Hvilka äro Rikets Ständers beslut och önskningar 2 skolfrågan? Vi hafva uti en föregående artikel tinrät huru ständerna år 1843 efter mogen öfverläggning genom en motiverad skrifvelse till EK. M:t) framställt den formliga begäran, att vid den nya organisationen af rikets undervisningsanstalter regeringen bland :annat måtte förordna om en sådan förändring, att nuvarande apologistoch lärdomsskola samt gymnasium komme att utgöra en enda fullständigt sammanhängande skola. Vi vilja nu äfven i minnet återkalla de beslut, som ständerna vid de sedermera hållna riksdagarne fattat i detta ämne, och de önskningar, som de i sammanhang dermed uttryckt. Sedan dåvarande föredraganden statsrådet Silfverstolpe hade kallat en kommitte af några erfarna skolmän att biträda vid uppgörandet af ett förslag till skolordning i enligbet med ständernas ofvannämnda önskan, framlade regeringen för de i November 1847 ånyo sammanträdande ständerna en fullständig plan till ny reglering af läroverken på de grunder, ständerne vid den förra riksdagen hade begärt. Bland de hufvudgrunder för denna plan, hvilka dervid uttryckligen uppgåfvos redan vara af K. M:t godkända, anfördes äfven i främsta rummet märdomsoch apologistskolans sammanslående och förening med gymnasiumn sant nrättigheten. till valfrihet i vissa läroämnen.s Af det bifogade förslaget till stadga syntes, att med dessa vissa läroämnen förstodos de gamla språken. Vi hafva redan förut anmärkt, men det kan icke nog ofta upprepas, att det vari förlitande på att en reform af läroverken, byggd på de ufvudgrunder, som sålunda uppgåfvos redan hafva blifvit af regeringen godkända, nu verkligen skulle komma att genomföras, om blott de dertill erforderliga medlen erhöllos, som rikets ständer år 1 icke allenast beviljade den summa, som regeringen för ändamålet hade äskat såsom den minst erforderliga, samt pålade lärjungarne i elementarläroverket terminsafgifter, som numera skulle ingå till statsverket, utan äfven till och med ökade det nya årliga anslaget för elementarläroverken till tredubbla beloppet af hvad som uti den kungliga propositionen blifvit begärdt, allt för att de efterlängtade förbättringarne måtte desto skyndsammare och verksammare kunna genomföras, För att i möjligaste måtto försäkra sig om att förbättringarne äfven måtte utföras i den utlofvade riktningen, oberoende af de tillfälliga vexlingarne bland konungens rådgifvare, fästade ständerna dessutom, efter statsutskottets hemställan, vissa sgrunder och vilkors, vid anslagens beviljande, enligt hvilka dessa borde sanvändas till elementarläroverkens slutliga reglering.s tan att här ingå uti alla särskildheterna af dessa grunder och vilkor vilja vi endast påminna derom, att en ledamot af borgare) Se Aftonbladet N:o. 121.