j som att våra uttryck emot dem snarare varit: för milda än för skarpa. : Ait alla liberala läror i Svenska Tidningens : ögon äro pobilliga och farliga är i sin ord-1 ning, och såsom en särdeles ynnestfull kon-l cession åt den nu i sex år lagligen beståendel ordningen i vårt land bör väl anses att samma l tidning icke hänför näringsfriheten till de, aobilligaste och farligaste, af nämnde läror;, men i alla fall må. man med fullt skäl frågal den :Konservativa tidningen, huru den kan medl: buidhet omfatta reformförslag, som äro af denl. beskaffenhet, att de förklara krig emot många :usen menniskors under lagarnes hägn förvärfvade rätt ait med svett och möda förvärfva bröd åt sig och sina familjer? Eller månne handtverksmästarnes .på landet och de fria arbetarnes i städerna--genorm lag skyddade nacurliga rätt att linöira sig af sitt arbete icke är lika helig och förtjenar liza mycket att konserverass som städernas handiverksmästares? Eiler kanske de iörre stå i vägen för de konservatift reformerande planernas beräkaingar, och kanske man för dessas genordrifvande finner hvarken obilligt eller. farligt att införa en reform, som skulle, för att möjligtvis öka inkomsterna för 7000 stadshandtverksmästare, beröfva 3000 andra handtverkere len rätt till arbete, gom de i flera år lagligen utöfvat? Nej, sådant kan ju hvarken vara pobilligt aller farligt, då det fordras af de konservativa lärorna. De hafva ingen misskund med arbetares rättigheter eller delagar som skydda dem, och dessutom finna hvarken reformer aller kanske till och med mera revolutionära förändrivgar farliga, då sådant pröfvas nyttigt för vissa s. k. högre ändamål. Hvad Svenska Tidningen för öfrigt vid detta .ilifälle i sin polemiska ifver emot oss andrasit bland annat derom, att vi nu-skola, i strid mot förut uttalade åsigter, påyrkat tillämpiing af Strindlundska motionerna emot stälerna, lemnar ett nytt prof på nämnde tidnings vanliga uppfinningsförmåga, då fråga är om att tillverka beskyllningar emot sina motståndare; men denna talent är numera af den tidningsläsande allmänheten så pass känd och efter sin förtjenst uppskattad, ait vi i föreva rande fall ej behöfva att deråt egna någon aärmare uppmärksamhet. — —— — Kongl. Maj:t har, under den 22 dennes, onligt P. T., till kontre-amiral i flottan utnämnt kommendörkaptenen C. A. Virgin; till öfverste-löjtnant i rmeen kammarherren hos Enkedrottningen, majoren i armeen, kaptenen vid Götha artilleri, grefve U. W. Gyldenstolpe, och till major vid Svea artilleri, kammarberren, kaptenen vid regementet, friherre C. H. PAlbedhyll. — Pj T. meddelar följande regeringsbeslui: Sedan chefen för Svea artilleri hos krigshofrätien aohållit om medverkan till beredande af tillstånd för aämnde regemente att, i likhet med hvad ät Götha artilleri blifvit, genom K. M:ts skrifvelse den 22 Maj 1843, medgifvet, läta såväl artilleristers bestraffning af fängelse med eller utan vatten och bröd, som äfven deras förvarande under ransakningar och vid andra tillfällen då de skola insättas i fängelse, verkstöl las uti regementets eller dess detachementers egna, häkten; och krigshofrätten, som af inkomna fänglistor inhemtat, att, åtminstone under de sednast förflutna 25 åren, manskap af Svea artilleri, så väl under påsående ansökningar, som för undergåene e af fängelsestraff, blifvit i regementets eller dess detachementers räkten förvaradt, utan att, så vidt för krigshofrätten kändt vore, sädant föranledt till anmärkning å vederbörandes sida, samt enär med den anda, som inom militärständet bör råda, det syntes oförenligt, att resementernas manskap för sådana förseelser, hvilka kunde med böter umgällas eller icke föranledde till manskapets skiljande från regementer, äfvensom innan iet blifvit om gröfre brott förvunnet, sammanblanlades med de i allmänna häkten befintliga brottslinsar, hemställt, att det till Svea artilleri hörande manskap så väl vid hufvudstationen, som vid de särskilda detachementerna, mätte tillåtas att, i likhet med hvad lvid Götha artilleri eger rum, uti regementets eller detachementernas egna häkten icke allenast undergå lådömdt fängelse med eller utan vatten och bröd, atan äfven der förvaras under ransakningar och vid andra tillfällen då häktning kan komma i fräga; hvarjemte och enär samma grunder företedde sig för olämpligheten deraf, att manskap vid andra regemendter och kärer, der det kunde undvikas komma i belröriog med grofva brottslingar, krigshofrätten ansett sig icke sakna anledning utsträcka ofvanberörde bemIställan äfven dertill, att manskap i alla garnisonsorliter samt ä stationerna af flottan, sävida egna tjenliga häkten funnos, måtte medgifvas erabanda rättighet i omförmälda hänseende, — så bar K. M:t, efter det fångvårdsstyrelsen och justitiekanslersembetet med infordrade utlätanden i ämnet inkommit, den 19 sist. Maj förklarat, att, då i ort, der värfvadt manskap af armåen eller flottan blifvit i garnison förlagådt, vid regementet eller detachementet finnes passande arrest. rum att tillgå, derå noga tillsyn kan hållas, må af domstol manskapet ådömda bestraffningar derstädes verkställas, så väl med enkelt fängelse som med fängelse vid vatten och bröd, äfvensom manskap under Iransakningar för förbrytelser, begångna i garnisonsTort, må kunna i nämnde häkten qvarblifva. — K. M:t har beviljat sekundlöjtnanten vid flottan, grefve G. Wachtmeister, 2 ärsförlängning å honom under den 15 Augusti 1850 förunnad tjensttedighet, för att tjenstgöra på fremmande makters örlogsfartyg. te — Härom dagen omnämndes att staden IGefle utsett grosshandlanden Asbrinck till revisor vid instundande statsrevision. Ösfrige städer som i år skola välja revisorer äro: Stockholm, Upsala, Lund, Wadstena och SigTltiana