gande måtte utfärdas, på grund hvaraf tiggande, lättjefulla och liderliga ER kunde dömas till allmänt arbete på högst ett är. Stockholms stadsnämnd har hemställt att nämnde försvarslösa måtte kunna dömas att under nägon kortare -tid hällas till nyttig sysselsätming och ordning vid kommunens arbetshus, och att den felande, som efter att hafva tvä eller flera gånger undergätt denna korrigering, ytterligare beträddes med tiggeri, lättja eller liderlighet, eller som rymde frän arbetshuset, då mätte försändas till någon allmän, på statens bekostnad underhällen srbetsinrättsing, att der ett eller tvä är förblifva. Fängvärdsstyrelsen, som varit af den mening att förenämnde försvarslösa icke borde dömas till allmänt arbete bland vanfrejdade personer vid statens allmänna arbetsinrättningar, har deremot föreslagit att ifrågavarande personer skulle hållas till arbete vid länseller stadsarbetshus, och att i de orter, der behofvet häraf så sällan inträffade, att detej lönte mödan att inrätta arbetshus, kunde de felande näpsas med arbete inom länsfängelset, första gängen en månad, och, i händelse af återfall, under tvä mönader. Justitiekansleren äter har föreslagit utfärdandet af en författning, ionehällande att försvarslös, som betlar, först härför skulle varnas af fattigvärdsstyrelsen, och om han ej deraf låte sig rättas, skulle anmälan göras hos konun;ens befaliningshafvande, som kunde döma en sådan försvarslös tiggare att hällas uti cellfängelse på viss tid: 6, 4, 2 eller I mänad, allt med afseende på särskilda omständigheter som kunde föras honom till last; hvarjemts justitiekansleren föreslagit att arbetslöra manspersoner, som enligt nyssnämnde ansvarspäföljder undergätt sammanlagdt 6 mänaders fängelse och derefter äter beträddes med enahanda förseelse, skulle på anmälan af vederbörande fattigvårdsstyrelse dömas till arbete vid kronoarbetskären, första gängen 1 är och andra gången 2 är. Skilnaden mellan det belopp, hvartill underhållet för betlande i fängelse eller vid arbetskär insatt person uppgick, oeh hvad hans der förrättade arbete inbringade, skulle, enligt justitiekanslerens förslag, godtgöras staten af det fattigvärdssamhälle sem personen tillhörde. Vi ha ytirat fruktan för att den nya författningen, som träder i verkställighet den 1 nästkommande November, kommer att öfverfylla de allmänna fängelserna och derigenom betydligen öka fångvärdsutgifterna; och detta synes inträffa desto säkrare, som stadgandet att kringstrykande arbetslösa lättingar kunna inosättas i statens allmänna fångelser och på statens bekostnad, utan någon afgift från vederbörande kommuner, ovilkorligen måste föranleda dertill att kommunerna, som eljest på många håll den sednare tidena varit betänkte att låta på sin bekostnad uppföra arbetshus, för att der kunna hälla ifrågavarande personer till tjenlig sysselsättning, nu icke lära belasta sig med kostnad för dylika arbetshus, utan låta de kringstrykande mindre arbetsföra manspersonerna och qvinnorna underhållas af ztadskassan i de allmänna fänge!serna. Upprättandet af arbetshus på kommunernas bekostnad slärer hädanefter icke ske, såvida det icke påbjudes genomren lag. Detta åter skulle blifva förenadt med stora svårigheter. Dessa omständigheter synas, orktadt den långa betänketiden, ej vara nog öfvervägda aj regeringen, och vi anse att de komma at bära sina ganska obehagliga frukter. — H. M. Konungen samt Kronprinsen och Kronprinsessan afreste i går från Tullgarn til Drottningholm, derifrån Hans Maj:t i gär pi aftonen inkom till hufvudstaden. — H. Maj:t Konungen bar i dag hålli konselj.