M a oi I skadkiga utdun finner framför allt är faliet med koleramiasman. Måhända är detta således icke en olämplig tid, att söka skärskåda frågan om renlighetsåtgärder för hufvudstedena något mera i dess helhet och sammanhang, samt tillse huruvida icke en förbättring i sjelfva systemet eller metoden är verkställbdar, Den svåraste uppgiften då ran vill bibehålla renlighet och frisk luft inom en stor stad är den som zngår renhållningen i husen. En kort upplysning huru härmed på nigra olika ställen förfares torde ej vara ur vägen, för att jemföra de oiika sätten och deraf draga sina slutsatser om dei mest ändamålsenliga. Uu alla större städer i Frankrike är en serskild reservoar under jorden vanligen murad för att emottaga orenligheten genom skorstenspipor eller kanaler från de serskilda våningarna. Dessa reservoarer tömmas sällan, standom en gång om året, stnndom hvartanzat eller tredje är. Om detta i ett afseende är beqvämligt, så medföljer dock vänligen det onda, att från de uti reservoaren i förrutnelseprocess befintJiga ämnena utveckla sig ea blandning al samma ohelsosamina, och i förhållande til deras intensitet, mer eller mindre giftiga gaser som ifrån afträdeshusen i Stockholm, fastän de icke kunna sprida sig så mycket der såkallade Wwaterclosets begsgnas, hvilka på de sednare ären i Frankrike blifv:t mera allmänna. Bortförandet af orenligheten utgjorde dock länge det gvåraste problemet, emedan reservoarernas tömmande förorsakade en så olidlig och förpestande stank, ait hela qvarteret för tilföllet öfsergafs af alla som bade någoa annan tillflykt. Numera begagnas härtill stora fat eller tunnor, liknande stora öleller viapipor hvilka fyllas raedelst pumpning, samt derefter tillsprundas så ait luktorganerna äro föga besvärade deraf, belst som transporterna alltid ske tidigt på morgnarna, I London äro hvalt eller kloaker — såkallade sewers — anlagda under gatorna, i hvilka orenligheten nedflyter frin de i boningshusen anbragts waterclosets. Hufvudkanalerna löpa aed i Themseflodea, och det uppstigande flodvatinet tager smutsen med sig när det åter faller under ebbtiden. Som denna ebb och flod förnyas hvar sjette timma spolas kanalerna rena i alla de delar af staden dit tidvattnet hicner. Men der detta ej är händelgen, eller smutsen ej på annat sätt bortsköljes ör luften i kloakerna så förpestad, att exempel j saknats att personer zom kommit att stadna på gåtan utmed något af de galler som äro anbregta för ait hedsläppa regnet från gatan, och sålunda råkat inandas den uppstigande gasblandningen, med ens betagits af vanmakt och fallit omkull, äfvensom det ofta befunnits att en ständig sjuklighet varit rå dande i boningar som hait sina fönster omedeibart i närheten af dessa öppningar. I Köpenhamn, der ifrågavarande inrättningar befiona sig ungefär på samma fot som Ii Stockbolm, ehuru så till vida något bättre, ait waterclosets (de flesis läsare känna troligen huru dessa äro beskaffade, utan att det behöfs i detalj beskrifva dem) der äro någo: mera begagnade än ho3 oss, der de nästan alls icke finnas, har mar, för att afbjelpa de öfverklagade olägenheterna, likaledes varit betänkt på och besiutat införa ett kloaksystem. och kommunen är beredd ait för denna inrättning, tillika med en vattenledning och gas lysning, utgifva två millioner riksbankdaler. Vi tro för vår del att uti denna plan, hvad kloakerna beträffar, ligger ett misstag, och skola här nedan förklara skälet för denna mening, men nämna nu blott i förbigående sjelfva faktum. I Stockholm ändtligen är det en hvar bekant på hvad punkt denna inrättning befinner sig. På gårdar eller vindar i husen befinna sig, visserligen ej för högt räknadt, 12 å 16,000 kärl om en halftunnas rymd hvardera, hvilka icke tömmas oftare än de bliivit bräddfalla samt uoder tiden utgöra lika många inrättningar för ett ständigt utvecklande af skad! liga och vid en viss grad afintensitet positift giftiga gaser (hvilket red en numera obestridlig visshet Er utrönt af vetenskapen). Dessa kärl öro af trä, hvilket har en stor benägenhet att insupa ammoniak och de viga illaluktande ämnena, sä att när kärlen bytas l om luktar det temrma kärlet nästan värre än det fyllda som nyss borttagits, Det skulle vara högligen intressant att genom vetenskapen få uträknadt huru mångsl kubikfot af den giftiga gasen ett sådant halftunnekärl utvecklar i dygnet. Till råga på slitsarmans bäras dessa tunnor genom gatorna för att bortföres. På det detta emellertid ej må blifva alltför besvärande för dem som möta, skall det ske nattetid, emellan klockan 9 på aftonen och 5 på morgonen. Följden af denna sistnämnda mesyr, hvar: l nödvändighet för öfrigt icke kan nekas, är att, då ringklockor till portarne här finnas på gan-l ska få stölen, hafva bufvudstsden3 invånare som oftast det nöjet att blifva väckta midt i natten af renhållningshjonens buitande medl sina stinger emot näp port i grannskapet. för att få till lifs en dräng eller jungfru i hus:t ait öppna för dem, och derutöfver har! men den agremangen, att dessa renhållningshjon, som af lätt förklarliga skäl icke kunnal räknas til de mest aktoingsvärda och pålitliga af samhällets medlemmar, helst då deribland siundom förekommer en och aznan som varit! straffad för stöld, få godt tillfälle att lära känna rummens belägenhet i husen. Om allt detta lägges tillsammans, hvaraf, såsom vi skulle tro, ingenting är skildradt: med öfverdrift, utan helt enkelt efter sanna j förhållandet, så kan det icke vara serdeles vågadt att påstå, att om man ville försökel inrätta en renhållningsanstalt så bakvändt som möjligt, så skulle den göras precist sådan! som den här befintliga; och att vi Stockholmsboer, som aunars äro så fint folk, kunnat åtnöja oss dermed snart sagdi sedan urminnestider utan att försöka erhålla någon förbättring, kan omöjligen förklaras genom annat än va; nans allmakt, som gör uthärdardet af hvad! gom helst möjligt. Det bör också visst icke