Sjette allmänpa svenska landtbruksmötet.
(Slut frän N:o 200.)
Professor Arrhenius. Berömligt vore om posessio-
naterva ville ur sinä trädgärdar utdela buskar och
träd ät allmogen. Upsala läns hushällssällskap utde-
lar fruktträd och träd af ädlare löfslag och ger pre-
mier om deras odling lyckas. Det läge ej i allmo-
gens hög att sjelf göra nägra bemödanden i denna
väg, hvarföre man borde komma dem till mötes.
Ryttmästaren Ribbing. - Önskligt vore att eleverna
vid landtbruksskolor finge undervisbing i ympning;,
okullering, m. m.
Herr Nathorst upplyste att genom kongl. majestäts
nädiga reglemente för landtbruksskolorna är under-
visning i trädgårdsskötsel anbefalld.
15:de frågan, som blifvit förbigängen, upp-
togs pu.
Professor Arrhenius. Frågan vere vigtig och om-
fattande. Att af äng bilda åker vore ej svärt, men
vid äåkers igenläggande till. vall vore åtskilligt att
jakttaga com man vanligen försummade. Största fe-
let var att äkern, när den igenlades, ej var i full
växtkraft och besådd med goda frön. Dä detta är
försummadt infinner sig mossbildningen och förstör
all annan vegetation. Hvad är orsaken till den för
öss så missgynnande mossan? Landets roröliga läge
och långsamma och kalla värar, som hindrade al
annan vegetation, men innehälla alla elementer som
fordras för mossans frodande. Är marken deremot
väl betäckt af gräs, kan mossan ej frodas. På det
gräsfrön må gå väl till mäste äfven jorden vara väl
brukad och torflagd. Man bör välja grässlag som
äro för jorden passande. Hos oss brukar man van-
ligen klöfver och timotej, men dä klöfvern visat sig
ofta felslä har timotej blifvit det förnämsta gräsola-
get. Man bör söka efterhärma naturens egen blom-
stermatta och välja gräs af flera slag, sådane som
vanligen förekomma tillsammarvs och helst de som
blomma samtidigt. Man bör iakttaga en blandsing,
som svarar mot jordens natur och laga att man ej
blott får högväxtare gräs, utan äfven bottengräs. Till
bottengräs är hvitklöfver (trifolium repens) god; den
näs visserligen sällan af lian, men den lemnar god
betäckniog ät marken. På fleräriga vallar, är trifo-
lium hybridum (Alsikeklöfver) fördelaktig. Den trif:
ves väl på mergellera med fuktigt löge. - Alopecurus
och lathyrus pratensis, Holeus lanatus och Dactylis
m. fl., förtjera uppmärksamhet. Man må se till
att man väljer fina frön af växter som samtidigt
blomma och bör ej spara på usädet. Timotej bör
ej betas, emedan dess lökartade rot lätt uppryckes af
boskapens tänder. Inga andra vallar böra betas eller
släs andra gängen än de som skola upplöjas. Den
form, som bildar sig öfver sådana vallar, som ej an-
dra gängen skördas, är ett af naturen sjelf tilläm-
nadt täcke, som häller vallen sluten och undanträn-
ger mossan. Är den för tjock bör den om vären
varsamt bortstrykas. För ettäriga vallar är rödklöf-
vern det förnämsta gräset. Timotej bör sås särskildt
om hösten. När man igenlögger tleräriga vallar, bör
man roga tillse att fröet ej är förlegadt. Fröen al
ängskafle förlora lätt sju fröbarhet.
Kapten Adlerborg. - När gräset brukas till torrfoder,
odlas i vår trakt sädana växter som skola växa en-
bart, men på vallar, som brukas till bete, odlas flera
sorter tillsammans. Högst få slags gräs äro till om-
växliog användbara säsom Festucaarterna på lokaler
med fuktigt läge och spugula arterna på högländtare.
17:de frägan.
Herr Nathorst anförde ibland utländska varieteter
af i Sverige inhemska sädesslag, som med framgång
blifvit odlade, italienskt vårhvete och en sort räg från
Odessa. Omnämnde att herr Engel frän Götheborg
kar till salu frön af värrapsat och uppköper skördser
till acgenäma priser. Herr Engel utlemnade äfvev
frön, hvilka den, som emottoge tiem, finge gratis om
skörden misslyckades. Lyckades den deremot ville
han hafva vissa procent deraf.
18:de frågan:
En skrift upplästes från Westerbottens läns hus-
hällssöllskap. Äfven uppltetes en skrift från Elfs
börgs läns hushällssällskap, hvari klagades öfver denv
inom detta lön såsom outrotligt ogräs förekommande
Alchemilla vulgaris (Daggkäpan).
Professor Arrhenius: Ogräsarterna gro dels ettåriga,
dels fleråtiga. De ettåriga, säsom t. ex. landthåfran
(Ci ca få us), kan man lätt bringa i dagen säätt de
go och sedan förstöra dem. Värre är med de mång-
ivriga, såsom den ifrån Rysstanu korna Buris-orien:.
talis, ty Bfrencom man förstör blommorna innen de
gå i frukt, fortplacta de sig genom röttemsa. Tussi-
lago. Fayfara bow utrotas om man bortplockar blom.
mörna om vären. Rubus cesius bör uppskäras. Arte-