M a oi
I skadkiga utdun fin-
ner framför allt är faliet med koleramiasman.
Måhända är detta således icke en olämplig tid,
att söka skärskåda frågan om renlighetsåtgär-
der för hufvudstedena något mera i dess hel-
het och sammanhang, samt tillse huruvida
icke en förbättring i sjelfva systemet eller me-
toden är verkställbdar,
Den svåraste uppgiften då ran vill bibe-
hålla renlighet och frisk luft inom en stor stad
är den som zngår renhållningen i husen. En
kort upplysning huru härmed på nigra olika
ställen förfares torde ej vara ur vägen, för att
jemföra de oiika sätten och deraf draga sina
slutsatser om dei mest ändamålsenliga. Uu
alla större städer i Frankrike är en serskild
reservoar under jorden vanligen murad för att
emottaga orenligheten genom skorstenspipor
eller kanaler från de serskilda våningarna.
Dessa reservoarer tömmas sällan, standom en
gång om året, stnndom hvartanzat eller tredje
är. Om detta i ett afseende är beqvämligt,
så medföljer dock vänligen det onda, att från
de uti reservoaren i förrutnelseprocess befint-
Jiga ämnena utveckla sig ea blandning al samma
ohelsosamina, och i förhållande til deras in-
tensitet, mer eller mindre giftiga gaser som
ifrån afträdeshusen i Stockholm, fastän de icke
kunna sprida sig så mycket der såkallade
Wwaterclosets begsgnas, hvilka på de sednare
ären i Frankrike blifv:t mera allmänna. Bort-
förandet af orenligheten utgjorde dock länge
det gvåraste problemet, emedan reservoarernas
tömmande förorsakade en så olidlig och för-
pestande stank, ait hela qvarteret för tilföl-
let öfsergafs af alla som bade någoa annan
tillflykt. Numera begagnas härtill stora fat
eller tunnor, liknande stora öl- eller viapipor
hvilka fyllas raedelst pumpning, samt deref-
ter tillsprundas så ait luktorganerna äro föga
besvärade deraf, belst som transporterna all-
tid ske tidigt på morgnarna,
I London äro hvalt eller kloaker — såkal-
lade sewers — anlagda under gatorna, i hvilka
orenligheten nedflyter frin de i boningshusen
anbragts waterclosets. Hufvudkanalerna löpa
aed i Themseflodea, och det uppstigande flod-
vatinet tager smutsen med sig när det åter
faller under ebbtiden. Som denna ebb och
flod förnyas hvar sjette timma spolas kana-
lerna rena i alla de delar af staden dit tid-
vattnet hicner. Men der detta ej är händel-
gen, eller smutsen ej på annat sätt bortsköl-
jes ör luften i kloakerna så förpestad, att
exempel j saknats att personer zom kommit
att stadna på gåtan utmed något af de galler
som äro anbregta för ait hedsläppa regnet från
gatan, och sålunda råkat inandas den uppsti-
gande gasblandningen, med ens betagits af
vanmakt och fallit omkull, äfvensom det ofta
befunnits att en ständig sjuklighet varit rå
dande i boningar som hait sina fönster ome-
deibart i närheten af dessa öppningar.
I Köpenhamn, der ifrågavarande inrättnin-
gar befiona sig ungefär på samma fot som Ii
Stockbolm, ehuru så till vida något bättre,
ait waterclosets (de flesis läsare känna troligen
huru dessa äro beskaffade, utan att det be-
höfs i detalj beskrifva dem) der äro någo:
mera begagnade än ho3 oss, der de nästan alls
icke finnas, har mar, för att afbjelpa de öf-
verklagade olägenheterna, likaledes varit be-
tänkt på och besiutat införa ett kloaksystem.
och kommunen är beredd ait för denna in-
rättning, tillika med en vattenledning och gas
lysning, utgifva två millioner riksbankdaler.
Vi tro för vår del att uti denna plan, hvad
kloakerna beträffar, ligger ett misstag, och
skola här nedan förklara skälet för denna me-
ning, men nämna nu blott i förbigående
sjelfva faktum.
I Stockholm ändtligen är det en hvar be-
kant på hvad punkt denna inrättning befinner
sig. På gårdar eller vindar i husen befinna
sig, visserligen ej för högt räknadt, 12 å
16,000 kärl om en halftunnas rymd hvardera,
hvilka icke tömmas oftare än de bliivit brädd-
falla samt uoder tiden utgöra lika många in-
rättningar för ett ständigt utvecklande af skad- !
liga och vid en viss grad afintensitet positift
giftiga gaser (hvilket red en numera obe-
stridlig visshet Er utrönt af vetenskapen).
Dessa kärl öro af trä, hvilket har en stor be-
nägenhet att insupa ammoniak och de viga
illaluktande ämnena, sä att när kärlen bytas l
om luktar det temrma kärlet nästan värre än det
fyllda som nyss borttagits,
Det skulle vara högligen intressant att ge-
nom vetenskapen få uträknadt huru mångsl
kubikfot af den giftiga gasen ett sådant half-
tunnekärl utvecklar i dygnet.
Till råga på slitsarmans bäras dessa tunnor
genom gatorna för att bortföres. På det detta
emellertid ej må blifva alltför besvärande för
dem som möta, skall det ske nattetid, emel-
lan klockan 9 på aftonen och 5 på morgonen.
Följden af denna sistnämnda mesyr, hvar: l
nödvändighet för öfrigt icke kan nekas, är att,
då ringklockor till portarne här finnas på gan-l
ska få stölen, hafva bufvudstsden3 invånare
som oftast det nöjet att blifva väckta midt i
natten af renhållningshjonens buitande medl
sina stinger emot näp port i grannskapet.
för att få till lifs en dräng eller jungfru i
hus:t ait öppna för dem, och derutöfver har!
men den agremangen, att dessa renhållnings-
hjon, som af lätt förklarliga skäl icke kunnal
räknas til de mest aktoingsvärda och pålitliga
af samhällets medlemmar, helst då deribland
siundom förekommer en och aznan som varit!
straffad för stöld, få godt tillfälle att lära
känna rummens belägenhet i husen.
Om allt detta lägges tillsammans, hvaraf,
såsom vi skulle tro, ingenting är skildradt:
med öfverdrift, utan helt enkelt efter sanna j
förhållandet, så kan det icke vara serdeles
vågadt att påstå, att om man ville försökel
inrätta en renhållningsanstalt så bakvändt som
möjligt, så skulle den göras precist sådan!
som den här befintliga; och att vi Stockholms-
boer, som aunars äro så fint folk, kunnat åt-
nöja oss dermed snart sagdi sedan urminnes-
tider utan att försöka erhålla någon förbättring,
kan omöjligen förklaras genom annat än va;
nans allmakt, som gör uthärdardet af hvad!
gom helst möjligt. Det bör också visst icke