Ehuru vi ej vilja upprifva gamla sår, kunna
vi icke underlåta att häremot äfven erinra,
att erfarenheten förut visat att operationerna
föregått krigsförklaringen; och skulle ryska
politiken tända krigslågan vid Svarta batvet,
kan Ryssland, äfven mot sin egentliga önskan,
blifva nödsakadt att underkasta sig krigets öf-
ventyr i Östersjön, hvaraf då äfven skulle
följd att det östra riket. måste deremot söka
att vidtaga alla de ätgärder, som på sednare
stället underlättade krigszoperationerna.
Att således de utomordentliga försvarsätgär-
derna skulle afse mera hvad som kan komma
från vester än hvad som ken komma från
öster kan icke anses troligt. Sverige måste
vara på vakt något åt hvartdera hållet.
Vi hafva hört omtalas, att då förr en
gång, en likartad spänning uppsatätt mellan
Europas stormakter och vänskapliga, frara-
ställningar gjordes Sverige för den händelse
krig skulle utbryta, Sverige förklarat, satt den
som först störde dess neutralitet vore dess
fiende., Spänningen är 1840 var eredlertid
icke så stark som den närvarande, och fram-
ställningarne kunna derföre icke heller nu an-
ses vara mindre möjliga.
Härmed vilja vi dock icke gifva ens det
mest aflägsna sken af någon gannolikhet åt
det i förgår omnämnda och af oss då såsom
orimligt, förklaradet rykte. Men den närva-
rande politiska ställningen har varit sådan att
den ganska lätt kunnat gifva fart åt sådana
rykten, och man må huru högt som helst upp-
skatta stormakternas aktning. för vårt land,
så utesluter densamma dock icke helt och hål-
let möjligheten af frawställningar åsyftande
egna fördelar å deras sida.
Att rådana framställningar, om de verkligen
skulle komma i fråga, blifva besvarade på ett
sätt som öfverensstämmer med vår nationalära
och rikets sanna intressen, derom bör icke finnas
något tvifvel; raen vi våga icke, i likhet med
en annan tidning, uppskatta vår betydenhet
på den politiska vigtskålen och glansen afvår
nationalära så högt, att diplomatien skulle af
aktning för dem här afhålla sig från planer,
som eljest är densamma ingenting mindre än
fremmande. Befunne vi oss i en sådan be-
lägenhet, vore säkerligen alla utomordeniliga
åtgärder för rikets försvar öfverflödiga.
Aktningen för Sveriges neutralitet har emel-
lertid den säkraste grund deri, att den som
störer denna neutralitet gör Sverige till sin
fiende. Ochifallfråga blir om krig i Östersjön
mellan -de stora sjömakterna, har säkerligen
ingen lust att på sådant sätt öka sina fienders
antal. Derföre kan man också hysa det hopp,
att huru än händelserna gestalta sig, ingen
skall förnärma vår af ett tappert folk försva-
rade neutralitet. Det är ej blott folkrättens
stämma, utan det är äfven de svenska kano-
nernas som skyddar den.