nen förbunden att inrätta de genom lagen be-
stämda skolorna. Dervid är dock att märka,
att statsregeringen endast fastställer grund-
satsen, men kommunen bibehåller deremot
vid utförandet sina individuella rättigheter. Så
bestämmes visserligen summan at skatterca
genom lagstiftningen, men kommunen förde-
lar den på sina medlemmar och upptager den;
anläggandet af en skola beslutas af staten,
men kommunen bygger, betalar och leder un-
dervisningen.
I Frankrike och andra europeiska stater
upptåger statsmyndigheten kommunalafgifter-:
na; i Nordamerika upptager kommunalaukto- i
riteten statsutskylderna. I Europa lånar re-
geringen kommuserna sina embetsmän; i Ame-
rika lånar kommunen regeringen sina embets-
man.
Men i Amerika finnas icke blott kommunal-
inrättningar: der finnes äfven en kommunalanda,
som lifvar och upprätthåller dera. Nya Eng-
lands kommunealväsende förenar i sig tvenne
företräden, oberoendet och makten. Komrmu-
nen rörer sig visserligen inom ett områdel
som hon ej kan öfverskrida, men derinoml;
äro des3 rörelser fria. Men menniskokärleken
vänder sig i allmänhet endast åt sådana in-
rättningar som hafva makt. Fosterlandskär-:;
leken: består icke länge i ett erötradt land.
Ny-engländaren hänger fast vid sin kommun,
icke så mycket derföre att han är född inom
densamma, som derföre att han deri ser en fri
och stark korporation, hvilken han tillhör, och
som förtjenar att man gör sig det besväret att
leda den.
I Europa beklaga ofta regeringarne sijeltval.
bristen på kommunalanda, ty enhvar är öf-
vertygad att den är ett vigtigt element till
ordningen och det allmänna lugaet, men de
förstå sig ej på ait framkalla den. Göra de
kommunen stark och sjelfständig, så frukta
de att dela statsmakten och utsätta staten för
anarki. Men fråntager man kommunen dess
kraft och oberoende, så får man väl under-
såter men inga medborgare.
Den nyengländska kommunen deremot är
så inrättad att den icke blott uppväcker den
lifligaste tillgifvenhet; utan också ingenting
innebär, som kan upptända de äregiriga drif-
ter som slumra i menniskohjertat.
Tjenstemännen för kretsen eller distriktet
(county) utses genom val, och deras befogen-
het är ganska inskränkt. Den särskilda sta-
ten sjelf har endast en underordnad betydelse
och förer ett lugnt och föga bemärkt lif. Det
gifves få män, som för att deltaga i statens
förvaltning skulle vilja aflägsna sig från den
ort der deras intressen qvarhålla dem, eller
ombyta förrättningar och lefnadsvanor.
Förbundsregeringen skänker visserligen sina
ledare makt och ära, men antalet af de män
som inverka på hennes ledning är ganska
ringa. Presidentskapet är en hög värdighet,
till hvilken man först hinner i en framskriden
lefnadsålder, och de öfriga höga platserna i
förbundsregeringen ernår man till en viss grad
genom tfillfälligheten och sedan man redan
utmärkt sig på en annan bana. Ärelystnaden
kan ej sätta dessa embeten såsom ett ständigt
mål för sina ansträngningar. I kommunen
deremot, midtibland de dagliga lefnadsförhål-
landena, förena sig sträfvandet efter anseende,
de verkliga intressenas nödvändighet, kärleken
till makt och rykte: dessa drifter, som så
ofta störa samhällets lugn, förändra sin ka-
rakter då de få yttra sig så nära den husliga
härden och på sätt och vis i skötet af famil-
jen.
Låtom oss bemärka, huru konstfullt man i
det amerikanska samhället, så att säga, för-
skingrat makten, för att vid de lokala ange-
lägenheterna fästa så många personers intres-
sen som möjligt. Utom valmännen; hvilka
tid efter annan sammankallas för att utöfva
regeringshandlingar, huru många olika embe-
ten och öfverhetspersoner gifves det icke,
hvilka alla i kretsen af sin befogenhet repre-
sentera den mäktiga korporation i hvars naron
de handla.
Så gör sig det kommunala lifvet i hvarje
ögonblick känbart och verkar dagligen genom
uppfyllandet af en pligt eller utöfvandet äf en
rättighet. Denna politiska existens ger sam-
hället ef beständig rörlighet, som likväl är af
fredlig natur och ger lif åt detsamma utan att
förvirra det. ;
Så föra Nya Englands kommuner i allmän-
het ett lyckligt lif. De hafva en regering ef-
ter sitt val och sitt sinne. I följd af der
djupa fred och det materiella välbefinnande
som råder i Amerika äro stormar i deras 1o-
kala lif högst sällsynta och ledningen af de-
ras kommunalangelägenheter lätt. Folkets po-
litiska uppfostran är dessutom sedan lång tid
tillbaka fulländad. En ståndsåtskillnad finnes
i Nya England icke en gång i erinringen; in-
gen klass eller del af det lilla samhället kom-
mer följaktligen i frestelse att undertrycka den
andra, och orättvisor, som träffa enskilda in-
divider, uppvägas genom den allmänna -belå-
tenheten. Gör regeringen fel, — och det är
i sjelfva verket lätt att bevisa att så sker —
så falla de ej mycket i ögonen, emedan sty-
relsen utgår från de styrda:och emedan den al-
drig handlar väl eller illa utan att skyddas af
en viss fadersstolthets I detta afseende stå
nordamerikanerna ensamme i sin genre. Eog-
land har fordom f :wv herrskarespiran öfver ko-!
lonierna i massa, men folket har alltid -ledt!
kommutialangelägenheterna. Folksuveränite-
ten i kommunen är således icke blott ett gam-
malt utan ett ursprungligt förhållande.