STOOEHOLH, den 29 Juni,
Den hoppfulla del af svenska medborgare,
som slår trissa, äter knäck och nöter skolor-
nas bänkar, anställer inga opinionsyttringar,
utdelar inga hedersskänker och skickar inga
deputationer med helsningstal till dem som
företräda deras intressen. Men vi hoppas
dock ej slliför mycket misstaga oss i den öf-
vertygelse, att den generation som nu befol-
kar skolsalarne skall en gång med tacksam-
het och kärlek nämna hr Siijeströms namn;
cch denna ungdoms målsmän hafva alit skäl
att välsigna de högsinnade ord han nyligen i
Pedagogiska föreningen talade om skolans
kraf på yttre trefnad, frisk luft, ljus, ordning
och beqväreligbet. Vi bedja föräldrar, upp-
fostrare och lärare att i Aftonbladet låsa och
åter omiäsa det sakrika, varma och behjer-
tade föredrag, hvars sista afdelning vi i för-
går meddelade våra läsare. Vi helsa hr Silje-
ström såsom en ny Howard välkommen att
besöka våra skolfängelser. För eu sekel till-
baka föll det ingen in att himlens fria luft
och klara sol äfven var skapad ait glädja de
o!yckliges hjertan och sinnen, som hemfalin
åt den merskliga rättvisans tukt; men de:
ädla britten kom och lärde menniskorna ati
öfva mensklignet mot falina bröder, och )
hans spår so alt flera och flera, och fön-
gelserna fingo ljus och juft både i England
och öfverallt annorstädes i verlden. Om sko-
lorna, der landets hoppfulla ungdom som in-
tet förskyliat, uppfostras för fäderneslandets
framtid, om dessa plantskolor för allt hvad
folket och de ensrilde hafva dyrt och kärt,
— om dem har man bittills mindre bekym-
rat Big.
Hr Siljeström har redan deri inlagt en
oskattbar förtjenst, att han blottat en raängd
af skärande missförhållanden uti den yttre in-
rättningen af de flesta bland hufvudstadens
skolor, hvilkas lokaler han omsorgsfullt upp-
mätt och undersökt. Hvad säger läsaren om
de resultater han framlagt? Medan det nys
cellfängelset i Stockholm består sina bekla-
gansvärda invånare icke mindre än tjugo qva-
dratalnars golfyta och en systematisk iuftvex-
ling, medan rksståndens samlingssalar erbjuds
en goifyta af i medeltal 5 till 6 qvadrat-
alnar för hvarje närvarande person; medan i
dessa och andra oftentliga lokaler med lika
eller ändåstörre utrymme klagas öfver luftens
hastiga förskämning till följe af bristen på
tiliräcklig vädervexling; under allt detia-er-
bjuda de flesta af de skolsalar hr Siljeström
besökt föga mer än två, och några föga mer
än en qvadratalns golfyta åt sina alumner;
och smutsen, fukten, de nedrökta väggarne,
de obeqväma bänkarne och borden täfla med
utrymmets knapphet att föröka den allmänna
vantrefnadens
Vi vänta oss härvid från mer än ett håll grym-
ma utrop öfver förvekligade tider. Man skall
tycka att hvad fäderna kunnat uthärda, böra
också barnen stå utmed att bära. På de hårda
bänkarne,i de fuktiga kyffenas dam och mör-
ker, har tändt sig månget lärdomens ljus, som
kastat sitt sken öfver en hel efterverld, o. s. v.
Detta är godt och väl, men saken har ock
en annan sida, Huru många, ja huru ota-
liga ljus hafva i sin gryning blifvit af skol-
qvalmet släckta, i förhållande till de få som
brunnit, Hvem af den nu vuxna generatio-
nen, som genomgått våra -allmänna läroverk,
mins ej någon dyr barndomsvän, någon kär
kamrat, med utmärkta anlag och outtröttlig
flit, som väckte lärarens uppmärksamhet och
klassens beundran, mins ej huru den späda
gestalten, af det torturmessiga sittandet på bän-
kar utan ryggstöd och af lutandet öfver illa
ställda bord, småningom böjde sig och sjönk
ihop i en hektisk bågform, medan kindernas
onaturliga glöd och vissa korta och afbrutna
hastninsan madan huisade om, den. föxädiska
ter? Hvem mins ej andra, starkare naturer
från fädernehemmet medförande ordningens,
saktmodets och renlighetens vanor, genom sko-
lans stoj och otrefnad småningom förvildade
och genom en regellös ungdom förda till en
dåsig och ålderdomsslö mandora? Huru mången
kan söga att han älskade skolan för det goda
han der lärde, och ej snarare ansåg henne
såsom en skärseld, förträfflig att luttra de
anlag som egde stycka att genomgå dem
utan att förbrännas, men föga egnad att skydda
den spädare brodden af andliga förmögenhe-
ter, endast alltför Jätt öfversedd och förtram-
pad på dess stora dammiga stråkväg?
Det vore orättvist att vilja neka allt fram-
steg, all förbättring i skolans yttre anord-
ning. Många vackra, ljusa och trefliga läro-
salar hafva inom de sista decennierna upp-
stått i stället för otrefliga fängelselika kyften.
Men ojemförligt mycket är ännu att göra, och
vigten af ungdomens förbättrade uppfostran
växer med hastigheten af fallande kroppar,
samma män de poiitiska auktoritetsbanden
rista, och samordnandet, den fria och för-)
muftiga laglydnaden, i samhällslifvet intager !i
inderordnandets och den blinda undergifven- :
etens ställe,
. Och härmed hafva vi berört den högre ord-
ungen af hr Siljeströms arbeten för skolskic-!
ets förädling. Han har haft mod att fram-)h
tälla den simpla saken att tvätta folket rent.!i
åsom en lika vigtig maxim i en förnuftig,
tatslära som någon annan. i
Att tvätta folket rents, andligt och kropps- ;
gt, är helt enkelt den högsta uppgiften för I,
nettet