nen och affordrade Laqvist nycklarne till Almrothe
Jebiftonnier sanit deretter verkställde visitation i dess
lådor, för hvilket, efter Almroths förmenande, olag-
liga förfarande Almroth ämnade mot Appelbom väcka
Jansvarstalan. Vidare blef Almroth en dag, under det
han var bysatt, inkallad päryttmästaren grefve Skjöl-
Idebrands expeditionsrum, der ryttmästaren tillfrågade
Almroth hvar han hade assistanssedlarne: och, efter
erhället: svar, att de funnos i bysättningshäktet, till-
sade honom att åtföljd af Appelbom gå dit och taga
I pantsedlarne samt till Appelbom utlemna dem, och
yttrade: ryttmästaren vidare, då Almroth vägrade att
Jsädant fullgöra: Jag befaller herra- att lemna dem,
hvilken uttryckliga befallning Almroth icke vägat sig
motsätta. Tillika hade ryttmästaren, oaktadt Alm-
roth-förklarade sig ämna irem åtta dagar uppgöra
Iskulden till näringsidkerskan Leufvenius och fram-
I ställde sin önskan att fortfarande tjena vid regemen-
tet, yttrat att Almroth ej finge vid regementet qvar
blifva. ..Dagen deretter innehöllo regementsorderne,
att sekundehefen förafskedat Almroth, sora deruppä
blef till. gäldstugan afförd, hvarefter ban fann sig
nödsakad ingifva cessiomsansökning , hvilken han
dock, efter träftad öfverenskommelse med sina bor-
genärer, sedermera ätertog. Å gäldstugan hade en
korporal infunnit sig med panteedlarne, men Alm.
roth vägrado då att emottaga dem; dock hade han
sedermera äterbekommit dem genom fanjunkaren Ap-
pelbom. I anledning: af dessa uppgifna förhällander
yrkade Almroth emot sekundchefen öfversten grefve Li
E. von Stedingk, att då -han, utan att Almroth brutit
emot de i hans tjensteförbindelsers 3:e punkt, på säti
ofvan förmäles, stadgade vilkor, och utan att lemna
Almroth tid till ordnande af den affär, för hvilkep
han blifvit bysatt, ehuru författnipgarne skulle med-
gifva underofficer att 6 månader vara bysatt, innan
han -kan afskedas, och hvilken skuld Almroths sqva-
dronschef en gäng förklarat olaglig, sälunda, efter
Almroths tanke, obehörigen skiljt honom frän rege-
mentet, öfversten mätte fällas till laga ausvar samt
att Almroth kunde tillerkännas att genast utbekorama
den honom för den aftalade tjenstetiden af fyra är
tillkommande lön jemte rättegängskostnadsersättning.
samt emot ryttmästaren grefve Skjöldebrand, att har
för missbruk af sin-makt och myndighet, öymedelst
att han genom sin befallning till Almroth att aflemna
assistans-sedlarne tvingat Almroth att från sig lemna
sion egendom, mätte dömas till ansvar efter 2 kap.
33 kongl. krigsartiklarne.
Efter det-Almroths berörde angifvelseskrift blifvit
hos krigshofrätten föredragen och i enlighet med krigs-
fiskalsembetets hemställan :kommunicerad öfversten
grefve v. Stedingk och ryttmästaren grefve Skjölde-
brand, afgäfvos förklaringar af bemälde svarande, och
anfördes hufvudsakligen:
Af öfrersten grefve v. Stedingk: att genom Korgl.
