en sådan fåtalighet icke eger rum inom något
af.de valda stånden. i
Hvad den stora sakkunskapen vidkommer,
medgifva vi gerna att ridderskapet och adeln
i sin helhet eger en mångsidig bildning och
verksamhet. Den sträcker sig från de lägsta
kretsarne inom samhället till de högsta: från
korporalen till generalen o. 8. v.; men då
man närmare ser efter, hvilka.äro deltagare i
ridddarhusets riksdagsstrider, och hvilka genom
sina voteringssediar der afgöra segern, fiauer
man gemenligen föga spär af denna mång-
sidiga bildning och verksamhet. Den age-
rande styrkan består då mest af unga, temli-
gen oerfarna officerare från hufvudstadens gar-
nisonsregeraenten samt andra unga tjenstemän,
bland hvilka sakkunskapen är ganska klent re-
presenterad. Detta är så allmänt bekant att vi
anse öfverflödigt att derpå framdraga några
särskilda bevis. :
Svenska Tidningen antyder att presidenten
von Hartmansdorffs psakrika och fullständiga
utredning, af ämnena gör det öfverflödigt för
hans politiska trosförvandter att derom utbreda
sig. Detta skall möjligtvis gälla såsom en
påminnelse till dem om hvad de hafva att vid
den stundande riksdagen iakttaga; men hittills
synas de liktänkande eller likröstande icke
hafva ansett sina egna framställningar öfver-
flödiga i följd af hufvudledarens utredning.
Hade detta varit förhållandet, skulle diskus-
sionen vid många tillfällen hafva inskränkt sig
till hans utredning; men dervid har det icke
stannat. -Svenska Tidningen har alltför hastigt
glömt de af henne sjelf så nyligen framhållna
svansarnen. De vilja ju också hafva ett ord
med i laget.
Men den konservativa tidningen, som be-
römmer sakkunskapen hos de två främsta
stånden, yttrar intet om insigterna och er-
farenheten hos de två andra. Det är väl så-
ledes hos dessa som de riktiga pratma-
karnea skola finnas, mot hvilka nämnde tid-
nings anmärkningar egentligen varit riktade.
Vore det då icke bäst att behålla blott de två
genom sin sakkunskap utmärkta stånden, och
befria de två andra från besväret att tala i
vädrets? Väl skulle en dylik reform återföra
oss till medeltiden, men derigenom finge man
ju en representation med sakkunskap samt er-
höll befrielse från pratmakarnes. Detta vore
verkligen en sak att tänka på för den konser-
vatift-reformerande pressen.