mart balansfrågan erhållit den utredning, som i 11:
af den för Kongl. Kammarrätten utfärdade instruk-!
ion föreskrefve, direktionen skulle till kongl.: kam-
narrätten öfverlemna ej mindre utslag än alla tilll;
rägan hörande handlingar jemte tillgängliga upplys-
vingar i ämnet. j
Ett sådant utslag, af direktionen meddeladt den 15
nästlidne Juni, har också under den 1 innevarande l;
Augusti underställningsvis till kong!l. kammarrätten li
nkommit, ätföljd af den balansräkning, som för det-!
samma legat till grund sami ai qvarstadsinstrumentet:
4 Möllers lösegendom, äfvensom de öfeer ofvan ora-l!
förmälte undersökning inför öfverstäthällareembetet!
ör polisärender hällne protokoller blifvit af öfverstät-!
nällareembetet med skrifvelse den 26 nästlidne Juli lj
ill kongl. kammarrätten iasände, hvarefter alla dessa !
nandlingar blifvit af kongl. kammarrätten till advo
retfiskalsembetets åtgärd remitterade.
Utaf den upprättade balansräkningen inhemtas, hu-
ruledes förrymde kamereraren Möller är vorden till
redovisning päförd tillhopa Trettiosju tusen sexhundra-
ittatioen riksdaler tre skillingar fyra runstycken banko,
deraf Trettiosex tusen sjuhundra riksdaler kapitalvärde
för ätta styeken at Möller bos särskilda personer pant-
såtte skuldebref, dem han utur drottninghusets kassa
kista tillgripit, samt äterstoden, niohundraättatioen
riksdaler tre skillingar fyra runstycken, utgörande
trenne kontanta uppbördsposter, nemligen en hos Möl-
ler vid 1852 ärs utgäng ionestående behällning at
sextiosju riksdaler trettiofem skillingar fyra runstyc-
ken, oredoviste hyresmedel åttatio riksdaler samt det
af Möller uppburna statsanslag till drottninghuset för
1853 ärs första qvartal, hvaremot Möller, ä andra si-
dan, fått sig godtgjorde ätskillige uti balansräkningen
specificerade utgiftsposter, tillsammans Ett tusen ätta
hundra fsratio riksdaler tjuguätta skillingar ätta run-
stycken; så att den redovisningsbrist, hvarföre afvikne
kamereraren Möller skulle häfta, uti besagde räkning
upptages till Trettiofem tusen ätta hundra trettiofem
riksdaler tjugutvå skillingar ätta runstycken banko.
Och har direktionen öfver drottninghuset; genom dess
ofsvanberörde utslag fastställt desse trettiofem tusen
å4ttahundra trettioferh riksdaler tjugutvå skillingar åtta
röostyeken säsom Möllers genom olofligt tillgrepp äsam-
kade balans, att af honom ätergäldas med ränta till
sex för hundrade om året å hvarje af de uti de till-
gripne skuldebrefven reverserade summor, frän de da-
gar, räntan icke kommit Drottninghuset - till godo;
hvarjemte och med anledning deraf, att Möller skall
appburit och å Drottninghusets vägnar qvitterat del
sjuhundra sjuttiofem riksdaler banko, Drottainghuset
tillkommande ränta utaf hr f. d. justitiekansleren
Bergenschöld, dels ock tvähundra ättetiofem riksdaler
lika beskaffade medel utaf kaptenen Belfrage, ehuru
ingen af dessa poster hvarken blifvit af Möller insatte
i banken eller Drottninghuset i räkenskaperne godt-
gjorde, direktionen förklarat, att; enär det af laga
atredning berodde, om oeh till hvad belopp ifrägava-
rande räntemedel skulle anses hafva blifvit till Drott
ainghuset rätteligen betalde, och huruvida således
någon förlust härigenom uppkomme för Drottning-
huset, direktionen fanne s:g böra endast bestämma,
att det belopp Drottninghuset sålunda förlorade, jem-
väl borde, säsom en genom tillgrepp uppkommen pro-
prie balans; af Möller återgäldas med sex procents
ränta från den eller de dagar, medlen bordt i Drott-
ninghusets kassa inflyta.
