SIVUBRBUUVLB, uvl J JuL
Den oerhörda utveckling som seglations-
konsten gjort inom de sista två eller tre åren,
hvarigenom tiden för skeppens resor mellan
aflägsna punkter blifvit mer än till hälften för-
kortad, är af den allmänt kulturhistoriska be-
tydelse, att den måste intressera hvar öch en
som älskar framsteg i mensklig uppfinning
och tillväxt i mensklig - lycka. Det band af
vänskap och handelsgemenskap, som alltmer
börjar omfatta och sammanhålla verldens mest
aflägsna folkslag, fordrar snabba och lifliga
förbindelsemedel, och den äfven på oceanfar-
ten använda ångkraften har gifvit åt segelfar-
ten en impuls som den ej kunde motstå. Men
denna utveckling har också ett särskildt prak-
tiskt intresse för vår sjöfartsidkande befolk-
ning. Sverige deltager, såsom bekant, ej obe-
tydligt i den stora frakthandeln på Atlantiska
och Stilla hafven, fastän landets egen handel,
till följe af sednare lagstiftningsåtgärder, från
år till år allt mer öfvergår i utländningenr
händer. De svenska fartygen på de aflägsna
farvattnen hafva hittills inbragt ej obetydliga
fraktförtjenster åt sina egare; Äfven i detta
lyckliga förhållande synes dock en ändring
förestå, såvida ej svenska skeppsredarne följa
med sin tid och tillegna sig dess uppfinnin-
gar. Ty liksom Sverige i politisk makt, eu-
ropeiskt anseende, administration och inre för-
kofran, för två hundra år sedan stod framom
de flesta länder i Europa lika mycket som
det nu står bakom dem, likaså är det med
sjöfarten, ehuru man här lämpligare torde få
räkna decennier än sekler. Svenska skepp
behöfva ännu som för fyra år tillbaka 180
dagar för att tillryggalägga vägen mellan New-
York och San Francisco, medan skottska och
amerikanska fartyg, byggda, tacklade och förda
efier bättre metoder, göra samma resa på min-
dre än tre månader. Men det är klart att ett
fartyg som reser på tre månader erbjuder
handeln större fördelar och billigare frakter
än det som behöfver sex till. samma resa, och
de unga transoceaniska samhällenas, Kalifor-
niens och Australiens hastiga tillväxt, äfvensom
de utsträckta förbindelserna med båda indiska
halföarne, den utvidgade bandeln med Kina
och den måhända snart öppnade beröringen
med Japan skola snart för handeln och ut-
flyttningarne omöjliggöra allt användande af
andra: segelfartyg än sådana som i snabbhet
närmast kunna mäta sig med ångfarten.
Det må vid detta tillfälle tillåtas oss att åter
anföra några ord-ur den sista årsberättelsen,
dat. den 15 Januari innevarande år, från kgl.
svenska och norska konsulatet i San Francisco,
hvilken berättelse varit införd i Aftonbladet
för den 6 sistlidne April. Efter att hafva i
allmänhet uppmanat de svenska skeppsrederi-
erna att begagna sig af de tillfällen till frakt-
förtjenst som Kalifornien och andra aflägsna
länder erbjuda, fortfar denna embetsmyndig-
het på följande sätt:
Det bör dock förnämligast tagas i betraktande,
att endast stora och snabbseglande fartyg äro låmp-
liga för navigationen i dessa farvatten, helst ameri-
kanarne under sednare tiden gjort stora framsteg i
skeppsbyggerikonsten och ideligen söka att ytterligare
fullkomna densamma, hvarföre alla trögseglande far-
tyg numera äro oanvändbara. Jag betviflar icke att
man i Sverige och Norge redan tagit kännedom om
byggnadssättet och beskaffenheten af de nya ameri-
kanska fartyg, som med rätta kallas Klipperfartyg,
och som numera hufvudsakligen användas; dessa far-
tyg, som i regeln hafva en drägtighet om 2000 å
2800 tons, erbjuda icke allenast en högst imposant
anblick, utan göra i allmänhet så hastiga resor, att
de i jemförelse med de gamla fartygen gränsa nära
nog till det otroliga. Ett af de bästa klipperskeppen
gjorde resan från San Francisco till NewYork på den
oerhörda korta tiden af 87 dagar, men i allmänhet
erfordras 100 å 120 dagar, hvaremot svenska, norska,
danska och engelska fartyg för samma turer behöfva
160 å 200 dagar.,
Då vi för några veckor sedan- framlade nå-
gra exempel på den fabelaktiga snabbhet den
moderna seglingskonsten uppnått, och visade
huru detta vigtiga : framsteg hufvudsakligen
blef vunnet genom den nyare vetenskapens
upptäckt af det faktum, att äfven vindarne
lyda bestämda lagar, hvilken upptäckt genom
den berömda amerikanska hydrografen- Mau-
rys ihärdighet och skarpsinne blifvit förvand-
lad till en välgerning för hela den handlande
verlden, nämnde vi också att det lyckliga re-
sultatet till en betydlig del äfven måste till-
skrifvas den förbättrade konstruktion af fartyg
som utgör det så kallade klippersystemet.
Några lättfattliga underrättelser om grunderna
för detta hos oss ännu okända system torde
ej vara ovälkomna för de flesta af våra lä-
sare. ,
Namnet, härledt af det engelska ordet clip,
som betyder skära eller rispa, är i sig sjelft!
den bästa förklaringen af saken, Såsom be-
kant, äro våra gamla fartyg, med deras breda,
rätt stupande bog, med gravitetspunkten be-
lägen i främre delen af fartyget, beräknade på
att med kraft undanstöta vattnet snarare än
att dela vågen. Men en enkel erfarenhet har
lärt, att om nan: skall. med ett-:eggjern dela
eller afskära en likartad massa, t. ex. skögg
med en rakknif eller gräs med en lie, är det
alltid fördelaktigast att föra jernet i sned rikt-
ning mot ämnet som skall: skäras. Denna
princip har man användt på skeppskonstruk-
tionen, derigenom att man låter den skarpa
och långt utdragna. förstäfven göra en mycket
spetsig vinkel mot vattnet, hvilket den skär
och rispar med största lätthet, under det de
gamla fartygen med sina massiva bogar stå
och våldsamt stångas mot vågen. Klipperfar-
tygen äro derföre långa och hafva skarpt för-
skepp med starkt s. k. fall, och göra således,
med största drägtighet, minsta möjliga mot-
stånd mot vattnetz. Drägtigheten ersättes nem-
ligen genom en större bredd öfver bakskep-
vet, hvilken också blir nödvändig för att, då :