IV brikerna tillegnade sig de bästa rudimaterierna o
öfvervunno handarbetet. Machinerna voro dock län
ej farliga för den norrländska industrieh. Preside
ten von Hartmansdorff medhade från expositionen
Berlin prof på machinlärfter, med hvilka de no;
ländska ganska väl kunde täfla, i synnerhet.i frå;
om de fita-qvaliteterna. Det visade sig att mede
sorterna egentligen voro föremål för fabrikerna. Fit
vudsaken vore för den norrländska industrien att:
net beredes bättre och för bättre pris. Huru sks
man kunna få borrländningen att göra sitt lin li
vackert som det belgiska? En hufvudsaklig sväri
het vore den långsamma rötningen. Omtalade ä
skilliga försök till chemisk rötning. Clausens m
tod med kolsyradt natron. En belgier hade försöl
med diostos. Schenska metoden. Watts och Buch:
nans försök. Frågan vore huru läng periferi för ri
limateriernas beredning kunde tälas. Man ansäge
mil. Finge man anse Buchanans ide lyckad kund
man hoppas få en linnperötningsanstalt i hvar socker
Hr A. Nathhorsi hade i Belgien imhemtat metoden fö
linets beredning, för att sedan lära norrländska allms
gen ett bättre behandlingssätt. De samlades gern
- Ivid kyrkorna och voro uppmärksamma och läraktiga
Almen invände: detta är visst rätt och bra, herre, me
Slgöra vi oss besvär med att göra bättre lin, få vi e
mera betalt derför. Linet kan aldrig odlas i sto
skala, utan synes det vara Skaparens mening att li
tet deraf skall odlas vid hvar koja. Anförde exem
pel från Irland och Belgien. Om allmogen ock kund
förmås att odla lin och draga deraf den nytta son
Jvederbör, möta dock svärigheter vid afsättningen
-I Produktionen i Irland hade på sednare tid betydlig
stigit.
Hr Hedlund anförde nägra erfarenheter avgående
ce försök, som i Nerike blifvit gjorde, med linodling
Hr Nathhorst. Ea bland invändningarna mot lin.
Hodlingen vore att linet suger jorden. Ett stort fel ä;
latt linfröet säljes; det borde uppstillas, Linet intar
tjen ringa del afäkern. Kemiska undersökningar hafva
) visat att det iringa grad suger jordea. Genom att till-
Jvarataga den väta spillniogen från ladugården skulle
man göra sig mera till gagns än san nu förlorar genom
att beså några tunnland med lin. Kännare betala mindre
pris för lin som växt på gödsladt fält, och igenkänna
det. Hänvisade på den omätliga vigten af att hafva
Jlinet såsom husslöjd.
39:de frågan. En skrift upplästes af brukspatron
Hesselgren angående hans försök att af bränntorf
bereda kol. :
Major Geijerstam omnämnde att fullmäktige i jern-
kontoret intresserat sig mycket för denna sak och i
anseende till frögans vigt för jernhandteringen, borde
försök uppmuntras åf jernkontore.
Presidenten Gyllenhaal. Vid Härlingstorp funnes en
torfmossa som varit skog, den i sagorna omtalade
Tranums skog. Hade visat Berzelius prof på torfven
och hade han förklarat den vara den bästa som han
sett. Hade hemkört 60,000 st. och försökt kola den
i en i jorden uppgräfd grop, der torfven lades hvarf-
tals och pätändes samt öfvertäcktes med jord. För-
söket hade lyckats väl. Vid Korgslena funnes äfven
god torf.
Prof. Arrhenius hänvisade på den vigt torfven hade
dels säsom gödningsmedel til att öfverströ latrinspill-
nivg för att borttaga dess svära lukt.
40:de frågan. Bergmästaren von Scheele, Allmogens
lif behöfde äfven försköning och nägon njutning som
kunde motväga bränvinsbegäret. För att utrota krog-
lifvet borde man göra hemlifvet angenämt oeh der-
före försköna hemmet. Den generation som nu växte
upp i folskolorna, finge visserligen undervisning i
trädgårdsodling, men länge dröjde innan den hunne
göra sitt inflytande gällande. Allmogen vore isyner-
het rädd för kontanta utgifter. Ofta finge hen af
fröhandlare köpa frön som voro odugliga, hvarigenom
den afskräcktes från dylika försök. Derföre borde
man anstalta att säkra frön höllos allmänheten till-
banda för goda priser och bestämma premier för u
dragna växter och lyckade försök. Köksträdgården ,
vore den som först borde uppmuntras, sedan frukt-
rädgärdeo. Allmogens bord vore ganska sparsamt
vesatt. Trött vid sin äret om enahanda spis grepe
bonden ofta för variations skull till flaskan. Genom!
tt uppmuntra köks- och fruktträdgärden borde man L
vereda honom ett bättre och mera varierande bord.
Prädgärdsodling vore en för allmogens förädling lämp-
ig, säsom stående på öfvergängen- från lanatiif till
kön konst.
Kapten Adlerborg. Trädgårdsodlivg af allmogen I!
vorde pä allt sätt uppmuntras, emedan den förfinade
(
less seder. Allt efter som bostäderna, hvari folk
efva, försämras, försämras äfven deras inre menni-
Fa. Vär allmoges bostäder låge ofta på kala baekar,
eras lif. Man borde bereda dem komfort och trefnad
hemmet. Possessionaterna borde skänka allmogen A
äd ur sina trädskolor. Om vi ock mäste misströsta u
m ait kunna kasta öfver vära anläggningar den glans, v!
m söderns lyckliga natur eger, borde vi dock kunna d
ra våra hem för oss angenäma och kära. i
EERO