Säväl i detta utslag, som uti balansräksingen, äro
tvenne saker sammanblandade, hvilka enligt advokat-
fiskalsembetets äsigt, med hrarandra likväl icke ega
någon gemenskap;: Man har nemligen gjort kamere-
raren Mölles till uppbördsman och ansvarig redogö-
rare ieke blott för Drottninghusets ärliga inkomster,
utan äfven för de Dröttninghuset tillhöriga fonder,
hvilkas räntor ingå bland de ärliga inkomsterne och
ufgöra ett väsendtligt bidrag till denna inrättnings
vidmakthällande.
Aädvokatfiskalsembetet godkänner, för sin del, dep
förra åtgärden, enär den icke saknar grund för sig i
så väl nu gällsnde som äldre reglementen för Drott-
ninghusets styrelsg- och förvaltning, och det jemväl
ligger i sakens natur, stt den tjensteman, som om-
besörjer de löpande utgiftorno, också skall stä ij
uppbördsmanna-ansvar för de till bestridande af dessa
utgifter inflytande medel samt följakteligen vara både
behörig och pligtig att desse sednare under sådant
ansvar emöttaga och qvittera. Men annorlunda för-
häller det sig med sjelfva de räntebärande fonderne.
Dessa: kunna icke betrakias såsom) någon till kame-
rerarens befattnipg hörande uppbörd, emedan de be.
stX utaf medel, som blifvit utlänte möt säkerhetshand-
tingar och sälunda icke äro att hänföra till de kon-
tanta tillgångar, hvilka alltid och städse mäste för de
löpande utgifterna vara att päräkna. Denna skillnad
dar direktionen sjelf äfven vitsordat. genom sitt uti
skrifvelsen till kongl. kammarrätten gjorda tillkänna-
gifvande att ifrågavarande säkerhetshandlingar icke
varit anförtrodda ät kamererared utan legat förvarade
under direktionens egen värd) utiren kässakista; til
Ihvilkem en af direktiorens ledamöter haft nyckeln,
samt att det endast Yarit genom ätkomsten af denua
ljayckel; Hvarföre sättet ännu vore okändt, som Möller
fatt tillfällevatt säkerhetshandlingarne olofligen till
Igripa och på sätt som skett, förskingra.
! Kan nu den balans som härflyter från säkerhets-
handliegarnes förskingrande, icke tilläggas egenska-
pen af tiligrepp utaf den uppbörd; som kåmereraren
Möller å tjenstens vägnar, haäftoch mäste hafva sig
kanförtrodd, så följer deraf, att trögan så välom detta
tillgrepp som avgående påföljden af detsamma för
Möller icke heller bör i den för pröfningen af kro-
nouppbördsbalanser stadgade ordning behandlas, samt
katt direktionen öfver Drottainghuset säledes orätt för
tarit, tom uti balansräkningen lätit intaga och der-
bfter uti sitt atslag; såsom Möllers i tjensten genom
tillgrepp åsamkade balans, fastställt hvad han genom
bäkerhetshandlingarnes pantsättande förskiograt af
IDrottsingbusets tiligängar; och då direktionens ät-
gärd, att, fastän dec ännu icke blifvit slutligen af-
bjordt, buruvida de af Möller qvitterade räntemedel
från br f. dl jostitiekansleten Bergenschöld och kap-
tenen Belfrage mä atses våra till Drettnioghus:trät
teligen inbetalds;j iikväl isgå i bedömande at Möl
ters: ansvarighet för dessa medel ech ställa den i be-
roende af den utgång, trvistefrägan om hans behörig-
het till medlens emottagande ä Drotininghusets väg-
har: kusde erhåBa, strider emot en laga rättegångs-
brdnming; så föranlätes advokatfiskalsembetet vördsamt
yrka, det direktionens nå underställda utslag mätte
till all kraft och verkan undanrödjas, med förkla-
rande, att hvad Möjler genom säkerhetsbandlingarnes
pantsättning; förskiögrat af Dröttninghusets tillgän-
gar. ieke ipnefattar egenekapen af någon utaf konem
A innehafd uppbörd äsamkad balans, och att denna
fråga således icke borde at direktionen handläggas i
Hen ordniag, som för kronobalansmäls behandling är
genom särskildte författningar föreskrifvet, hvadan
kongl. kammarrätten ej heller är betörig att ingå i
pröfning och bestämmande af det ansvar, hvartill Möl-
ler för berörde törskingring må hafva gjort sig för-
fallen; samt att det skall äligga direktionen, att se-
Han sig visat om dena szedda inbetalningen till Möl-
ler af ofvanberörde räntemadel förklaras emot Drott-
ninghuset vara bindande, och för dea händelse, att
pr ÖRE sne