FAMILJEN CAXTON ).
Ena familjtafia
Ar SIR EDWARD BULWER LYTTON.
Femte Delen.
I Kar.
Då jag påföljande morgon begaf mig å väg
så underrättades jag välvilligt af skoputsaren,
hvars hjerta jag vunnit genom en extra dricks-
penning för det han skulle väcka rig tidigt,
att jag kunde spara 1n en rail af vägen, och
dertill ba en mycket argenäm promenad på
köpet, om jag gick fotst gen genom en gentle-
mans park, hvars grindstuga jag skulle blifva
varse omkring sju mil från staden.
Och ni kan få se egendomen ocksån, sade
skoputsaren, ifall ni har lust att se den. Men
ni skall icke gå till trädgårdsmästaren, ty han
tager en half krona; der finnes en gammal
qvinna i grindstugan, som för sex pence skall
visa er allt som förtjenar att ses — prome-
naderna och det stora vattenfallet. Men ni
bör helsa ifrån mig,, tillade han stolt, Bob,
skoputsare på Lejonet. Hon ä min moster,
och hon visar dem som komma särskildt från
mig.
Jag tviflade alldeles icke på att den renaste
menniskokärlek förestafvade dessa råd; jag
tackade derföre min lurfsiga vän, och frågade
i förbigående hvem som rådde om parken?
Master Trevanion, den store pariaments-
herrno, svarade skoputsaren. Ni har hört
talas om honom gissar jag, sir?
Jag skakade mitt hufvud, i hvarje ögon-
blick mer och mer öfverraskad att finna huru
litet der fanns uti det.
Di håller Den Moderate på Lammet; och
di säger i skänkrummet der, att han ä skick-
ligaste karlen i hela underhusets, fullföljde
skoputsaren i en förtrolig hviskning. Men
5) SeAFEBNg:ris 161—184, 166, 167, 169, 173, 175