ligtvis äfven ingått nära förbund med flere
riksråder, geom trodde sig och tådet vinna pi
den förres fall; men allt som stod i förbin-
delse med rådet var ett föremål för Carl
ovilja och misstankar.
Gripenhielm skulle nu bli gängkammarrådett
ledare, men han stöttes genast undan, syn
nerligen af Lindsköld, som, af De la Gardie
och Gripenhielm indragen i Carls förtroende;
nu höjde sig på begges fall, hvartill han va-
rit en mäktig driffjeder. Kamarillan fick nu
det nya namnet skrifvareväldet,.
Ingen harmades så mycket häröfver som
rådet, deri Johan Gyllenstierna genom sin
duglighet vann ett stigande inflytande. Man
räknade på hans kraft till det nya väldets
störtande. Å andra sidan lismade Gyllen-
stierna i hemlig ct för Lindsköld i afsigt at!
komma Carl närmare. Lindsköld trodde ock
sin ställning kunna tryggas genom att vinna
den ansedde Gyllenstierna.
Denne kallades verkligen sommaren 1676
under danska kriget ned till södra gränsen.
der Carl vistades, och mottogs väl af alla,
äfven hos skrifvaregunstlingarne, såsom deras
mäktiga stöd.
Man började dock skygga litet, då Gyllen,
stierna, som genast vann konungen, inom
kort tid icke allenast lät Clas Rålamb ned?
skickas som president i Götha hofrätt, sedar
han måst lemna både flottan och öfverståthål-
lareembetet åt den nye gunstlingens bror,
Göran Gyllenstierna, utan :då äfven Carls vän:
ner, såsom Olivecraniz och Bengt Oxenstierna
under förevändningar skickades bort, ehurt
det ej denna gång lyckades med Nils Bjelke.
Snart vände sig Gyllenstierna, som var rätte
mannen att göra rent hus, mot sjelfva Lind-
sköld, och man finner med förvåning hastigt
både Örnstedt och Hoghusen samt i synner-
het Rehnsköld i komplott med Gyllenstierna
för att störta Lindsköld. Den nyss oumbär-
liga gunstlingen fick, skild från all verksam-
het, resa till sina landtegendomar. Förmod-
ligen har både afund mot Lindsköld och fruk-
tan för den förskräcklige Gyllenstierna vållat
denna brytning mellan de förut såta kamra-
terna. s
Snart var Gyllenstierna ensam herre öfver
konungens person och ledare af dess viljå.
Han skapade ett nytt parti af Gyllenstiernor
och Wachtmeistrar, men behöll ensam makten.
Riksrådet blef ännu mera föraktadt. Och
denne samme man hade just lofvat riksrå-
derna att bryta skrifvareväldet och i Carls för-
troende insätta de lagliga rådgifvarnel l
Slugt begagnades nu Carls skygghet för
städer och folksamlingar. Under alla skånska
fälttågen tillbragte Carl ingen vinter i stad,
atan alltid på enstaka slott eller landtställe.
mest på Ljungby. Här voro: alla lägenheter
upptagna af den dagliga omgifningen, hvarföre
nge fremmande kunde der uppehålla sig. Så
indanstängdes alla fruktade män från Carl,
som gyntes lika lätt fångas genom personlig
veröring, som han på annat sätt var otill-
gänglig. E i
Under dessa fälttåg 1677—79, synnerlige
vintrarna, blef Gyllenstierna allsmöktig öfver
Jarl och förberedde de stora stundande för-
ndringarna.