rike, vill: nu tillägga, att Donaufurstendömens
skola utrymmas på samma gång som : dessa
dokumenter utvexlas. Vestra makterna der-
emot vilja att Donaufurstendömena genast.skola
utrymmas och att frågan härom skall vara
oberoende och icke ställas i något samband
med flottornas. ankring i Beschikaviken. Ryas-
land deremot vill hälla furstendömena besatta.
Från Wien erfar man äfven genom en te-
Jlegrafdepesch af den 2 dennes, att den der-
varande konferensen ansett det i Konstanti-
nopel uppgjorda bemedlingsförslaget olämp-
ligt. Deremot. skulle det förslag, som utar-
betades i Wien, så fort som: möjligt sändas
till Konstantinopel och föreläggas Porten. Mo-
difikationernao — heter det — vi detta förslag
ha redan blifvit gillade af Frankrike och Eng-
land, har gifvit sitt bifallo. Ryssland .om-
nämnes alls icke i denna depesch. Assem-
blee Nationale menar, att afståndet mellan
de tre hufvudstäder, i hvilka underhandlin-
garne bedrifvas, gör att besluten icke kunna
bli bekanta förr än om en månad. Utan tvif-
vel kommer det dock, att döma efter alla tec-
ken, att dröja ännu något längre, nemligen
till dess höststormarne tvinga engelsk-fransy-
ska flottan att lemna Beschikaviken.
Morning Post har en mycket skarp arti-
kel, i hvilken det tager till utgångspunkt det
af furst Gortschakoff nyligen utfärdade för-
budet för de båda hospodarerna att stå i nå-
gon slags förbindelse med turkiska regerin-
gen. Denna nya våldsgerning — yttrar bla-
det — från Rysslands sida i ett ögonblick,
då man gör alla anstängningar för freden, är
svår och olycksbringande,. Mornoing Post
omtalar derefter, att br v. Brucks förslag kan,
efter afsändandet af det fransk-engelska ulti-
matum som afsändes, så att det kom till Wien
den 28 Juli, betraktas såsom lagdt ad acta.
Hvad Ryssland täsker skall man bestämdt er-
fara den 10) Augusti. Stormakternas ultima-
tum är klart och peremtoriskt, liksom deras
handlingssätt skall bli, om de få ett undvi-
kande svar.,
Med denna uppgift öfverensstäramer den
förklaring, som lord John Russel! den 2 den-
nes afgifvit i underhuset, att i Wienerkonfe-
renserna de fyra makternas representanter anta-
git vissa förslag till fredlig bemedling och att
dessa förslag den 31 Juli afgått till Petersburg.
Af icke särdeles fredlig natur är den un-
derrättelse gom lord Clarendon samma dag gat
i öfverhuset, att de engelska konsulerna i Mol-
dau och Wallachiet fått befallning att draga sig
villbaka, tili dess vissa äskade förklaringar af-
gifvits af Ryssland.
Patrie för den 2 dennes yttrar, att då
Ryssland förkastat de sednaste förslagen, vill
Österrike nu handla gemensamt med de vestra
makterna. :
Enligt en telegrafdepesch från Paris af den
2 var denna dag ett rykte der gängse att da-
gen derpå Moniteuren skulle bringa ett mani-
iest af kejsaren, samt att regeringen erhållit
lugnande underrättelser från Petersburg. Kej-
saren skall i konseljen med mycken liflighet
ha uttalat sig öfver orientaliska frågan.
Från Konstantinopel har man underrättelser
af den 25 Juli. Stämningen derstädes var
lugn, men krigsrustningarne fortforo. Gar-
derna hade afgått till Schumla. Profetens fana
bade ännu icke blifvit planterad.
Flera turkiska krigsfartyg ha gått ut på
kryssning i Svarta hafvet.
Omer Pascha skall ha .svårt att utbetala sol-
den till sin armå. Wanderer, har detalje-
rade uppgifter om turkiska Donauarmåeen, ef-
ter hvilka den skuile uppgå till 100,000 man.
Från Donaufurstendömer erfar man att Rys-
sarne slagit en bro öfver ena Donauarmen vid
Ismail. Från rysk sida uppgifves nu de i
furstendömena stående truppernas styrka till
100.000 man.
I Galacz ha 4 ryska krigsskepp anländt med
landtrupper och en artilleripark.
Ryska kejsaren har officielt uttalat sitt väl-
oehag öfver den hastighet och ordning hvar-
med ockupationen skett.
En rysk armå lärer från Kaukasus rycka
ned i Armenien mot turkiska gränsen. Vid
persika bhofvet framställer Ryssland fordran på
tt Persien till Ryssland afträder provinsen
Aserbejdzan.