Maj:ts nädiga bref den 15 December 1818 vore stad-
gadt, att de underofficerare, som vid värfvade rege-
menterna antagas, skola till en början endast erhälla
konstitutorialer å de tjenster, hvilka de komma alt
bestrida, samt icke nägon förses med fulimakt på sä-
dan beställning förr än han densamma i tvenne ärs
tid innehaft, och vederbörande chef säledes varit!i
tillfälle att pröfva huruvida den konstituerade undet-
officern genom fortfarande skicklighet och god kop-
duit gjort sig till fullmakts erbällande förtjen . Utåt
berörde föreskrift, med anledning hvaraf ock endast
konstitutorial lemnats Almroth å tjensten, mäste följa,
att om en sålunda genom konstitutorial antagen un-P
derofficer, under de två första ären hanisådan egen-
skap tjenstgör, icke fortfarande ådagalägger ett godt
och oklanderligt uppförande, regementschefen, hvilken
enligt öfverstens ärvigt i sädant fall pröfningen af den
konstituerades fortfarande skicklighet och goda upp-
förande ensam tillkomme, ägde icke allenast rättighet
utan äfven skyldighet att, innan omförmälde tid gätt
till ända, från. underofficersbeställningen honom ent
lediga; och åberopade isammanhang härmed öfversten
lydelsen af förenämnde 3:e punkt uti Almroths tjen-
steförbindelse. Beträffande nu Almroth och orsakerna
till bans entledigande frän tjensten, så hade Almroth
nägon tid efter det han antogs till underofficer blifvit
beträdd med att hafva i den räkning, han säsom be )
fälhbafvare för det vid riksdagens öppnande ä riks-
salen i egenskap af drabanter tjenstgörande manskap, :
aflemnat öfver kostnaden för en del af de dervid be-
gagnade. klädespersedlars rengöring, uppfört ett vida
högre belopp än han utgifvit; men detta hans ored-
liga förfarande hade dock fätt aflöpa utan ansvars-
päföljd, sedan en förnyad rengöring at persedlarhe
blifvit verkställd samt de af Almroth behällne medlen
dertill :användts... Vidare blef Almroth i Februari må-
nad 1851, jemlikt öfverståthållarembetets kanslis ut-
slag, för 6 hos näringsidkerskan Leufvenius iräkåd
skuld i bysättningshäkte inmanad, säsom förr är närmdt.
Under bysättningstiden upplystes att Almroth, som
endast genom förskott af sin sqvadronschet blifvit sått
i -ständ att förskaffa sig underofficers uniformspersed-
lar, tillåtit sig att å allmänna pantlänekontoret be-
läna en del af desamma, nemligen en kappa, en
penrock och ett par byxor, och till och med annorsfä-
des pantsatt den ä uniformskappan erhållne lånesedel-,
i följd hvaraf han var i saknad af erforderlig uniform
för tjenstgöringen, hvilket Almroths förfarande, enligt
öfverstens omdöme, ådagalade en sä dälig kondnit
och ionefattade en så giltig anledning till klan-
der, ati öfversten hade fullt skäl att utöfva den
genom berörde nådiga bref medgifna och i Almroths
tjensteförbindelse sekundehefen förbehällne rättig-
het att vid sådant förhällande Almroth, som endast
genom konstitutorial blifvit till underofficer antagen
och icke tjent i 2 är, från tjensten entlediga, hvilke!
ock verkställdes genom tillkännagifvande på rege-
mentsorderne den 26 Februari 1851, hvarjemte för
Almroth utfärdades ett afskedsbref, till hvars utlö-
sande ban döck icke sig anmält. Tillika anmärkte
öfversten, tt den af Almroth efter hans afskedande:
frän regementet till Stockholms rädstufvurätt jerste
cessionsavsökning ingifne förteckning öfver tillgängar
och skulder upptoge dessa sistnämnde till ett belopp af
icke mindre än 3642 rdr 2 rst. bko, med en tillgäng
af endast 248 rdr 40 sk., hvilken förtviflade ekoho-
miska ställning, då fråga var om Almroths konstitbe-
rande7till underofficer, af honom icke yppades, öch
skulle, om-den dä varit känd, otvifvelaktigt motver-
kat hans befordran. i
På grund af hvad ötversten anfört yrkade han, att
Almroths angilvelse måtte lemnas utan afseende, beh
öfverlemnade till krigsfiskals-embetets bedömande,
huruvida icke anledning vore att emot Almroth fråm-
ställå pästäende om ansvar för obefogad klagan; såmt
af ryttmästaren grefve Skiöldebrand: att visserligen
dä Almroth tillfrågades huruvida han vore hågad;jatt
blifva befordrad till underofficer och anställas vid rytt-
mästarens sqvadron, samt. dervid på gifven anledrling
tillkännagat att han häftade i skuld hos näringsidker-
skan Lenufvenius,. ryttmästaren, utan att uppmana
Almroth att undandraga sig skuldens godvilliga jochle
småningom skeende betalning, förklarat; det han påll
grund af 11 kap. 9 Krigsartiklarne, ansäg den ickol:
Orr
a oh F——
genstädes prunkade till och med dalarne och,
de närmast centraltopparne belägna bergen af!
en särdeles yppig och behaglig växtlighet, .
FP Sä re 3 a ON FÖRR