socknar salt sig derstades 1 rorelse för insam-
landet af medel till bekostande af undersök-
ningen för en vestlig jernväg från Sundet till
Jönköping. :
— Man läser i Götheborgs Handelstidning
för den 4 dennes:
Det på Landgrenska varfret, af hr Kierkegaard
byggda, utmärkta fartyget Aurora Borealis, har helt
nyligen deltagit i en större kappsegling i Hull, vid
den der stationerade Yorkshire-Yachtlubs sednaste re-
gatta. rAurora Borealis, uppfyllde alla de förbopp-
ningar man derpå fästat och lärer hafva nätt målet
34 minuter före något annat fartyg.
Detta oaktadt under seglingen den ena segelstän-
gen sprang. Okunnig ora den engelska klubbens reg-
lor i detta fall lärer kapten Beckman, hvilken såsom
bekant för Aurora Borealis, hafva kapat stängen, hvil-
ken -han efter regeln bordt hafva lätit släpa med.
Emellertid ansågs Auroras öfverlägsenhet sä gifven,
att sällskapets kommitte tilldömde fartyget högsta
priset, drottningens bägare, värd 100 .
Kapten Beckman ville dock ej begagna sig af den
artighet, som möjligen häri blifvit visad honom sä-
som fremling, utan ätergaf priset åt segelsällskapet,
att derom sinsemellan täfla, begärande blott för egen
räkning att af sällskapets sekreterare få ett skriftligt
intyg om förhällandet. Kapten B. lärer nu hafva
begifvit sig till Wight, att deltaga i den der förestäs
ende regattan med Royal Yachtlub.
Så lyder den muntliga berättelsen om denna hän-
delse, hvilken ej kan undgå ett intressera svenska
läsare. Skulle nägot finnas att i uppgifterna justera,
så skola vi ej underlåta att göra det, då närmare un-
derrättelser erhållas,
— Här nedan meddelas den nya under d.
13 nästlidne Juli utfärdade förordningen, ran-
gående tillägg till nu gällande föreskrifter i af-
seende på hemmansklyfning och jordafsöndringe
Uti ingressen till denna förordning yttras,
att sedan erfarenheten ådagalagt behofvet af
särgkilda föreskrifter i ändamål att försäkra
efterlefnaden af förordningen, angående grun-
derna och vilkorea för hemmansklyfning och
jordafsöndring, af den 19 December 1827,
med deri genom kongl. kungörelserna den 14
November 1829 och 29 Januari 1831 beslu-
tade ändringar och tillägg, har Kongl. Maj:t,
med anledning jemväl af rikets ständers i
ämnet gjorda fraraställningar, funnit godt ut-
färda ifrågavarande författning. Föreskrifterna
i densamma åsyfta dock icke blott att pför-
säkra efterlefnaden af nu gällande föreskrif-
ter, utan göra deri så stor förändring, att då
t. ex. jemlikt nuvarande lagstiftning jord kan
afsöndras äfven för alltid utan att besuten-
bet dertill erfordrass, är nu påbudet att ena-
handa besutenhet, i detta fall erfordras som
för hemmansklyfning. Men vi återkomma till
denna vigtiga fråga och skynda nu att med-
dela sjelfva förordningen, som är af följande
innehåll:
1. Mom. 1. Utan föregående undersökning eller
särskild tillätelse må hemman klyfvas, då hvarje ut-
klufven del blifver minst !; mantal, beräknadt efter
förmedling, der sådan egt rum. För de orter i ri-
ket, der - denna minimi-bestämmelse, i anseende till
skiljaktiga förhällanden, kan undantagsvis täla ned-
sättning, ege väre befallningshafvande, efter samräd
med sakkunnige män inom länet, att derom, jemlikt
9 Si l kap. af 1827 ärs högståberopade kongl. för-
ordniog, till oss afgifva underdänigt förslag, då vi
för hvarje sådan ort vilje särskildt i nåder bestämma
och läta genom vär betallningshafvande allmänligen
inom länet kungöra det minsta hemmantal, hvartill
klyfniog utan föregäende undersökning må verkstäl-
las.
Mom, 2. Vill man klyfva hemman till mindre de-
lar än i allmänhet för orten stadgadt är, då skall
dervid undersökas, huruvida hvardera af de sälunda
till utklyfning ifrägakomne mindre delarne må kunna
medföra besutenhet. Dock vare för sädan till utklyf-
ning ämnad mindre hemmansdel, hvilken skall öf-
verlätas till nägon, som inom samma hemmansnum-
mer förut besitter hemmansdel, hvarmed den till ut-
klyfning ämnade delen enligt 1 kap. 6 i 1827 ärs
förordning kan sammanläggas, berörde undersökning
icke erforderlig, så vida bäda delarne skola innehaf-
vas antingen med eganderätt, eller under sädan be-
sittningsrätt, hvars fortfarande beror på samma myn-
dighet att bestämma.
Mom. 3. Sker sådan klyfning, som enligt näst-
föregäenda mom. skall till undersökning föranleda,
genom köp, skifte eller gäfva af hemman, som med
eganderätt innehafves, eller genom öfverlätelse af
äborätt till krono- eller annat publikt hemman, då
mä, innan klyfningen, enligt hvad bär npedån sägs,
godkänd blifsit, det köp, skifte eller gäfva, ickelag-
följas, eller kungörelss om det ifrägakomna åbo-om-
bytet utfärdas, ej heller den sednäre egaren eller
åbon i sädan egenskap för hemmansdelen skattskrif-
vas eller i kronans handlingar antecknas; och förre
hemmansinnehafvaren ansvare emellertid för hem-
manet med dess-utskylder, säsom ensam egare eller
äbo. Varder genom laga kraftegande beslut förkla-
radt, att klyfningea ej tillåtas mä, gånge det köp,
skifte eller gålva äter, och öfverlätelse af åborätt
vare ogild.
Mom. 4. Undersöknipg rörande besutenhet verk-
ställes genom en nämnd, bestäende af irenne i jord-
bruk kunnige, inom socknen bofaste män, hvilka bland
socknenämndens ledamöter vid allmän sockenstämma
utses att sådana undersökningar förrätta.
Mom, 5. När undersökning om besutenhet ske
skall, anmäle det den, som sädan undersökning äskar,
hos någon ledamot af undersökningsnämnden iscom
den sccken, der hemmanet är beläget. Nämnden
sammanträde dä, så fort lämpligen ske kan, å dertill
minsi ätta dagar förut från predikstolen i socknekyr-
kaa kungjord dag, antingen vid det hemman, hvarä
undersskoing äskas, eller ä annat lämpligt ställe, allt
som omständigheterna fordra och med minsta kostnad
är förenadt. Är nögon ledsmot i nämnden jäfvig,
eller underlåter att vid sammanträdet sig inställa, till-
kalle de öfrige, som derstädes äro, annan ojäfvig och
i jordbruk kunnig person, att, i den jäfviges eller
frånvarandes ställe, uti undersökningen deltaga. Ute-
ORRTRRNTBIRTIRS ONE TENN HETTA SNEDSTEG
NN
Pisistratus. — Du är säkert ofta bra hung-
ww min etsefara Fasta. Försörier du dig