Article Image
en sådan fåtalighet icke eger rum inom något af.de valda stånden. i Hvad den stora sakkunskapen vidkommer, medgifva vi gerna att ridderskapet och adeln i sin helhet eger en mångsidig bildning och verksamhet. Den sträcker sig från de lägsta kretsarne inom samhället till de högsta: från korporalen till generalen o. 8. v.; men då man närmare ser efter, hvilka.äro deltagare i ridddarhusets riksdagsstrider, och hvilka genom sina voteringssediar der afgöra segern, fiauer man gemenligen föga spär af denna mångsidiga bildning och verksamhet. Den agerande styrkan består då mest af unga, temligen oerfarna officerare från hufvudstadens garnisonsregeraenten samt andra unga tjenstemän, bland hvilka sakkunskapen är ganska klent representerad. Detta är så allmänt bekant att vi anse öfverflödigt att derpå framdraga några särskilda bevis. : Svenska Tidningen antyder att presidenten von Hartmansdorffs psakrika och fullständiga utredning, af ämnena gör det öfverflödigt för hans politiska trosförvandter att derom utbreda sig. Detta skall möjligtvis gälla såsom en påminnelse till dem om hvad de hafva att vid den stundande riksdagen iakttaga; men hittills synas de liktänkande eller likröstande icke hafva ansett sina egna framställningar öfverflödiga i följd af hufvudledarens utredning. Hade detta varit förhållandet, skulle diskussionen vid många tillfällen hafva inskränkt sig till hans utredning; men dervid har det icke stannat. -Svenska Tidningen har alltför hastigt glömt de af henne sjelf så nyligen framhållna svansarnen. De vilja ju också hafva ett ord med i laget. Men den konservativa tidningen, som berömmer sakkunskapen hos de två främsta stånden, yttrar intet om insigterna och erfarenheten hos de två andra. Det är väl således hos dessa som de riktiga pratmakarnea skola finnas, mot hvilka nämnde tidnings anmärkningar egentligen varit riktade. Vore det då icke bäst att behålla blott de två genom sin sakkunskap utmärkta stånden, och befria de två andra från besväret att tala i vädrets? Väl skulle en dylik reform återföra oss till medeltiden, men derigenom finge man ju en representation med sakkunskap samt erhöll befrielse från pratmakarnes. Detta vore verkligen en sak att tänka på för den konservatift-reformerande pressen.

16 augusti 1853, sida 2

Thumbnail