvarne, hufvudsakligen negrer, aflönas med 5 dollars (20 rår rgds) i timman. Huru stora gula feberns härjningar än äro, så är dock intet hinder lagdt för offentliga förlustelser a? alla slag, regaitor, baler o. 8. V.y hvilka friskt fortgå liksom tillförene. Om Cumanas förstöring -erfer man följande närmare detaljer: Den 15 Juli, sedan om förmiddsgen den skönagete väderlek varit rådande, vände sig vinden plötsligen omkring kl. 2 eftermiddagen till sydlig och ena fjerdedels timma sednare inträffade den första jordstöten, som emellertid icke uppväckte någon bestörtning, då dylika jordatötar ofta pläga förekomma. Men nästan omedelbart. derefter inträffade en fruktansvärd jordskakning, åtföljd af förfärande dån och ett tjockt mörker. Larmet uppstod genom de öfverallt sammanstörtande byggnaderna. Tre kyrkor, kastellet San Antonio, teatern, tvenne hospitaler, universitetsbyggnaden, regeringspalatset och ett stort antal privathus iostörtade ögorblickli