jette allmänna Svenska landtbruksmötet,
Vi emottogo med gårdagens post från vär
korrespondent redogörelse för de två första
lagarnes sammankomster, men då vi redan
fier Posttidningen meddelat underrättelser om
nötets öppnarde, valet af funktionärer o. 8. Vv.
samt en resumå af första dagens öfverlägg-
vingar, utesluta vi hör denna del af vår kor-
respordents berättelse, så mycket mer som
len un är kort och summariskt affattad, med
öfte att sednare ärerkomma till en vidlyftare
behandling af några särskilda omständigheter
vid mötet, som kunna anses ega ett större in-
resse såväl för Jandtbrukaren som för bladets
läsare i allmänhet. : -
Efter denna anmärknivg lemna vi ordet å
vår referent:
Tisdagen deau 16 Augusti började den allmänna
sammankomsten med major Gussanders förevissude af
sina sjelfsilande mjölkbunkar och derpä följande smör-
jerning. Det intresse som lifvade denna metodsupp:
hofsman meddelade sig ät hans åhörare och troligen
är att vid hans snart företagande resa til Amerika
och uppträdande vid expositionen i Newyork hans
enkla och ändamälsenliga apparater viuna det afse-
ende, som de förtjenå. Flera närvarande ytirade den
önekan att kaptenen Stjerasvärd, som var nörvaran-
de, ville för jemntörelsers anstillande förevisa sin
turbinsmörtjerna och troligen kommer någon expo i-
tion äfven af denna att under mötet ega rum. El.
8 f. m. samlades sektionen för åkerbruket, som först
företog frågan om vilkoren för odlicgea xf handels-
vexter, hvarvid br Nahthorst anmärkte att om odlin-
gen af handelsvexter skulle först företagas dä jorden
vunnit en för sädesodlingen öfverflödig kratt, detta
förhällsnde alärig inträffade, men ansög att kulturen
af bandelsvexter, så vida afsättningen vore lönande,
borde försökas ä ställen der man kunde få köpa göd-
aingsämnen för att ersätta jorden Lvad som annars
fräntages henne utan ersättviog. Hr Nonnen afrädde
från denna kultur, och anförde erfarenhet frän Meck-
lenburg om de mindre lyckliga följderna deraf. Andra
frågan om grunddikning föranledde en högst intres-
sant och sakrik diskussiop, som visade att denna fräga
hörjar numera anses såsom landtbrukets vigtigaste.
Hr Hedengren anförde i ett af bifallsyttrivgar ofta af-
brutet föredrag fördelarne sf grunddikning med te-
gelrör, Hvarä säval 1851 ärs sommar som ignevarsnde
åra lemnat ojäfaktiga intyg och genomgick de speci-
eller detaljerna af en denna sommar anstäld: gransk-
ning ä ena med källspräng besvärad jordmäin. Hr
Odeiberg m. fl. talare anförde sina kalkyler angä-
ende kostnaderna härför, som ansägs uppgå till 40 å
60 rdr rgs pr tuonland. Nägra talare le!de diskus-
sionen på risdiken, som i anreende till sin ovarsktip-
Hat och den kostaad, som det stora qvantam ris er-
fordrade, ansägos mindre ändamälsenliga. Hr He-
dengren anförde en erfarenhet att stendiken skulle
vara mindre tjenliga på jordmån bestående al jern-
oxidul, hvilken vid högre syrsättniog och derai föl-
jando utfällning föranledde uppgrumling. — Den
vidare diskussionen öfver grunddikningen upp-
sköts till nästa sektionssammankomst, och på allmän
sammankomst företogs nu den första till mötets be-
svarande framställda fröga angäende tillräcklighetena
af nuvarande landtbruksläroverk och agronomer. Hr
Nahthorst fick ordet och framställde nödvändigheten af
2 högre landtbruksläroverk ytterligare af samma syfte
som Ultuna, som, sedan Degeberg säsom högre landi-
bruksläroverk upphört, vore det enda i sitt slag i ri-
ket, hvarjemte talaren vitsordade otillräckligheien af
det antal agronomer, som stode till allmänhetens tjenst,
hvarföre föreslogs att uttrycka mötets äsigt om ytter-
ligare statsanlag till dessa bristers afbjelpande. Preo-
iessor Arrhenius önskade ett högre landibruksläroverk
för medlersta delen af riket och ett för södra delen
om man ansäg Ultuna såsom tillhöraade norra Sve-
rige. Talaren yttrade sig sedan om den stora vigten
af grunddikning för landtbrukets vidareutveckling och