hällit och genom den stegrade efterfrågan den i or
ten rönt, visat sig vara lyckad. -
Kapten Odelberg beklagade att vi i våra boskaps.
racers förbättring gätt tillväga med samma brädska
som i sndra reformer. Vi hade i bergstrakter ut
planterat utländska djar frän slätttinder och rundtom
utau plan, blott jägtande efter utländskt och myt;
vi hade genomgätt kretsloppet att försöka vära in-
hemska racers kroissersaude raed 6—7 utländska, men
hade doek nu stadast vid 3, om hvilkas dock ingen
egentlig erfarenhet ännu vore vunnen; beklagade att
talar2ns förslag att genom urval inom landet förbättra
vära racer ej vunnit afseende. I denna fräga vore
just val af racer för kroissering det sväraste, först i
3:e led visade sig resultaten. N
Professor Arrhenius anmärkte att föregående talare
förirrat sig från ämnet. Dä stamholländeriet vid Ul-
tuna inrättades 1848 hade det bildats af sveaska kor
och Ayrschire tjurar, hvilkas afsel redan öfveriräffat
sina mödrar och kunna de djur, som nu tödas, anses
jomförliga med de bästa införszrifna. Kalfvarae li-
galedes mycket begärliga. Äfven visar sig att dessa
djur på samma utfodring och samma sommarbeten
med vära vanliga svenska bibehälla bättre huil.
Brukspatronen Geijerstam aniörde att han är 1830
emottagit en ladugård med kreatur af någon gammal
holsteinsk race, som visade sig vara hvad man kallar
skogsaktig. Genom inköp af en Durbams-tjur hade
mjölkafkastoiogen nedgätt från att i medeltal vara 607
zannor ttil 560, men djurens egenskaper af köttdjur
hade i betydlig grad förkofrat sig.
Presidenten Akerman berättade införandet af der
Voigtlandska racen i Norrford som talaren ansäg full-
kxomligt lyckadt. Visste ej hvad en föregäende ta.
lare menad? med uttrycket kretslopp, som mätte be-
tyda det att man äterkomme till samma punkt hvar-
ifrån man utgätt och så vore detta uttryck ej tillämp-
ligt på det norrländska stamholländeriet, ej heller
aade man begått det felet att flytta höglandsracer på
siätten. Omtalte sina grannars ertarenhet om kalivar
af kroiserad race.
Öfverstelöjtn. Nordenfelt hade kroiserat en småländsk
ko, som gaf 1000 kannor om äret, med en tjur af Dur-
aams race, hviika bildat en afkomma , som i medel-
tal gaf 600 kannor mjölk om äre:, då vanliga smä-
iåndska bondkor ej gäfvo mera än 400.
Major Gussander hade kroiserat qvigor från Hugeä-
dalen med utländska tjurar, hvilket gifvit en race
som mjölkade 6 å 8 kaonor fet mjölk om dygnet.
Hr Nahthorst. Frän England, som gätt i spetsen för
alla åtgärder till kreatarsracernas förädling, hade
Durhbamsracen, som vore en köttrace, uppdragen på
Englands rika beten och svärfödd sä tillvida att den
turfrade mycket foder, men ej vore grannlaga på dess
teskaffenhet, blifvit spridd till allehanda klimater,
atan att någon förändring i dess konstanta egenskaper
visat sig så att faran af klimat-ombyte ej syntes vara
stor. Största felet med mänga landtbrukares åtgär-
der till racernas förädling vore att de ej haft syifte-
målet klart utan kroiserat på en slump.
Kapten Adlerborg förklaåade sitt uttryck om krets:
topp. Hade försökt tjurar af 4 olika racer.
Ryttmästaren Möller vore för egen del nöjd med
den korthornsrace, som på Skettorp blifvit införd och
trodde att hans grannar varit belåtna med den uocg-
voskap som de tillhandlat sig, alldenstund efterfrägan
stigit. Brukade slagta oxar om 60 å 65 lispunds
vigt. (Forts.)
Ur ett annat, äfvenledes i går från Lidkö-
ping ingånget bref af den 7 dennes meddela
vi följande :
— — I gär reste en del af sällskapet, som här är
församladt, till Kinnekulle, medan de öfriga besökte
Degeberg. Jag föjde med de förra. Dagen var ej
fullt klar, så att besöket pä kullens topp ej var till
tredsställande. Så mycket mera då var den gästfria
zälvilja hvarmed sällskapet mottogs af hr löjtnan
D:Allbin och hans fru.
Nyheten om kolerans utbrott i Götbeborg mottogq
vi här i går morse och den frambragte en panisk för-
skräckelse och en ledsam rubbning i mötet. Tvä
landshöfdingar och general Löwenhjelm kallade sam
tidigt på hällkarlen, och voro inom en timma på väg
till sina respektiva distrikter för att sätta träbommar
not en fiende hvilken lika lätt spatserar genom sten-
nurar som öfver den öppna gatan. Ea annan delaf
gästerna som hade sina familjer i Marstrand, skyn-
dade till det här liggande ängfartyget Carl IXoch
wosträngde törgäfres all sin vältalighet för att be-
veka kaptenen att genast fiyga dit pä ängans vingar
och frälsa de förmenta oftren derstädes. Borgerska-
pet har i dag varit sammankalladt för att träffa spärr-
oiogsåtgärder för staden, och man säger att en kedja
redan är spänd för inloppet till hamnen, Ett rykte
ir gäpgse att en resbetjent frän Götheborg skulle
hafva medtört koleran hit till Lidköping och att en
person här i natt deri aflidit, men jag tror ej att
detta rykte eger nägon grund.
Lundtbruksmötet är besökt af mellan 5 och 600
personer, och diskussionerna hafva stundom varit gan
ska liflga. Det oaktadt kan jag ej skga attdet hela
notsvarat min väntan. Vore dessa möten mera be
sökta af sjelfva allmogen, hade de tvifvelsutan myc-
set att lära af sina mera upplysta yrkesbröder, men
le som äro här närvarande tillhöra alla Svariges mest
1tmärkta landtbrukare. Så fördelaktigt än utbytet
vf kunskaper och erfarenhet mä vara mellan perso-
ver som stä på höjden af insigt i sin sak, så mänga
förträffliga saker än mä sägas i de allmänna och sek-
tionsvis sammankorssterna, sä är det just de som ej be-
rista dessa sammankoms:er, hvilka deraf hade det
mesta att lära. Jag tror att största nyttan afsädana
sammankomster är den täflan och det intresse som
väckes genom sammanträffandet af så mänga som äro
förenade i samma stråfvanden, kämpa med samma
svärigheter, arbeta på lösningen af samma problemer,
och det är i det enskilda samspråket och de förtroli-
sare kretsarna som insigterna vinna och erfarenhe-
erna tiligodogöras, mera mähända än i sarmlingssa-
arna och de offentliga debatterna.
Expositionerna äro i många afseenden ganska lyc-
kade, ehuru ej särdeles omfattande. Derom mera en
snnan gäng.
För beqvämlighet och nöjen är sörjdt på bästa vis,
stubbrum öppnade och ätven tillfälle beredt till en
semensam table ähote spisning.
Mötet slutades föriiden fredags middag.
Upptäckterna i det gamla Niniveh
Med anledning af Laysards nyaste-arbeten: Discov-
ering in the ruins of Niniveh and Babylon, och