hällit och genom den stegrade efterfrågan den i or ten rönt, visat sig vara lyckad. Kapten Odelberg beklagade att vi i våra boskaps. racers förbättring gätt tillväga med samma brädska som i sndra reformer. Vi hade i bergstrakter ut planterat utländska djar frän slätttinder och rundtom utau plan, blott jägtande efter utländskt och myt; vi hade genomgätt kretsloppet att försöka vära inhemska racers kroissersaude raed 6—7 utländska, men hade doek nu stadast vid 3, om hvilkas dock ingen egentlig erfarenhet ännu vore vunnen; beklagade att talar2ns förslag att genom urval inom landet förbättra vära racer ej vunnit afseende. I denna fräga vore just val af racer för kroissering det sväraste, först i 3:e led visade sig resultaten. N Professor Arrhenius anmärkte att föregående talare förirrat sig från ämnet. Dä stamholländeriet vid Ultuna inrättades 1848 hade det bildats af sveaska kor och Ayrschire tjurar, hvilkas afsel redan öfveriräffat sina mödrar och kunna de djur, som nu tödas, anses jomförliga med de bästa införszrifna. Kalfvarae ligaledes mycket begärliga. Äfven visar sig att dessa djur på samma utfodring och samma sommarbeten med vära vanliga svenska bibehälla bättre huil. Brukspatronen Geijerstam aniörde att han är 1830 emottagit en ladugård med kreatur af någon gammal holsteinsk race, som visade sig vara hvad man kallar skogsaktig. Genom inköp af en Durbams-tjur hade mjölkafkastoiogen nedgätt från att i medeltal vara 607 zannor ttil 560, men djurens egenskaper af köttdjur hade i betydlig grad förkofrat sig. Presidenten Akerman berättade införandet af der Voigtlandska racen i Norrford som talaren ansäg fullkxomligt lyckadt. Visste ej hvad en föregäende ta. lare menad? med uttrycket kretslopp, som mätte betyda det att man äterkomme till samma punkt hvarifrån man utgätt och så vore detta uttryck ej tillämpligt på det norrländska stamholländeriet, ej heller aade man begått det felet att flytta höglandsracer på siätten. Omtalte sina grannars ertarenhet om kalivar af kroiserad race. Öfverstelöjtn. Nordenfelt hade kroiserat en småländsk ko, som gaf 1000 kannor om äret, med en tjur af Duraams race, hviika bildat en afkomma , som i medeltal gaf 600 kannor mjölk om äre:, då vanliga smäiåndska bondkor ej gäfvo mera än 400. Major Gussander hade kroiserat qvigor från Hugeädalen med utländska tjurar, hvilket gifvit en race som mjölkade 6 å 8 kaonor fet mjölk om dygnet. Hr Nahthorst. Frän England, som gätt i spetsen för alla åtgärder till kreatarsracernas förädling, hade Durhbamsracen, som vore en köttrace, uppdragen på Englands rika beten och svärfödd sä tillvida att den turfrade mycket foder, men ej vore grannlaga på dess teskaffenhet, blifvit spridd till allehanda klimater, atan att någon förändring i dess konstanta egenskaper visat sig så att faran af klimat-ombyte ej syntes vara stor. Största felet med mänga landtbrukares åtgärder till racernas förädling vore att de ej haft syiftemålet klart utan kroiserat på en slump. Kapten Adlerborg förklaåade sitt uttryck om krets: topp. Hade försökt tjurar af 4 olika racer. Ryttmästaren Möller vore för egen del nöjd med den korthornsrace, som på Skettorp blifvit införd och trodde att hans grannar varit belåtna med den uocgvoskap som de tillhandlat sig, alldenstund efterfrägan stigit. Brukade slagta oxar om 60 å 65 lispunds vigt. (Forts.) Ur ett annat, äfvenledes i går från Lidköping ingånget bref af den 7 dennes meddela vi följande : — — I gär reste en del af sällskapet, som här är församladt, till Kinnekulle, medan de öfriga besökte Degeberg. Jag föjde med de förra. Dagen var ej fullt klar, så att besöket pä kullens topp ej var till tredsställande. Så mycket mera då var den gästfria zälvilja hvarmed sällskapet mottogs af hr löjtnan D:Allbin och hans fru. Nyheten om kolerans utbrott i Götbeborg mottogq vi här i går morse och den frambragte en panisk förskräckelse och en ledsam rubbning i mötet. Tvä landshöfdingar och general Löwenhjelm kallade sam tidigt på hällkarlen, och voro inom en timma på väg till sina respektiva distrikter för att sätta träbommar not en fiende hvilken lika lätt spatserar genom stennurar som öfver den öppna gatan. Ea annan delaf gästerna som hade sina familjer i Marstrand, skyndade till det här liggande ängfartyget Carl IXoch wosträngde törgäfres all sin vältalighet för att beveka kaptenen att genast fiyga dit pä ängans vingar och frälsa de förmenta oftren derstädes. Borgerskapet har i dag varit sammankalladt för att träffa spärroiogsåtgärder för staden, och man säger att en kedja redan är spänd för inloppet till hamnen, Ett rykte ir gäpgse att en resbetjent frän Götheborg skulle hafva medtört koleran hit till Lidköping och att en person här i natt deri aflidit, men jag tror ej att detta rykte eger nägon grund. Lundtbruksmötet är besökt af mellan 5 och 600 personer, och diskussionerna hafva stundom varit gan ska liflga. Det oaktadt kan jag ej skga attdet hela notsvarat min väntan. Vore dessa möten mera be sökta af sjelfva allmogen, hade de tvifvelsutan mycset att lära af sina mera upplysta yrkesbröder, men le som äro här närvarande tillhöra alla Svariges mest 1tmärkta landtbrukare. Så fördelaktigt än utbytet vf kunskaper och erfarenhet mä vara mellan persover som stä på höjden af insigt i sin sak, så mänga förträffliga saker än mä sägas i de allmänna och sektionsvis sammankorssterna, sä är det just de som ej berista dessa sammankoms:er, hvilka deraf hade det mesta att lära. Jag tror att största nyttan afsädana sammankomster är den täflan och det intresse som väckes genom sammanträffandet af så mänga som äro förenade i samma stråfvanden, kämpa med samma svärigheter, arbeta på lösningen af samma problemer, och det är i det enskilda samspråket och de förtrolisare kretsarna som insigterna vinna och erfarenheerna tiligodogöras, mera mähända än i sarmlingssaarna och de offentliga debatterna. Expositionerna äro i många afseenden ganska lyckade, ehuru ej särdeles omfattande. Derom mera en snnan gäng. För beqvämlighet och nöjen är sörjdt på bästa vis, stubbrum öppnade och ätven tillfälle beredt till en semensam table ähote spisning. Mötet slutades föriiden fredags middag. Upptäckterna i det gamla Niniveh Med anledning af Laysards nyaste-arbeten: Discovering in the ruins of Niniveh and Babylon, och