nen förbunden att inrätta de genom lagen bestämda skolorna. Dervid är dock att märka, att statsregeringen endast fastställer grundsatsen, men kommunen bibehåller deremot vid utförandet sina individuella rättigheter. Så bestämmes visserligen summan at skatterca genom lagstiftningen, men kommunen fördelar den på sina medlemmar och upptager den; anläggandet af en skola beslutas af staten, men kommunen bygger, betalar och leder undervisningen. I Frankrike och andra europeiska stater upptåger statsmyndigheten kommunalafgifter-: na; i Nordamerika upptager kommunalauktoi riteten statsutskylderna. I Europa lånar regeringen kommuserna sina embetsmän; i Amerika lånar kommunen regeringen sina embetsman. Men i Amerika finnas icke blott kommunalinrättningar: der finnes äfven en kommunalanda, som lifvar och upprätthåller dera. Nya Englands kommunealväsende förenar i sig tvenne företräden, oberoendet och makten. Komrmunen rörer sig visserligen inom ett områdel som hon ej kan öfverskrida, men derinoml; äro des3 rörelser fria. Men menniskokärleken vänder sig i allmänhet endast åt sådana inrättningar som hafva makt. Fosterlandskär-:; leken: består icke länge i ett erötradt land. Ny-engländaren hänger fast vid sin kommun, icke så mycket derföre att han är född inom densamma, som derföre att han deri ser en fri och stark korporation, hvilken han tillhör, och som förtjenar att man gör sig det besväret att leda den. I Europa beklaga ofta regeringarne sijeltval. bristen på kommunalanda, ty enhvar är öfvertygad att den är ett vigtigt element till ordningen och det allmänna lugaet, men de förstå sig ej på ait framkalla den. Göra de kommunen stark och sjelfständig, så frukta de att dela statsmakten och utsätta staten för anarki. Men fråntager man kommunen dess kraft och oberoende, så får man väl undersåter men inga medborgare. Den nyengländska kommunen deremot är så inrättad att den icke blott uppväcker den lifligaste tillgifvenhet; utan också ingenting innebär, som kan upptända de äregiriga drifter som slumra i menniskohjertat. Tjenstemännen för kretsen eller distriktet (county) utses genom val, och deras befogenhet är ganska inskränkt. Den särskilda staten sjelf har endast en underordnad betydelse och förer ett lugnt och föga bemärkt lif. Det gifves få män, som för att deltaga i statens förvaltning skulle vilja aflägsna sig från den ort der deras intressen qvarhålla dem, eller ombyta förrättningar och lefnadsvanor. Förbundsregeringen skänker visserligen sina ledare makt och ära, men antalet af de män som inverka på hennes ledning är ganska ringa. Presidentskapet är en hög värdighet, till hvilken man först hinner i en framskriden lefnadsålder, och de öfriga höga platserna i förbundsregeringen ernår man till en viss grad genom tfillfälligheten och sedan man redan utmärkt sig på en annan bana. Ärelystnaden kan ej sätta dessa embeten såsom ett ständigt mål för sina ansträngningar. I kommunen deremot, midtibland de dagliga lefnadsförhållandena, förena sig sträfvandet efter anseende, de verkliga intressenas nödvändighet, kärleken till makt och rykte: dessa drifter, som så ofta störa samhällets lugn, förändra sin karakter då de få yttra sig så nära den husliga härden och på sätt och vis i skötet af familjen. Låtom oss bemärka, huru konstfullt man i det amerikanska samhället, så att säga, förskingrat makten, för att vid de lokala angelägenheterna fästa så många personers intressen som möjligt. Utom valmännen; hvilka tid efter annan sammankallas för att utöfva regeringshandlingar, huru många olika embeten och öfverhetspersoner gifves det icke, hvilka alla i kretsen af sin befogenhet representera den mäktiga korporation i hvars naron de handla. Så gör sig det kommunala lifvet i hvarje ögonblick känbart och verkar dagligen genom uppfyllandet af en pligt eller utöfvandet äf en rättighet. Denna politiska existens ger samhället ef beständig rörlighet, som likväl är af fredlig natur och ger lif åt detsamma utan att förvirra det. ; Så föra Nya Englands kommuner i allmänhet ett lyckligt lif. De hafva en regering efter sitt val och sitt sinne. I följd af der djupa fred och det materiella välbefinnande som råder i Amerika äro stormar i deras 1okala lif högst sällsynta och ledningen af deras kommunalangelägenheter lätt. Folkets politiska uppfostran är dessutom sedan lång tid tillbaka fulländad. En ståndsåtskillnad finnes i Nya England icke en gång i erinringen; ingen klass eller del af det lilla samhället kommer följaktligen i frestelse att undertrycka den andra, och orättvisor, som träffa enskilda individer, uppvägas genom den allmänna -belåtenheten. Gör regeringen fel, — och det är i sjelfva verket lätt att bevisa att så sker — så falla de ej mycket i ögonen, emedan styrelsen utgår från de styrda:och emedan den aldrig handlar väl eller illa utan att skyddas af en viss fadersstolthets I detta afseende stå nordamerikanerna ensamme i sin genre. Eogland har fordom f :wv herrskarespiran öfver ko-! lonierna i massa, men folket har alltid -ledt! kommutialangelägenheterna. Folksuveräniteten i kommunen är således icke blott ett gammalt utan ett ursprungligt förhållande.