FAMILJEN CAXTON ).
En familjtafa
Ar SIR EDWARD BULWER LYTTON.
— Ejerde Delen,
V Kar.
Måhända dömer jeg egoistiskt på grund af
min egen erfarenhet; men jag är benägen ait
mäta en ung mans utsigter på hvad man kal-
Jar praktisk framgång i lifvet efter tvenne
egenskaper, som vid första påseende synas
mycket jåga och underordnade, nemligen hans
frågvishet och hans kroppsliga liflighet, En
nyfikenhet som tränger sig fram för att un-
dersöka hvarje för honora nytt föremål — en
nervös verksamhet, beslägtad med rastlöshet,
som sällan tillåter kroppslig trötthet att lägga
hinder i vägen för något företag — utgör, en-
ligt min åsigt, en ganska god stödjestaf att
hafva i handen vid inträdet i verlden.
Oaktadt jag fann mig ganska trött sedan
jag förrättat min tvagning och förfriskat mig
uti kafterummet på det värdshus der jag tagit
in med denna en fotgångares bästa dryck, det
kära och mycket förtalade teet, så kunde jag
dock icke motstå frestelsen af den breda bull-
rande gata, som med sin gasupplysning sken
in till mig genom kafferummets immiga fön-
ster. Jag hade aldrig tillförne sett någon stor
stad, och kontrasten mellan den lamp-upply-
sta, verksamma natten på gatorna och den
mörka, öde natten på vägar och fält gjorde
på mig ett mäktigt intryck.
Jag begaf mig derföre ut att göra några
saz, knuffande och knuffad tillbaka, än sk
dande in i fönstren, än bortförd af den lef-
vande floden, tills jag slutligen befann mig
utanör en matförsäljares bod, rundt ikring
vilken skockades en liten flock af husmö-
drar, borgare och- bungrande barn, Medan
jag stod och betraktade denna grupp och un-
de huru det kom sig att den förnämsta
igenbeten för flertalet här på jorden ut-
gör fågan huru, när och hvar röan skall äte,
så träffades mitt öra af dessa ord: T Troja
skådebanan ligger, som den berömde Will
Bäger.s
Jag såg mig ikring och märkte mr Peacock,
gom med gin käpp pekade åt den öppna dör-
) Se A. B. n:ris 161—164, 166, 167, 169, 173 och
175—179.