då engelska styrelsens örmtanka att icke hand-l!d
löst utkasta brottslingarne, utan först genonmrjsi
en ordentlig uppfostran bereda dem att på) g
andra sidan hafvet återvända till ett bättrelre
lif och finna försoning med -samhället. Ingenne
förbrytare har i sednare tider blifvit deporte-
rad utan att förut hafva genomgått en förbe-
redande kurs af ett års ensamhetsfängelse med be
arbete och undervisning i handtverk, och der-
på två års strängt och noga bevakadt arbete för
det allmännas räkning, På detta sätt har man
sökt att åtminstone till en del reformera dem)hv
Innan man utskickade dem till kolonierna ochbe
öppna en möjlighet för dem att blifva godaltre
och hederliga medborgare i det nya fädernes-de
landet. Men då kommo guldupptäckterna iså
Australien, som gjorde det alldeles omöjligt hv
att vidare skicka några brottslingar dit, ochrar
man spekulerade länge på medel att ersätta!rik
detta straffsätt och tillika göra hemlandet sjelftsk;
tillgodo all intelligens och arbetskraft som ett
kunde återvinnas från brottet. Det praktiskalfje!
England förstår att uppskatta värdet af denha
menskliga individen, desto högre i sammalho
mån det hållit sig obesmittadt af den tyskal-
filosofiens ihåliga idger om den abstrakt -
staten. a
Den nya planen är i körthet följande i
dast de värsta förbrytarne, hvilka FK i En:
vit dömda till mer än 14 års dept uttills blif-
ännu verkligen sändas öfver hafr ation, skola
till den mera obebodda vestra .et nemligen
stralien, hvarifrån de oömöjli delen af Au-
2g fram till de ordnade s? gen kunna leta
östra sidan och till guldr .mhällena på den
grantsköp; dessa kolonie ainornas: förledande
RN L kunna ej ännu um r äro i sin barndom
örbrytare som hittills .oära tvångsarbetet. De
Pportation på kortare . blifvit dömda till de-l:
YR det störs tid, och dessa äro utan
rittilla 4 första dr sta antalet, skola i framtiden
i p e enslig 2len at sin strafftid liksom
Ne ylika arv oetsfängelse uti Pentonville
rdeta uti de .stalter, hvarest de få i cellerna
fali av yrken de kunna, eller Jära ettl:
lödar sig kunna något, hvarjemte man be-l;
om rö att omskapa deras inre menniska
je genor igions- och annan undervisning. När
ill Port agätt denna första period flyttas de
illfälle and, Dartmoor eller andra platser, der
gifves till stora arbeten, såsom sten-
orott, de Av
nrätta hamnanläggningar och så vidare, samt
inde; .s der till ett slags straffarbetskompanier,
vä d : sträng uppsigt och disciplin. Sedan de
fter etta sätt tillbragt en tiderymd, afpassad
Ör? : naturen af deras förbrytelse och det upp-
v inde de iakttagit under sin strafftid, men
aligen omfattande en tid af två år, kunna
erhålla ett permissionskort, som ger dem
ittighet att söka sig arbete och utkomst på egen
aand, men likväl så att de ända till dess
strafftiden utlöper stå under ordningsauktori-
teternas stränga uppsigt, för att försäkra sig
om att de verkligen på hederligt sätt förtjena
sitt uppehälle och icke falla tillbaka i sina
fordna vanor och bland sina fordna kamrater.
Detta är den svåraste punkten i den nya Ja-
gen, som bäst pröfvar om den är praktisk el-
ler ej. Dessa permitterade skola nuj från och
med den 1 September användas hemma pål
samma sätt som de förut användes i koloni-
erna.
När man känner engelsmännens ömtålighet
för personlig beröring med personer, om hvil-
kas aktningsvärda karakter och uppförande de
ej haft tillfälle att göra sig förvissade — hvil-
ket nationaldrag är grumden till deras kända
slutenhet mot obekanta främlingar — så kan
man visserligen tvifla huruvida ej äfven de
bäst reformerade förbrytare skola i sina före-
gående förbrytelser hafva ett brännmärke som
afskrämmer hederligt folk från att ge dem ar-
bete och förtroende. Men regeringens med-
lemmar, som bragte in billen, tyckas i detta
hänseende vara lika sanguiniska som . parla-
mentet, hvilket antog den. Det är sannt,
säga de, att nästan hvarje husbonde här hit-
tills haft en fördom mot begagnande af brotts-
lingars arbete, som gjort saken nästan omöj-
lig. Men å andra sidan har på allra sista ti-
den en betydande förändring inträdt på ar-
betsmarknaden; arbetet är hvarken så tillräck-
ligt, billigt eller undergifvet som det brukade
vara. I stället för att två arbetare söka efter en
mästare, söka nu två mästare ofta en arbetare;
med ett ord, efterfrågan af arbetskraft har ge-
nom de starka utvandringarne och guldupp-
täckterna blifvit nästan lika liflig i moderlan-
det som den är i kolonierna. Så länge he:
derliga arbetare kunde fås i öfverflöd voro
mästarne naturligtvis och med rätta nogräk-
nade att ej använda andra än dem som hade
goda betyg och hvilkas föregående uppförande
var dem bekant. Men nu, när arbetarne blif-
vit nästan öfverallt upproriska och ofta kunna
bestämma sina egna vilkor samt ej sällan göra
det med öfvermod och mindre samvetsgrann-
het, kan man ej vänta att mästarne alltid skola
vara så skrupulösa och nogräknade, och der
arbetare äro sällsynta kunna arbetare af alla
klasser och beskaffenheter lätt finna syssel-
sättning och förtjena sin rikliga utkomst. Men
der detta ej kan ske med någorlunda lätthet,
hvilket väl till en början kan ha sina svårighe-
ter, skola de permitterade företrädesvis använ-
das vid stora arbeten för allmän räkning; så-
som hamnar, fyrbåkar, broar Oo. 8. v., och
man hoppas att när de på ett oförvitligt sätt
genomgått en del af sin strafftid, skola de anses
tillräckligt rentvättade för att åter kunna in-
förlifvas med den likformiga massan af he-
derliga arbetare.
Vi hafva trott det vara af intresse att nå-
got omatändligare redogöra för denna plan,
emedan den betecknar ett vigtigt stadium i der
kriminella politikens utveckling hos ett hög!
civiliseradt folk. Hvarje samhälle börjar gerna
ÖAR TY I SPE FE YE FYR PI on SA
G