j
som att våra uttryck emot dem snarare varit:
för milda än för skarpa. :
Ait alla liberala läror i Svenska Tidningens :
ögon äro pobilliga och farliga är i sin ord-1
ning, och såsom en särdeles ynnestfull kon-l
cession åt den nu i sex år lagligen beståendel
ordningen i vårt land bör väl anses att samma l
tidning icke hänför näringsfriheten till de,
aobilligaste och farligaste, af nämnde läror;,
men i alla fall må. man med fullt skäl frågal
den :Konservativa tidningen, huru den kan medl:
buidhet omfatta reformförslag, som äro af denl.
beskaffenhet, att de förklara krig emot många
:usen menniskors under lagarnes hägn för-
värfvade rätt ait med svett och möda förvärfva
bröd åt sig och sina familjer? Eller månne
handtverksmästarnes .på landet och de fria ar-
betarnes i städerna--genorm lag skyddade na-
curliga rätt att linöira sig af sitt arbete icke
är lika helig och förtjenar liza mycket att
konserverass som städernas handiverksmästa-
res? Eiler kanske de iörre stå i vägen för
de konservatift reformerande planernas beräk-
aingar, och kanske man för dessas genor-
drifvande finner hvarken obilligt eller. farligt
att införa en reform, som skulle, för att möj-
ligtvis öka inkomsterna för 7000 stadshandt-
verksmästare, beröfva 3000 andra handtverkere
len rätt till arbete, gom de i flera år lagligen
utöfvat?
Nej, sådant kan ju hvarken vara pobilligt
aller farligt, då det fordras af de konserva-
tiva lärorna. De hafva ingen misskund med
arbetares rättigheter eller delagar som skydda
dem, och dessutom finna hvarken reformer
aller kanske till och med mera revolutionära
förändrivgar farliga, då sådant pröfvas nyttigt
för vissa s. k. högre ändamål.
Hvad Svenska Tidningen för öfrigt vid detta
.ilifälle i sin polemiska ifver emot oss andra-
sit bland annat derom, att vi nu-skola, i strid
mot förut uttalade åsigter, påyrkat tillämp-
iing af Strindlundska motionerna emot stä-
lerna, lemnar ett nytt prof på nämnde tid-
nings vanliga uppfinningsförmåga, då fråga är
om att tillverka beskyllningar emot sina mot-
ståndare; men denna talent är numera af den
tidningsläsande allmänheten så pass känd och
efter sin förtjenst uppskattad, ait vi i föreva
rande fall ej behöfva att deråt egna någon
aärmare uppmärksamhet.
— ——
— Kongl. Maj:t har, under den 22 dennes,
onligt P. T., till kontre-amiral i flottan utnämnt kom-
mendörkaptenen C. A. Virgin; till öfverste-löjtnant i
rmeen kammarherren hos Enkedrottningen, majoren
i armeen, kaptenen vid Götha artilleri, grefve U. W.
Gyldenstolpe, och till major vid Svea artilleri, kam-
marberren, kaptenen vid regementet, friherre C. H.
PAlbedhyll.
— Pj T. meddelar följande regeringsbeslui:
Sedan chefen för Svea artilleri hos krigshofrätien
aohållit om medverkan till beredande af tillstånd för
aämnde regemente att, i likhet med hvad ät Götha
artilleri blifvit, genom K. M:ts skrifvelse den 22 Maj
1843, medgifvet, läta såväl artilleristers bestraffning
af fängelse med eller utan vatten och bröd, som äf-
ven deras förvarande under ransakningar och vid an-
dra tillfällen då de skola insättas i fängelse, verkstöl
las uti regementets eller dess detachementers egna,
häkten; och krigshofrätten, som af inkomna fänglistor
inhemtat, att, åtminstone under de sednast förflutna
25 åren, manskap af Svea artilleri, så väl under på-
sående ansökningar, som för undergåene e af fängelse-
straff, blifvit i regementets eller dess detachementers
räkten förvaradt, utan att, så vidt för krigshofrätten
kändt vore, sädant föranledt till anmärkning å veder-
börandes sida, samt enär med den anda, som inom
militärständet bör råda, det syntes oförenligt, att re-
sementernas manskap för sådana förseelser, hvilka
kunde med böter umgällas eller icke föranledde till
manskapets skiljande från regementer, äfvensom innan
iet blifvit om gröfre brott förvunnet, sammanblan-
lades med de i allmänna häkten befintliga brottslin-
sar, hemställt, att det till Svea artilleri hörande man-
skap så väl vid hufvudstationen, som vid de särskilda
detachementerna, mätte tillåtas att, i likhet med hvad
lvid Götha artilleri eger rum, uti regementets eller
detachementernas egna häkten icke allenast undergå
lådömdt fängelse med eller utan vatten och bröd,
atan äfven der förvaras under ransakningar och vid
andra tillfällen då häktning kan komma i fräga;
hvarjemte och enär samma grunder företedde sig för
olämpligheten deraf, att manskap vid andra regemen-
dter och kärer, der det kunde undvikas komma i be-
lröriog med grofva brottslingar, krigshofrätten ansett
sig icke sakna anledning utsträcka ofvanberörde bem-
Iställan äfven dertill, att manskap i alla garnisonsor-
liter samt ä stationerna af flottan, sävida egna tjenliga
häkten funnos, måtte medgifvas erabanda rättighet i
omförmälda hänseende, — så bar K. M:t, efter det
fångvårdsstyrelsen och justitiekanslersembetet med in-
fordrade utlätanden i ämnet inkommit, den 19 sist.
Maj förklarat, att, då i ort, der värfvadt manskap af
armåen eller flottan blifvit i garnison förlagådt, vid
regementet eller detachementet finnes passande arrest.
rum att tillgå, derå noga tillsyn kan hållas, må af
domstol manskapet ådömda bestraffningar derstädes
verkställas, så väl med enkelt fängelse som med fän-
gelse vid vatten och bröd, äfvensom manskap under
Iransakningar för förbrytelser, begångna i garnisons-
Tort, må kunna i nämnde häkten qvarblifva.
— K. M:t har beviljat sekundlöjtnanten vid
flottan, grefve G. Wachtmeister, 2 ärs- förlängning å
honom under den 15 Augusti 1850 förunnad tjenst-
tedighet, för att tjenstgöra på fremmande makters
örlogsfartyg.
te
— Härom dagen omnämndes att staden
IGefle utsett grosshandlanden Asbrinck till re-
visor vid instundande statsrevision. Ösfrige
städer som i år skola välja revisorer äro:
Stockholm, Upsala, Lund, Wadstena och Sig-
Tltiana