IV brikerna tillegnade sig de bästa rudimaterierna o öfvervunno handarbetet. Machinerna voro dock län ej farliga för den norrländska industrieh. Preside ten von Hartmansdorff medhade från expositionen Berlin prof på machinlärfter, med hvilka de no; ländska ganska väl kunde täfla, i synnerhet.i frå; om de fita-qvaliteterna. Det visade sig att mede sorterna egentligen voro föremål för fabrikerna. Fit vudsaken vore för den norrländska industrien att: net beredes bättre och för bättre pris. Huru sks man kunna få borrländningen att göra sitt lin li vackert som det belgiska? En hufvudsaklig sväri het vore den långsamma rötningen. Omtalade ä skilliga försök till chemisk rötning. Clausens m tod med kolsyradt natron. En belgier hade försöl med diostos. Schenska metoden. Watts och Buch: nans försök. Frågan vore huru läng periferi för ri limateriernas beredning kunde tälas. Man ansäge mil. Finge man anse Buchanans ide lyckad kund man hoppas få en linnperötningsanstalt i hvar socker Hr A. Nathhorsi hade i Belgien imhemtat metoden fö linets beredning, för att sedan lära norrländska allms gen ett bättre behandlingssätt. De samlades gern Ivid kyrkorna och voro uppmärksamma och läraktiga Almen invände: detta är visst rätt och bra, herre, me Slgöra vi oss besvär med att göra bättre lin, få vi e mera betalt derför. Linet kan aldrig odlas i sto skala, utan synes det vara Skaparens mening att li tet deraf skall odlas vid hvar koja. Anförde exem pel från Irland och Belgien. Om allmogen ock kund förmås att odla lin och draga deraf den nytta son Jvederbör, möta dock svärigheter vid afsättningen -I Produktionen i Irland hade på sednare tid betydlig stigit. Hr Hedlund anförde nägra erfarenheter avgående ce försök, som i Nerike blifvit gjorde, med linodling Hr Nathhorst. Ea bland invändningarna mot lin. Hodlingen vore att linet suger jorden. Ett stort fel ä; latt linfröet säljes; det borde uppstillas, Linet intar tjen ringa del afäkern. Kemiska undersökningar hafva ) visat att det iringa grad suger jordea. Genom att tillJvarataga den väta spillniogen från ladugården skulle man göra sig mera till gagns än san nu förlorar genom att beså några tunnland med lin. Kännare betala mindre pris för lin som växt på gödsladt fält, och igenkänna det. Hänvisade på den omätliga vigten af att hafva Jlinet såsom husslöjd. 39:de frågan. En skrift upplästes af brukspatron Hesselgren angående hans försök att af bränntorf bereda kol. : Major Geijerstam omnämnde att fullmäktige i jernkontoret intresserat sig mycket för denna sak och i anseende till frögans vigt för jernhandteringen, borde försök uppmuntras åf jernkontore. Presidenten Gyllenhaal. Vid Härlingstorp funnes en torfmossa som varit skog, den i sagorna omtalade Tranums skog. Hade visat Berzelius prof på torfven och hade han förklarat den vara den bästa som han sett. Hade hemkört 60,000 st. och försökt kola den i en i jorden uppgräfd grop, der torfven lades hvarftals och pätändes samt öfvertäcktes med jord. Försöket hade lyckats väl. Vid Korgslena funnes äfven god torf. Prof. Arrhenius hänvisade på den vigt torfven hade dels säsom gödningsmedel til att öfverströ latrinspillnivg för att borttaga dess svära lukt. 40:de frågan. Bergmästaren von Scheele, Allmogens lif behöfde äfven försköning och nägon njutning som kunde motväga bränvinsbegäret. För att utrota kroglifvet borde man göra hemlifvet angenämt oeh derföre försköna hemmet. Den generation som nu växte upp i folskolorna, finge visserligen undervisning i trädgårdsodling, men länge dröjde innan den hunne göra sitt inflytande gällande. Allmogen vore isynerhet rädd för kontanta utgifter. Ofta finge hen af fröhandlare köpa frön som voro odugliga, hvarigenom den afskräcktes från dylika försök. Derföre borde man anstalta att säkra frön höllos allmänheten tillbanda för goda priser och bestämma premier för u dragna växter och lyckade försök. Köksträdgården , vore den som först borde uppmuntras, sedan frukträdgärdeo. Allmogens bord vore ganska sparsamt vesatt. Trött vid sin äret om enahanda spis grepe bonden ofta för variations skull till flaskan. Genom! tt uppmuntra köksoch fruktträdgärden borde man L vereda honom ett bättre och mera varierande bord. Prädgärdsodling vore en för allmogens förädling lämpig, säsom stående på öfvergängenfrån lanatiif till kön konst. Kapten Adlerborg. Trädgårdsodlivg af allmogen I! vorde pä allt sätt uppmuntras, emedan den förfinade ( less seder. Allt efter som bostäderna, hvari folk efva, försämras, försämras äfven deras inre menniFa. Vär allmoges bostäder låge ofta på kala baekar, eras lif. Man borde bereda dem komfort och trefnad hemmet. Possessionaterna borde skänka allmogen A äd ur sina trädskolor. Om vi ock mäste misströsta u m ait kunna kasta öfver vära anläggningar den glans, v! m söderns lyckliga natur eger, borde vi dock kunna d ra våra hem för oss angenäma och kära. i EERO